Näringsbehov och utfodring – växande grisar 13/3 Flashcards

Question

Balanserat foder?

Answer 1

Svarar upp till grisens behov av att ansätta muskler när dess kapacitet är som störst Utgår från storgrisens näringsbehov Balans mellan fodrets innehåll av aminosyror

Answer 2

”Första begränsande aminosyran” - den aminosyra som finns lägst mängd i fodret relaterat till grisens behov - Proteinsyntesen begränsas Lysin den första begränsande aminosyran vid utfodring av gris - Spannmål har låga halter av framför allt lysin

Answer 3

Proteinet smälts av enzymer och de enskilda aminosyrorna tas upp i tunntarmen Begreppet ”smältbarhet” anger hur stor andel av proteinet och/eller aminosyrorna som kan utnyttjas (”smältas”) av grisen Ileal smältbarhet = ”tunntarmssmältbarhet” Standardiserad smältbarhet - endogent tillskott (från enzymer, mikroorganismer etc.) borträknat

Answer 4

I början av produktionsfasen: Tillväxt av kött hög i förhållande till övriga vävnader Fettansättningen är liten och grisen har lågt behov för underhåll (effektivt) Behovet av energi för underhåll ökar efterhand Behovet av aminosyror är desamma (köttillväxten per dag ökar ej) - Högst koncentration av aminosyror i början av tillväxten, men det blir mer utspätt med ökad vikt Innebär att grisens behov av aminosyror i fodret minskar med ökande vikt

Answer 5

Generella normer utgår från att maximal produktion kan uppnås under varierande förutsättningar vad gäller kön, ras, hälsa och miljö. Nivåerna som anges här skall därför inte tolkas som absoluta krav för att uppnå en viss produktion utan skall mer ses som riktlinjer. Lysin är som högst i början - minskad fettansättning (Sänker lysinnivån - ökad fettsammansättning) Lysin (SISlys / MJ NE) minskar med ökande vikt

Answer 6

Aminosyrabalans = Behovet av övriga aminosyror uttrycks i % av lysin

Answer 7

Starkt kopplad till tillväxt Högre tillväxt och ökar lysintilldelningen - då kommer de andra också att öka - Ökar tilldelningen av lysin ökar också tilldelningen av de andra Bestämmer nivån av lysinet - den är basen - Beräknar behovet av de andra aminosyrorna i relation till lysin

Answer 8

Ratio till Lys (i % av LYS) Ekologisk produktion, syntetiska aminosyror inte tillåtet

Answer 9

Konventionella utfodringsprogram ger näringsämnen på nivåer som överstiger behoven hos en stor del av populationen - De flesta grisar får alltså mer näringsämnen än de behöver för att utnyttja sin tillväxtpotential Finns en hög individuell variation Varje linje är en individuell gris - Variationen är från 0,8-1,4 i lysinbehov Man sätter ett snitt för behovet - vissa får för mycket och andra får för lite Kan styra grisar mer individuellt idag, t.ex. med ESF - då kan även lysintilldelningen styras - Olika foder till olika viktgrupper används idag - men kommer utvecklas i framtiden

Answer 10

I regel 3 utslaktningstillfällen per omgång: 1. ”Fodertjuvar” 2. Den stora massan 3. Eftersläntrarna

Answer 11

Utslaktningsstrategi påverkar foderförbrukningen - Slakta kastrater vid en lägre slaktvikt - Kastrater har lägre foderomvandlingsförmåga än sogrisar och okastrerade hangrisar – fodertjuvar som äter mer foder – hämmar tillväxten hos övriga grisar i boxen. Jämnare grupper till slakt Hur väljs grisarna? - Ögonmått eller vägning? - Vägning är bra - Ännu bättre om man har automatiserade metoder, såsom vägning vid utfodring

Answer 12

I princip bara dessa två utfodringsstrategier för slaktgrisar Enhetsfoder - Samma foder från insättning till slakt - Enhetsfoder - rät linje hela vägen Fasfoder - två eller tre faser - Fasfoder - trappa

Answer 13

Rena aminosyror är dyra Proteinfoder är dyrt Foderförbrukning och felaktig klassning är största kostnaden! Outnyttjat protein = kväveföreningar ut via urin och träck Att “slösa” med aminosyror är att förlora pengar till en ökad miljöbelastning!

Answer 14

Låg nivå av totalprotein + optimal aminosyrabalans Aminosyror i överskott – ökar NH3 i träck och urin! Rena AA i foder nästan 100% smältbara Goda möjligheter balansera foder och sänka totalprotein samt mängden proteinfoder 10 g/kg lägre totalprotein i fodret = 10 % lägre NH4+ 12,5 % lägre NH3 emissioner

Answer 15

Enhetsfoder - Samma foder under hela uppfödningen - För lite i första fasen - För mycket i sista fasen Tappar tillväxt i första fasen, men grisar har en förmåga att växa kompensatoriskt i slutet - så att det går “jämt ut”

Answer 16

DTV innan 60 kg - Fasfoder mer tillväxt DTV efter 60 kg - Enhetsfoder mer tillväxt DTV totalt - Ingen skillnad på dagliga tillväxten mellan de två strategierna

Answer 17

Innan 60 kg - Lägre för fasfoder Efter 60 kg - Lägre för enhetsfoder Total period - Sett över hela perioden - ingen skillnad

Answer 18

Ett och samma foder under hela uppfödningen minskar behovet av hög andel proteinfoder under den tidiga produktionsfasen - Råvaror som spannmålsbiprodukter, rapsmjöl och åkerböna kan användas som enda proteinråvara och ersätta soja - Bibehållet produktionsresultat hos dagens snabbväxande grisar Totala behovet av proteinfodermedel sänks och mängden kväve i gödseln minskar - Minskar vätskeintag och urinproduktion – minskar mängden gödsel (Nielsen, 1995) - bättre miljö i stallet - Sänkning från 15,5-14,5 g sisRP/g sis lys, sänkte N-emissionerna med ca 10% (Presto Åkerfeldt m fl. 2019) Foderhanteringen förenklas

Answer 19

Livsviktigt näringsämne - Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och dålig aptit Ändlig resurs Miljöbelastning – läckage till vattendrag - övergödning Max 22 kg P/hektar Oorganiskt P → högre tillgänglighet - Mineralfoder och animala fodermedel Organiskt P → lägre tillgänglighet - Växtfosfor - huvudsakligen fytatfosfor - Bundet som fytat - inte tillgängligt för djuren

Answer 20

Grisar kan inte själva bilda enzymet fytas för att bryta ner fytatfosfor Tillsatts av fytas ökar fosforsmältbarheten med ca 30%. Ökar även tillgängligheten av andra näringsämnen som är fytatbundna, ex. Ca, N och aminosyramältbarheten

Answer 21

Protein och aminosyror i överskott → utsöndring av N i urin och träck Osmält P → utsöndring i urin och träck ”Överutfodra” inte Anpassa protein och aminosyror efter behov - Idel protein Optimering med ’tillgänglig fosfor’ istället för ’totalfosfor’ Ökad kunskap – sänkt behovet av ”säkerhetsgiva” Fytas tillsätts i fodret – blir mer vanligt Blötfoder – stöpning ökar P tillgängligheten

Answer 22

Tråg Automater Blötfoder - Gårdsblandat - Datoriserat system - Biprodukter - Smaklighet - Stöpning/jäsning - Tråg Torrfoder - Gårdsblandat/inköpt - Blandar hela eller delar av fodret på gården - Datoriserat/manuellt system - Tråg eller automater

Answer 23

Avvänjning och tillväxt

Answer 24

Hygien - Generellt händer det inte mycket - bra hygien Enkelt - att tilldela och utfodra

Answer 25

För stor andel små partiklar - Ökad risk för magsår För stor andel stora partiklar - Högre foderintag (om fri tilldelning) - Sämre foderutbyte Optimal struktur - < 0,2 mm max 20% av partiklarna - 0,2-1 mm min 60% av partiklarna - >1 mm max 20% av partiklarna - Inga hela kärnor

Answer 26

Smakligt Restprodukter - kan nyttjas direkt - drank kan användas direkt, behöver inte torkas Blötläggning och enzymaktivitet

Answer 27

Stöpning är blötläggning av foder med tillväxt av mjölksyrabakterier - dvs fermentering - Lägre pH - naturlig fytas aktivitet Förbättrad smaklighet Ökad tillgänglighet av näringsämnen Beror av tid, temperatur och ing. råvaror Strikt hygien för att inte riskera feljäsning

Answer 28

Håll koll på foderhygien med analyser av fodret! Tvätt med vatten mellan utfodringstillfällen Tvätt med högtryck mellan omgångar Syrabehandling - Lågt pH - svårare för patogener att växa till

Answer 29

Torrt - Suggor: 40-50% - Smågrisar: 50-60% - Storgrisar: 10-20% Blött - Suggor: 50-60% - Smågrisar: 40-50% - Storgrisar: 80-90% Blötutfodring är absolut vanligast till storgrisar, men även till suggor Torrfoder är vanligast till smågrisar

Answer 30

Färdigfoder - Köpt helfoder

Answer 31

Koncentratblandning Odla eget spannmål + köpa ”Koncentrat” (proteinfodermedel och/eller enskilda aminosyror samt vitaminer och mineralämnen) blandas ihop på gården

Answer 32

Odla eget spannmål + proteingrödor) + köpa premix (vitamin+mineral+aminosyror) blandas ihop på gården - med en gårdsanpassad premix

Answer 33

Färdigfoder - Suggor: 33% - Smågrisar: 38% - Storgrisar: 19% Koncentratblandning - Suggor: 37% - Smågrisar: 50% - Storgrisar: 33% Premixblandning - Suggor: 30% - Smågrisar: 13% - Storgrisar: 48% Det som används mest till storgrisar är premixblandning, mean koncentratblandning är vanligast till suggor och smågrisar

Answer 34

2030 - Spannmål ska minska - Baljväxter ska öka 2050 - Spannmål ska öka pga att man hoppas på “potentiella råvaror”, med ex naturligt högt innehåll av aminosyror

Answer 35

Insekter - Stora begränsningen idag är lagstiftning och vad man får föda upp dem på Vall - Vallprotein - mycket processning - från juicen tas ett proteinkoncentrat ut och torkas Mikrobiellt protein Aminosyror - Rena aminosyror - mer och mer tillgängliga - utvecklas hela tiden

Answer 36

Omgångsproduktion – strikt ”all in-all out” Grupphållning - Vanligast 10-14 djur per box - Storbox – flera kullar blandas 30-50 djur per box - Vågstallsystem 150-450 grisar (Pignovations - Kan öka och bli ett framtidssystem) - Fri tillgång till foder Gruppvis tilldelning av foder - Fodertråg - Foderautomater

Answer 37

Stor grupp Vanligt med Vågstallsystem globalt Ofta fri tillgång på foder hela vägen

Answer 38

Kontinuerlig uppfödning av slaktgris - max 200 grisar/avdelning (ej omgångsproduktion) Omgångsuppfödning: - Om grisarna kommer från samma besättning - ingen generell begräsning - Om grisarna kommer från >1 besättning - max 400 grisar/avdelning - Om grisarna kommer från max 3 besättningar - 600 grisar/avdelning om man följer vissa regler och är med i biosäkerhetsprogram

Answer 39

4 mån bete under betesperiod (KRAV) Du ska se till att grisar har tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka på betet under den varma årstiden (KRAV) Tillgång till rastgård när de inte är på bete - under hela året

Answer 40

Ska ha ett 100% ekologiskt foder 30% från egen gård eller samarbetsgård (50% KRAV) Inga syntetiska aminosyror 5% konventionella proteinråvaror/år - till smågrisar som väger upp till 35 kg - På årsbasis - Potatisprotein och majsglutenmjöl är de vanligaste här - Jordbruksverket ska ha sagt innan att det är brist 10% fiskmjöl- från hållbart fiske Proteinråvaror ska ha producerats eller beretts utan kemiska lösningsmedel Fri tillgång till grovfoder av god kvalitet, bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat (KRAV). Grovfoder, antingen färskt, torkat eller ensilerat, ska ingå i den dagliga foderransonen (EU) - Ska vara bete, hö eller ensilage av god kvalitet - Ej halm, potatis, morötter etc

Answer 41

Behovet av energi ökar med levande vikten Hög köttansättning i början, minskar över tid Daglig tillväxt ökar så länge energigivan ökar För högt energiintag = feta djur = avdrag (kr) Styrd utfodring svarar till grisens behov Viktigt att följa upp EUTB (Energiutbyte; MJ/kg tillväxt) = EI/DTV

Answer 42

Lysin första begränsande aminosyra Behov av aminosyror (g/MJ NE) minskar med ökad vikt - pga kapaciteten att ansätta kött minskar Utfodringsstrategi – fasfoder eller enhetsfoder - Fasfoder anpassar aminosyror efter behov - Enhetsfoder, samma foder hela vägen Grisar kan inte bryta ned växtbundet fosfor-fytas Protein och aminosyror i överskott → utsöndring av N i urin och träck Osmält P → utsöndring i urin och träck

Answer 43

All in all out system - ger ett bra hälsoläge Tillgång på strö, grupphållna Torrutfodring eller blötutfodring Viktigt med hygien i blötutfodring Ökad enzymaktivitet och blötläggning ökar näringsupptag Färdigfoder, koncentrat eller premix Utslaktningsrutiner bygger på vikt och att optimera grupper och foderkonsumtion (lönsamhet)

Answer 44

Vill att djuren ska uttrycka sin fulla potential och växa till max

Answer 45

Energiutbytet är viktigt Längden på uppfödningsperioderna Lönsamheten avgör om det var en bra väg Att hålla grisarna friska - Är de sjuka går en stor del av energin till immunsystemet Kan vara värt att investera i ett dyrare foder Ha koll - vägning, hur mycket som utfodras, minska spill Fasutfodring kan vara vägen att gå om man håller koll - “köper fodret för att de ska lösa alla problem” - kan gå åt andra hållet - man släpper allt istället En diversitet av olika typer av produktion Kan tolerera en lägre slaktvikt pga mindre foderkostnader Vill du öka aminosyrorna i fodret så kostar det - Gäller att ha koll på fodereffektiviteten

Answer 46

Hållbart för vem och för vad Biprodukter Renframställda aminosyror vätskan, proteinkoncentratet, från presskaka Foder som stimulerar och sysselsätter