Social Kognition - Instuderingsfrågor (2) Flashcards
Rationalitet och Heuristiker – Vad är rationalitet och på vilka olika synsätt kan vi anlägga på detta begrepp?
Rationalitet innebär att fatta beslut baserat på logik, evidens och optimalt resursutnyttjande. Det finns dock olika synsätt på rationalitet:
Normativ rationalitet (logisk rationalitet)
Beslut bör fattas genom logiska regler och sannolikhetsberäkningar.
Exempel: Expected Utility Theory (se nästa flashcard).
Beskrivande rationalitet (psykologisk rationalitet)
Människor fattar beslut baserat på kognitiva begränsningar, känslor och heuristiker.
Exempel: Prospect Theory visar att vi inte alltid är rationella utan påverkas av förluster mer än vinster.
Ekologisk rationalitet
Rationalitet beror på situationen och hur informationen presenteras.
Exempel: Snabba heuristiker kan vara effektiva i vissa sammanhang men felaktiga i andra.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är en heuristik och hur ser deras relation till rationalitet respektive bias ut?
En heuristik är en mental genväg som används för att fatta snabba beslut med begränsad information.
Relation till rationalitet:
Heuristiker är ofta effektiva och praktiska i vardagen.
De är ekologiskt rationella, dvs. fungerar bra i vissa situationer men inte alltid.
Relation till bias:
Heuristiker kan leda till systematiska fel (bias), t.ex. överdriven självsäkerhet eller stereotyper.
Exempel: Representativitetsheuristiken kan få oss att ignorera sannolikheter och gå på ytliga likheter.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’expected utility theory’ och vilka är problemen med denna teori?
Expected Utility Theory (von Neumann & Morgenstern, 1944) säger att människor fattar beslut genom att:
Beräkna sannolikheten för varje utfall.
Multiplicera sannolikheten med värdet på varje utfall.
Välja alternativet med högst förväntad nytta.
Problem:
Människor är inte alltid rationella och påverkas av känslor.
Förlustaversion: Vi ogillar förluster mer än vi uppskattar vinster (se Prospect Theory).
Vi har ofta begränsad information och använder istället heuristiker.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’representativeness heuristic’?
Människor bedömer sannolikhet baserat på hur mycket något liknar en stereotyp istället för att använda statistik.
Exempel:
En person beskrivs som introvert och bokälskande. Är det mer sannolikt att hen är bibliotekarie eller försäljare?
Många väljer bibliotekarie, trots att det finns fler försäljare än bibliotekarier (base-rate neglect).
Problem:
Leder till base-rate neglect, där vi ignorerar den statistiska sannolikheten.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’bekräftelsebias’/’confirmation bias’?
Bekräftelsebias innebär att vi söker, tolkar och minns information som bekräftar våra existerande övertygelser.
Exempel:
En person som tror på konspirationsteorier läser bara nyheter som stödjer deras syn.
Forskare kan omedvetet fokusera på data som stödjer deras hypotes.
Effekt:
Hindrar oss från att lära oss av ny information och kan förstärka felaktiga föreställningar.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är ’anchoring’ för något?
Anchoring innebär att människor förlitar sig för mycket på första informationen de får, även om den är irrelevant.
Exempel:
När en vara är “nedsatt” från 1000 kr till 500 kr känns det billigare, även om 500 kr kan vara det verkliga marknadsvärdet.
Vid löneförhandling påverkar första föreslagna summan slutresultatet.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’availability heuristic’?
Människor bedömer sannolikhet baserat på hur lätt vi kan minnas exempel.
Exempel:
Flygolyckor känns vanligare än bilolyckor eftersom de får mer nyhetsrapportering.
Vi tror att brott ökar om vi nyligen hört om många brott i media.
Problem:
Leder till feltolkningar av risk, eftersom vissa händelser är mer medialt uppmärksammade än andra.
Rationalitet och Heuristiker – Vad säger ’prospect theory’ om människors beslutsfattande?
Prospect Theory (Kahneman & Tversky, 1979) visar att:
Förluster känns starkare än vinster – Vi är mer rädda för att förlora 1000 kr än vi är glada att vinna 1000 kr.
Människor undviker risk när det gäller vinster men tar risker för att undvika förluster.
Exempel:
Vi föredrar att få 100 kr säkert framför en 50 % chans att vinna 200 kr.
Men vi föredrar att ta en 50 % chans att slippa betala 200 kr framför att betala 100 kr säkert.
Rationalitet och Heuristiker – Vad är ’Wisdom of Crowds’ och vad krävs för att detta skall fungera?
Wisdom of Crowds innebär att en grupps kollektiva bedömning ofta är mer exakt än en individs.
Krav för att det ska fungera:
Oberoende bedömningar – Ingen påverkar andras svar.
Diverse perspektiv – Gruppen har olika bakgrunder och kunskaper.
Många deltagare – Ju fler individer, desto bättre genomsnitt.
Exempel:
En grupps medelvärde på gissningar om en kos vikt kan vara mer exakt än experter.
Rationalitet och Heuristiker – Vad innebär ’base-rate neglect’?
Base-rate neglect innebär att människor ignorerar statistisk sannolikhet och fokuserar på beskrivande information.
Exempel:
En tyst och organiserad man tros vara ingenjör, trots att det finns fler försäljare än ingenjörer.
Rationalitet och Heuristiker – Ge ett exempel som illustrerar ’the conjunction fallacy’.
The conjunction fallacy inträffar när människor tror att en specifik kombination av egenskaper är mer sannolik än en enskild egenskap, trots att sannolikheten för två händelser tillsammans alltid är lägre än för en enskild händelse.
Exempel:
Linda är 31 år, ogift, mycket intelligent och har en examen i filosofi. Under studietiden var hon engagerad i frågor om diskriminering och social rättvisa. Vilket är mest sannolikt?
Linda är banktjänsteman.
Linda är banktjänsteman och feminist.
Felaktigt svar:
Många väljer alternativ 2, eftersom det känns mer rimligt utifrån beskrivningen. Men statistiskt är det alltid mer sannolikt att Linda enbart är banktjänsteman än att hon både är banktjänsteman och feminist.
Orsak till felet:
Vi förlitar oss på representativitetsheuristiken och ignorerar den matematiska sannolikheten.
Rationalitet och Heuristiker – Förklara varför ’hindsight bias’ kan vara ett hinder för att vi skall lära oss av våra erfarenheter.
Hindsight bias (”efterklokhetseffekten”) innebär att vi, efter att ett utfall är känt, överskattar hur förutsägbart det var. Vi tror att vi ”alltid visste” att det skulle hända, trots att vi inte gjorde det.
Varför hindrar detta lärande?
Vi underskattar osäkerhet: Tror att framtida händelser också kommer vara lätta att förutsäga.
Vi lär oss inte av misstag: Eftersom vi omtolkar våra tidigare beslut som ”självklara” istället för att analysera vad vi faktiskt visste vid tidpunkten.
Förhindrar kritisk analys: Vi antar att vi alltid fattat rationella beslut, vilket gör att vi missar möjligheten att förbättra framtida beslut.
Exempel:
Efter en börskrasch säger många ”Det var uppenbart att det skulle hända!”, trots att samma personer inte förutspådde det innan kraschen.
Rationalitet och Heuristiker – Förklara vad ’illusory correlation’ är och ge ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem.
Illusory correlation innebär att vi ser ett samband mellan två variabler trots att inget verkligt samband finns.
Varför händer det?
Vi minns och uppmärksammar sällsynta och emotionella händelser mer.
Vi förväntar oss vissa samband och tolkar information så att den bekräftar våra förväntningar (bekräftelsebias).
Exempel på problem:
Stereotyper:
Om man tror att en viss grupp är mer benägen att begå brott, kommer man märka och minnas de gånger detta sker, men ignorera motsägande bevis.
Vaccin och autism-myt:
Många trodde att vaccin orsakade autism eftersom vissa föräldrar noterade att deras barn fick en autismdiagnos efter vaccination. Men vetenskapliga studier visar att ingen verklig koppling finns.
Effekt:
Felaktiga beslut baserade på falska samband.
Förstärkning av fördomar genom att vi aktivt letar efter bevis som stödjer våra felaktiga uppfattningar.
Stereotyper och Fördomar – Vad är den psykologiska definitionen av en stereotyp?
En stereotyp är en kognitiv förenkling – en generaliserad uppfattning om en grupp människor där vissa egenskaper tillskrivs alla medlemmar i gruppen, oavsett individuella skillnader.
Exempel:
“Alla tyskar är effektiva och disciplinerade.”
“Kvinnor är mer omhändertagande än män.”
Funktion:
Stereotyper hjälper oss att snabbt kategorisera information, men leder ofta till överförenklingar och feltolkningar.
Stereotyper och Fördomar – Vad är den psykologiska definitionen av en fördom?
En fördom är en negativ eller positiv emotionell reaktion gentemot en grupp eller dess medlemmar, ofta baserad på stereotyper.
Exempel:
Att känna misstro eller ogillande gentemot en viss etnisk grupp utan att ha personlig erfarenhet.
Att anta att en viss grupp är mer kompetent än en annan och behandla dem bättre.
Skillnad från stereotyper:
En stereotyp är en tanke eller föreställning.
En fördom är en känslomässig respons.
Stereotyper och Fördomar – Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar?
S Kognitiva – handlar om tankar och föreställningar
F Affektiva – handlar om känslor och attityder
S Kan vara neutrala, positiva eller negativa
F Är ofta negativa eller partiska
S “Fransmän älskar vin och ost” (en generalisering)
F “Jag ogillar fransmän eftersom de är arroganta” (en känslomässig respons)
Sammanfattning:
Stereotyper är hur vi tänker om grupper.
Fördomar är hur vi känner gentemot grupper.
Stereotyper och Fördomar – Hur relaterar stereotyper och fördomar till varandra?
Stereotyper och fördomar är nära sammanlänkade, eftersom stereotyper kan leda till fördomar:
Stereotyper skapar förväntningar → Om vi tror att en grupp är oärlig, tenderar vi att leta efter bevis som bekräftar det.
Fördomar förstärker stereotyper → Om vi ogillar en grupp, tolkar vi deras beteende i linje med negativa stereotyper.
Exempel:
En person tror att kvinnor är mindre kompetenta inom teknik (stereotyp) och väljer därför att inte anställa en kvinna som ingenjör (fördom som leder till diskriminering).
Stereotyper och Fördomar – Vad är skillnaden mellan en ’blatant stereotype’ och en ’subtle stereotype’?
Blatant stereotype (öppen stereotyp)
Öppna, medvetna och ofta negativa generaliseringar.
Exempel: “Invandrare är lata.”
Subtle stereotype (subtil stereotyp)
Omedvetna eller mer indirekta förväntningar på grupper.
Exempel: Att anta att en kvinna på ett kontor är sekreterare snarare än chef.
Effekt:
Subtila stereotyper är svårare att upptäcka, men de kan ha lika stor påverkan på beteenden och beslut.
Stereotyper och Fördomar – Vilken är kopplingen mellan självförtroende och hur mycket stereotyper påverkar beteende? Varför? (Vad innebär Social Identity Theory?)
Social Identity Theory (Tajfel & Turner, 1979) förklarar hur människor identifierar sig med grupper och hur detta påverkar självkänsla och stereotypt beteende.
Lågt självförtroende → Mer beroende av stereotyper
När vi känner oss osäkra, är vi mer benägna att använda stereotyper för att förstå världen.
Vi stärker vår självkänsla genom att förhöja vår egen grupp och nedvärdera andra.
Högt självförtroende → Mindre påverkan av stereotyper
Självsäkra individer litar mer på egen erfarenhet och är mer öppna för individvariation.
Exempel:
En person med lågt självförtroende kan förlita sig mer på könsstereotyper vid rekrytering, medan en person med högt självförtroende är mer benägen att utvärdera kandidater individuellt.
Stereotyper och Fördomar – Vad innebär ’ingroup favouritism’?
Ingroup favouritism innebär att vi tenderar att favorisera vår egen grupp över andra grupper.
Orsaker:
Social identitet: Vi bygger en del av vår självkänsla på gruppmedlemskap.
Evolutionärt skydd: Att samarbeta inom gruppen var en överlevnadsfördel.
Exempel:
Att ge fördelar till personer från sin egen etniska grupp, även om det är omedvetet.
Att stötta sitt favoritlag oavsett prestation, men vara mer kritisk mot motståndarlaget.
Effekter:
Kan bidra till diskriminering och konflikter mellan grupper.
Förstärker stereotypa uppfattningar om både ingruppen och utgruppen.
Stereotyper och Fördomar – Förklara vad ’stereotype threat’ innebär (gärna med ett exempel).
Stereotype threat innebär att människor presterar sämre när de påminns om en negativ stereotyp som associeras med deras grupp.
Varför händer det?
Rädsla för att bekräfta en negativ stereotyp leder till ökad stress, distraktion och sämre prestation.
Påverkar ofta minoritetsgrupper i akademiska och professionella miljöer.
Exempel:
I ett experiment fick afroamerikanska studenter sämre resultat på ett test när de fick höra att det mätte intelligens, eftersom detta aktiverade en negativ stereotyp om akademisk förmåga.
Kvinnor presterar sämre på ett matematiktest om de innan testet påminns om stereotypen att “män är bättre på matematik”.
Stereotyper och Fördomar – Hur skiljer sig fördomar från attityder?
Fördomar är en negativ eller positiv attityd gentemot en grupp, ofta baserad på stereotyper.
Attityder är bredare och kan vara positiva, negativa eller neutrala mot vad som helst (människor, objekt, idéer).
Alla fördomar är attityder, men alla attityder är inte fördomar.
Stereotyper och Fördomar – Är stereotyper nödvändigtvis ett negativt fenomen? Förklara.
Nej, stereotyper är en naturlig del av kognitiv bearbetning och kan vara både funktionella och problematiska.
Positiva funktioner:
Effektiv informationshantering – Hjälper oss att snabbt förstå omvärlden genom kategorisering.
Vägledning i sociala interaktioner – Ger oss förväntningar som kan vara användbara.
Negativa konsekvenser:
Överförenkling – Missar individuella skillnader.
Förstärker fördomar och diskriminering – Kan leda till att vi dömer människor orättvist.
Exempel:
Att anta att en läkare är kompetent (positiv stereotyp) kan vara funktionellt.
Att anta att en äldre person är dålig med teknik kan vara begränsande och felaktigt.
Sammanfattning:
Stereotyper är inte alltid negativa, men de kan bli problematiska om de leder till fördomar och diskriminering.
Stereotyper och Fördomar – Vilka faktorer kan påverka oss att starkare påverkas i vårt tänkande och beteende av våra fördomar?
Våra fördomar påverkar oss mer när:
Kognitiv belastning är hög
Om vi är stressade eller trötta, använder vi heuristiker (mentala genvägar) och stereotyper mer.
Vi har låg motivation att vara objektiva
Om vi inte bryr oss om att vara rättvisa, styr våra fördomar oss mer.
Social påverkan och normer
Om våra vänner eller kollegor uttrycker fördomar, är vi mer benägna att anpassa oss.
Emotionell påverkan
Rädsla och ilska förstärker negativa stereotyper.
Exponering för ensidig information
Media kan förstärka stereotyper genom att visa partiska bilder av grupper.
Exempel:
När vi är stressade på en flygplats kan vi omedvetet vara mer misstänksamma mot personer från vissa etniska bakgrunder.
Stereotyper och Fördomar – Vilka faktorer kan minska risken att stereotyper och fördomar leder till diskriminering?
För att minska diskriminering behöver vi medvetet arbeta emot våra fördomar genom:
Kontakt mellan grupper (Contact Hypothesis)
Regelbunden och positiv interaktion mellan grupper minskar stereotyper.
Individfokus
Uppmuntra människor att se individer snarare än kategorier.
Ökad medvetenhet om bias
Utbildning om implicita fördomar hjälper människor att identifiera och ifrågasätta sina egna stereotyper.
Normer mot diskriminering
Lagstiftning och sociala normer kan förändra beteenden över tid.
Emotionell och kognitiv empati
Att förstå hur stereotyper påverkar andra kan minska benägenheten att använda dem.
Exempel:
Mångfaldsträning på arbetsplatser minskar stereotypa bedömningar vid rekrytering.
Stereotyper och Fördomar – Vilka argument finns det för att IAT (Implicit Association Test) är olämpligt för att ”mäta” stereotyper och fördomar?
IAT (Implicit Association Test) används för att mäta omedvetna attityder och stereotyper, men har mött kritik:
Låg reliabilitet
Resultaten kan variera för samma person vid olika tillfällen.
Bristande koppling till verkligt beteende
Bara för att någon har en implicit association betyder det inte att hen agerar diskriminerande i praktiken.
Känslighet för yttre faktorer
Tidigare erfarenheter, dagsform och testkontext kan påverka resultaten.
Mäter associationer, inte attityder
Bara för att någon associerar “svart” med “farlig” betyder det inte att personen har en medveten fördom.
Exempel:
En person kan få ett högt IAT-resultat för implicit rasism men ändå vara starkt emot diskriminering och aktivt arbeta för jämlikhet.
Sammanfattning:
IAT kan ge viss insikt i omedvetna associationer men är inte ett perfekt verktyg för att mäta verkliga fördomar och beteenden.
Affect and Cognition - What is bipolar and bivalent structure in classification of emotions?
Bipolar structure: Emotions exist on a single spectrum, where positive and negative emotions are opposites (e.g., feeling happy reduces sadness).
Bivalent structure: Positive and negative emotions can coexist independently, meaning you can feel happy and sad at the same time (e.g., nostalgia).
Key takeaway: The bipolar model suggests emotions compete, while the bivalent model suggests they operate separately.
Affect and Cognition - What is positive offset/positive bias?
Positive offset refers to the tendency for people to feel mildly positive emotions even in neutral situations.
This means that when nothing particularly good or bad is happening, we still tend to feel slightly happy rather than neutral.
Example: If you’re sitting alone on a bench with no stressors, you are more likely to feel content rather than indifferent.
Affect and Cognition - When it comes to negative emotions, what are some factors that determine which ‘negative’ emotion defines a situation (Ellsworth & Smith, 1988)?
According to research by Ellsworth & Smith, four key factors influence which negative emotion we feel in a given situation:
Certainty – Do we know what’s happening?
Example: If we are unsure about an outcome, we might feel anxiety instead of anger.
Attention – How much focus do we give to the situation?
Example: A highly focused person may feel frustration, while a distracted person may not feel as much emotion.
Control – Can we change the situation?
Example: If something bad happens and we lack control, we may feel sadness rather than anger.
Effort – How much energy do we need to fix the situation?
Example: If a problem seems solvable, we may feel determined, but if it feels overwhelming, we may feel hopeless.
Key takeaway: Different appraisals of a situation lead to different negative emotions.
Affect and Cognition - What is the difference between Basic Emotions and the Social Constructionist perspective?
Basic Emotions (Ekman, 1992) → Emotions are universal and biologically hardwired.
Example: Happiness, sadness, anger, fear, disgust, surprise are thought to be universal across cultures.
Social Constructionist Perspective → Emotions are shaped by culture, social norms, and learning rather than being purely biological.
Example: Guilt and shame are not universal but depend on social expectations.
Key takeaway: The basic emotions approach focuses on biology, while the social constructionist approach emphasizes culture and experience.
Affect and Cognition - Why was the James-Lange theory criticized?
The James-Lange theory suggests that emotions result from physiological responses (e.g., “I feel afraid because my heart is racing”).
Criticisms:
Same bodily reactions for different emotions → Many emotions share similar physiological responses (e.g., increased heart rate in both fear and excitement).
Bodily responses are too slow → Emotions happen faster than physiological changes, meaning the body doesn’t always “cause” emotions.
People with spinal cord injuries (who have reduced physiological feedback) still experience emotions, which suggests that bodily reactions are not necessary for emotion.
Key takeaway: While bodily sensations influence emotions, they don’t fully determine them—cognition also plays a role.
Affect and Cognition - What is the Two-Factor Theory of Emotion (Schachter & Singer, 1962)?
Schachter and Singer’s Two-Factor Theory suggests that emotions arise from two components:
Physiological arousal (e.g., increased heart rate).
Cognitive interpretation (labeling the arousal based on context).
Example:
If you see a bear and your heart races, you label this as fear.
If you’re on a date and your heart races, you might label it as attraction.
Same arousal, different interpretations!
Key takeaway: Emotions depend on both physiological arousal and how we interpret it in a given situation.
Affect and Cognition - What mechanisms explain why mood affects our helping behaviors?
Mood influences whether we help others, and three main mechanisms explain this:
Mood Maintenance Hypothesis
People in a good mood want to maintain it, so they help others to keep feeling good.
Example: After receiving a compliment, someone is more likely to help a stranger.
Negative State Relief Model
Helping reduces negative emotions, so people in a bad mood help to feel better.
Example: If someone feels guilty, they might help a charity to improve their mood.
Affect-as-Information Hypothesis
Mood acts as a signal for decision-making.
Example: People in a positive mood assume the world is safe, making them more willing to help.
In contrast, a bad mood makes people cautious and less likely to help.
Key takeaway: Mood influences helping behaviors both positively (to maintain a good mood) and negatively (to reduce guilt or sadness).
Early Social Cognition - What are some of the most common research methods used in infant research?
Researchers use non-verbal methods to study infants since they cannot express their thoughts verbally. Common methods include:
Preferential Looking → Measures how long infants look at different stimuli to determine what captures their attention.
Example: If a baby looks longer at a face than a random object, it suggests they prefer social stimuli.
Habituation-Dishabituation → Measures whether infants notice differences between stimuli.
Example: If a baby is shown the same image repeatedly, they lose interest (habituation). If they suddenly look longer at a new image, it suggests they notice a change.
Violation of Expectation (VoE) Paradigm → Tests infants’ understanding of the world by measuring surprise when something unexpected happens.
Example: If an object appears to pass through a solid wall, and the baby looks longer, it suggests they understand object permanence.
Eye-Tracking → Uses infrared technology to track where infants look, providing insights into attention and social preferences.
Key takeaway: These methods help researchers understand what infants perceive, expect, and recognize about their environment.
Early Social Cognition - Review the Social Behavior Timeline?
Infants’ social behavior develops in predictable stages:
0-2 months:
Prefers faces over other objects.
Shows social smiles.
2-6 months:
Begins dyadic interactions (direct exchanges with caregivers).
Engages in cooing and reciprocal smiling.
6-12 months:
Develops joint attention (focusing on objects with another person).
Begins social referencing (looking to caregivers for cues on how to react).
12-24 months:
Engages in triadic interactions (interactions involving another person and an object).
Starts showing empathy and prosocial behaviors.
Key takeaway: Infants move from simple face-to-face interactions to complex shared attention and understanding of emotions.
Early Social Cognition - What is a dyadic vs triadic interaction and when are these evident in infants?
Dyadic Interaction = A social exchange between two people (e.g., baby and caregiver).
Example: A baby cooing and smiling at their parent.
First evident: 2-6 months.
Triadic Interaction = Involves three elements: baby, caregiver, and an object.
Example: A baby points at a toy while looking at their parent to share attention.
First evident: 9-12 months (joint attention stage).
Key takeaway: Dyadic interactions focus on person-to-person social bonding, while triadic interactions introduce shared attention and communication.
Early Social Cognition - What is the difference between an implicit and explicit false belief task and why is it important?
False Belief Tasks test whether children understand that others can have beliefs that are different from reality.
Implicit False Belief Task → Measures non-verbal reactions, suggesting that infants have an early, unconscious understanding of false beliefs.
Example: Eye-tracking studies show that babies as young as 15 months expect others to act based on false beliefs, even before they can talk.
Explicit False Belief Task → Requires verbal reasoning, developing later in childhood.
Example: Sally-Anne Task (asking a child where Sally will look for a hidden object when she was not present to see it moved).
Most 3-year-olds fail, while 4-5-year-olds pass, suggesting an emerging understanding of Theory of Mind.
Key takeaway: Implicit tasks show early social awareness, while explicit tasks measure higher-level reasoning about others’ thoughts.
Early Social Cognition - Review some of the theoretical accounts discussed in lecture on Theory of Mind
Theory of Mind (ToM) refers to the ability to understand that others have thoughts, beliefs, and emotions different from our own. Several theories explain its development:
Modularity Theory (Leslie, 1994) → Suggests ToM is innate, supported by specific brain mechanisms.
Evidence: Some infants show early false-belief understanding.
Theory-Theory → Proposes that children develop ToM like scientists, gradually forming and testing theories about others’ minds.
Example: Children learn that people can hold incorrect beliefs through experience.
Simulation Theory → Suggests we understand others by simulating their thoughts in our own mind.
Example: If you see someone sad, you imagine how you would feel in their place.
Key takeaway: ToM is crucial for social interaction, empathy, and predicting others’ behaviors
