Social Kognition - Gamla Tentor Flashcards
Vilket av alternativen fångar bäst vad studiet av social kognition handlar om enligt författarna till kursboken Social Cognition: Understanding People and Events?
Hur människor tar emot, filtrerar, tolkar vidare processar, och lagrar information, samt använder lagras information i nya situationer.
Vilket av alternativen passar bäst ihop med termen “kognitiv representation”?
Kunskap lagrad i minnet, begrepp, förväntningar om en domän vi är förtrogna med.
När människor gör en bedömning av sitt eget ansikte, så tenderar vi att bedöma det som..
Mer attraktivt än befogat
Vilket av följande alternativ stämmer bäst in som en beskrivning av det psykologiska begreppet stereotyp. Det är…
Ett slags kognitiv representation
Vilka av följande alternativ är relevanta för kritiken av Zimbardos Stanford Prison
(1) Försöksledarna uppmuntrade tyranniskt beteende
(2) Försöksdeltagarna upplevde inte att situationen var “på riktigt”, utan många såg det som ett experiment och skådespelade sina reaktioner
(3) Forskarna var selektiva i sin insamling och presentation av data.
Bland alternativen nedan, välj de som är relevanta i förhållande till det psykologiska fenomenet “social facilitation”.
(1) Social samvaro får människor att prestera sämre på svåra uppgifter
(2) Social samvaro får människor att prestera bättre under vissa villkor.
I kursboken (Hamilton & Stroessner) stöter vi på termen ‘biological preparedness’, vilket även kallats ‘prepared learning’ eller som olika varianter på medfödda tendenser. Vilka av följande fenomen uppvisar tydligt tecken på biologisk förbereddhet? Välj alla som presenterats i boken.
(1) Den hedoniska principen
(2) ‘Mere exposure effect’
(3) Preferens för symmetri i ansikten.
Vilka av följande egenskaper är typiska för det som kallas “subtle stereotypes”.
(1) De påverkas av kognitiv belastning (cognitive load)
(2) De är automatiska.
Vad är “dilution effect” (utspädningseffekt)?
För mycket information kan göra det svårt för oss att förstå varför vi har dragit vissa slutsatser.
Ange vilken process sker i hjärnans “default mode” nätverket?
Processer om jaget
Vilka av följande alternativ är kriterier i Kelley’s Covariation Model?
(1) Distinctiveness
(2) Consistency
(3) Consensus.
Vilka av följande påståenden är korrekta angående det fundamentala attributionsfelet?
(1) Det beskriver en över attribuering av dispositionella orsaker till andra människors beteenden
(2) Fundamentala attributionsfelet tycks vara olika starkt i olika kulturer.
Which account explains child’s positive (i.e. correct according to another person’s beliefs) performance on implicit false belief tasks as based on perceptual novelty, for example, looking longer at a person reaching into a yellow box simply because last searched in location was a green box.
Minimalistic account
According to this perspective, mental state attribution does not require theory mediated inference. Instead, a person uses their own mental processes to simulate another person’s mental processes by imagining to be in another person’s position and then generating the attributed thoughts or actions.
Simulation Theory
As the child sits across from the experimenter, she suddenly and excitedly points to a picture on the wall that started to blink. In this example, the child:
Appropriately initiates joint attention
Vad heter hjärnområdet som är en viktig del av ansiktsigenkänning?
FFA (Fusiform Face Area)
According to this category of theoretical perspectives, mental state attributions in infancy are driven by specific and innate cues that activate prewired mechanisms that are designed to output agent’s future goal state based on agent’s intentional mental state.
Modular theories
Vilket av följande påståenden är mest korrekt när det gäller framträdande (salience) av stimuli?
Framträdande hos stimuli bestäms framförallt av sammanhanget eller situationen.
Vilken experimentdesign ger störst primingeffekt?
Prime => Stimulus ======> Retrieval and rating
Vilka av följande begrepp är delar av “The Elaboration Likelihood Model”?
(1) Central Route
(2) Elaboration
(3) Peripheral Route
Vilka av följande teorier är kopplade till attribution?
(1) Schachter’s Theory of Emotional Lability
(2) Bem’s Self-Perception Theory
(3) Kelley’s Covariation Model
Vilka av följande egenskaper är typiska för det som kallas ‘blatant stereotypes’.
(1) De kan öka självförtroendet hos den som håller sig med stereotypen
(2) De är relativt ovanliga i västerländska samhällen
När vi bedömer oss själva så finns det en tendens att attribuera positiva utfall till interna egenskaper, medan negativa utfall oftare attribueras till externa orsaker. Vad kallas denna självfokuserande tendens?
Denna självfokuserande tendens kallas Self-Serving Bias (självförhärligande bias).
Definition:
Positiva utfall attribueras till interna faktorer, såsom ens egen kompetens eller ansträngning.
Negativa utfall attribueras till externa faktorer, såsom otur eller svåra omständigheter.
Exempel:
Om en student får högsta betyg på en tenta, förklarar hen det med att hen är smart och pluggat hårt.
Om samma student misslyckas, skyller hen på en orättvis lärare eller svåra frågor.
Varför uppstår detta?
För att skydda självbilden och upprätthålla självkänsla.
För att minimera kognitiv dissonans (att känna sig bra även efter ett misslyckande).
Detta bias kan göra det svårare att lära av misstag, eftersom vi inte alltid tar ansvar för våra negativa utfall.
Vad kallas det kognitiva fenomen som medför att vi överskattar sannolikheten för händelser om de är av ett slag som vi har lätt att minnas?
Det kognitiva fenomenet kallas Availability Heuristic (Tillgänglighetsheuristiken).
Definition:
Vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan minnas liknande händelser, snarare än faktiska statistiska data.
Om något är mer tillgängligt i minnet, uppfattar vi det som vanligare eller mer sannolikt.
Att en person är intelligent korrelerar inte med huruvida en person är pålitlig. Ändå tenderar människor att göra den sortens inferenser, dvs om en person har kända positiva egenskaper så gissar vi att de även har andra positiva drag, utan att ha belägg för denna slutsats. Vad kallas detta psykologiska fenomen?
Det psykologiska fenomenet kallas Halo-effekten.
Definition:
Halo-effekten innebär att vi låter en positiv egenskap hos en person färga vår uppfattning om deras andra egenskaper, även om det inte finns någon logisk koppling mellan dem.
Om vi uppfattar någon som attraktiv, intelligent eller karismatisk, antar vi ofta att personen också är snäll, pålitlig och kompetent, utan faktiska bevis.
Exempel:
Fysisk attraktivitet bias: En attraktiv person uppfattas som mer kompetent och trevlig än en mindre attraktiv person, trots att det inte finns någon verklig koppling mellan utseende och personlighet.
Ledarskap och status: En karismatisk talare bedöms ofta som mer kunnig och kompetent än en tystlåten person, även om de har samma faktiska kunskapsnivå.
Kändisar och trovärdighet: En skådespelare som är populär och omtyckt kan uppfattas som en bra politisk expert, trots att hen saknar erfarenhet inom politik.
Konsekvenser:
Snedvridna bedömningar: Vi överskattar människors kompetens baserat på orelaterade egenskaper.
Fördomsfull rekrytering: Arbetsgivare kan omedvetet favorisera kandidater med starka positiva första intryck, även om andra kandidater är mer kvalificerade.
Halo-effekten fungerar även omvänt, där en negativ egenskap (exempelvis att någon är oartig) kan få oss att anta att personen även är mindre kompetent eller pålitlig – detta kallas ibland “horn-effekten”.
Beskriv kortfattat med vad som avses med ‘the endowment effect’.
The Endowment Effect innebär att människor tenderar att värdera objekt högre bara för att de äger dem, jämfört med om de inte ägde dem.
Definition:
Vi tillskriver högre värde till saker vi redan äger än vi skulle ha gjort om vi inte ägde dem.
Detta beror på förlustaversion – vi ogillar att förlora något mer än vi uppskattar att få något nytt.
Exempel:
En person som får en gratis kaffemugg kräver en högre summa för att sälja den än vad en annan person är villig att betala för att köpa den.
Bilägare tenderar att sätta ett högre pris på sin egen bil än vad marknaden objektivt bedömer att den är värd.
Konsekvenser:
Kan leda till irrationella ekonomiska beslut, exempelvis att människor håller fast vid tillgångar som skulle vara mer fördelaktiga att sälja.
Företag använder detta i marknadsföring genom att låta kunder prova produkter gratis, vilket gör det svårare att ge upp dem.
Det finns teorier som refererar till “Dual structures” som handlar om hur vårt minne fungerar. Beskriv kort vad som avses och vad som antas (i teoretiska förslag med mer eller mindre stöd av empiriska studier) skilja de två minnessystemen/strukturerna åt.
Dual structures inom minnesforskning refererar till teorier som föreslår att vårt minne består av två distinkta system med olika funktioner.
Två av de mest kända modellerna är:
1. Explicit (deklarativt) minne vs. Implicit (icke-deklarativt) minne
Explicit minne: Medvetet och viljestyrt minne som vi kan återge verbalt.
Episodiskt minne – Personliga upplevelser och händelser (ex. “Mitt första jobb”).
Semantiskt minne – Faktakunskap och begrepp (ex. “Paris är huvudstaden i Frankrike”).
Implicit minne: Omedvetet minne som påverkar beteende utan medveten återkallelse.
Procedurminne – Motoriska färdigheter (ex. att cykla).
Priming och klassisk betingning – Omedvetna associationer som påverkar perception och respons.
- Arbetsminne vs. Långtidsminne
Arbetsminne (korttidsminne): Tillfällig lagring av information som används i stunden, exempelvis att hålla ett telefonnummer i huvudet.
Långtidsminne: Information som lagras över lång tid, såsom barndomsminnen eller språkförmåga.
Skillnader mellan systemen (utifrån empiriska studier):
Neurala korrelat:
Explicit minne är kopplat till hippocampus och mediala temporalloben.
Implicit minne involverar basala ganglierna, cerebellum och priming-effekter i kortex.
Skador påverkar systemen olika:
Patienter med amnesi (ex. H.M.-fallet) kan förlora explicit minne men fortfarande lära sig motoriska färdigheter genom implicit minne.
Sammanfattning:
Dessa två minnessystem fungerar parallellt men fyller olika funktioner: explicit minne är medvetet och verbalt, medan implicit minne påverkar beteende omedvetet genom inlärda vanor och associationer.
Apropå tidsdimensionen i social kognition och vårt tänkande på framtiden: Vad innebär affektiv förutsägelse (affective forecasting)? Ge ett kort svar.
Affektiv förutsägelse (Affective Forecasting) innebär vår förmåga att förutse hur vi kommer att känna oss i framtiden som svar på olika händelser.
Exempel:
Vi tror att vi kommer bli extremt lyckliga om vi vinner på lotto eller oerhört olyckliga om vi förlorar vårt jobb.
Människor överskattar ofta både intensiteten och varaktigheten av sina framtida känslor – detta kallas impact bias.
Problem med affektiv förutsägelse:
Fokusillusion – Vi fokuserar för mycket på den specifika händelsen och ignorerar andra faktorer som påverkar vårt välbefinnande.
Adaptation (hedonic treadmill) – Vi anpassar oss snabbare än vi tror till både positiva och negativa förändringar.
Konsekvens:
Vi kan fatta beslut baserade på felaktiga antaganden om hur något kommer påverka oss känslomässigt i framtiden.
Vad innebär det att vi delar en avsikt eller att vi utför en gemensam handling? Diskutera detta med utgångspunkt i kurslitteraturen om joint action och shared intentions.
I social kognition och filosofi undersöks hur individer koordinerar sina handlingar och intentioner för att uppnå gemensamma mål. Joint action och shared intentions är två centrala begrepp i detta sammanhang.
- Joint Action – Vad innebär det?
Joint action refererar till situationer där två eller fler personer koordinerar sina handlingar för att uppnå ett gemensamt mål. Detta kräver:
Gemensam representation av målet – Alla deltagare måste förstå vad de arbetar mot.
Samordning av handlingar – Individer måste justera sina beteenden i relation till varandra.
Ömsesidig medvetenhet – Alla behöver vara medvetna om att de samarbetar och att deras handlingar påverkar varandra.
Exempel på joint action:
Två personer som bär en soffa tillsammans.
Ett musikband där varje medlem anpassar sitt spel till de andra.
Ett fotbollslag där spelarna samspelar för att göra mål.
- Shared Intentions – Vad innebär det?
Shared intentions handlar om den kognitiva och motivationsmässiga grunden för joint action. Filosofen Michael Bratman (1993) och senare forskare som Elisabeth Pacherie och Tomasello har beskrivit shared intentions som en förutsättning för effektiv samverkan.
Bratmans teori om shared intentions:
En delad avsikt är mer än summan av individuella intentioner – den innebär att alla involverade förstår och accepterar att de arbetar mot samma mål.
Inkluderar en ömsesidig förväntan om att alla kommer att bidra och att man kan räkna med varandra.
Exempel på shared intentions:
Två personer som bestämmer sig för att gå på en promenad tillsammans och koordinerar sin planering och vägval.
Ett företagsteam som gemensamt arbetar mot en deadline och fördelar uppgifter baserat på en gemensam förståelse av målet.
- Skillnaden mellan individuell och delad avsikt
En individuell avsikt handlar om vad jag planerar att göra (“Jag ska laga middag”).
En delad avsikt handlar om vad vi planerar att göra tillsammans (“Vi lagar middag tillsammans och ansvarar för olika delar av processen”). - Empirisk forskning om joint action och shared intentions
Psykologisk och neurovetenskaplig forskning visar att hjärnan är specialiserad på samordning av handlingar:
Spegelneuronsystemet i premotorcortex spelar en roll i att förstå och förutsäga andras handlingar.
Studier av ögonblick av samstämmighet i social interaktion visar att vi omedvetet synkroniserar våra rörelser och intentioner med andra.
Tomasellos forskning på barn och primater visar att människor har en unik förmåga att skapa och följa delade intentioner, vilket skiljer oss från andra arter. - Faktorer som påverkar gemensamma handlingar och avsikter
Kommunikation: Effektiv samordning kräver att vi kan dela information om mål och handlingar.
Tilltro och ömsesidigt beroende: Om vi inte litar på att andra följer sin del av planen, minskar sannolikheten att vi deltar.
Sociala normer: Gemensamma handlingar styrs ofta av oskrivna regler och förväntningar. - Praktisk tillämpning: Varför är detta viktigt?
Joint action och shared intentions är avgörande för:
Samarbete i arbetslivet – Teamarbete kräver att medlemmar har en gemensam förståelse av mål och ansvar.
Socialt samspel och relationer – I vardagen bygger många aktiviteter på att vi delar intentioner, från att organisera resor till att uppfostra barn.
Teknologisk utveckling – AI och robotikforskning försöker utveckla system som kan förstå och delta i gemensamma intentioner, vilket är viktigt för framtida människa-maskin-interaktion.
Diskutera moralens roll i vår sociala kognition utifrån kurslitteraturen. Du kan givetvis inte fånga allt, men beskriv vad du tycker är de viktigaste aspekterna eller de viktigaste lärdomarna du dragit under kursen.
Moral är en central del av vår sociala kognition eftersom den påverkar hur vi tolkar, bedömer och interagerar med andra. Moralisk kognition handlar om hur vi avgör vad som är rätt och fel, hur vi bedömer andra människors handlingar och hur vi reglerar vårt eget beteende i sociala sammanhang.
- Moral och social kognition – en kognitiv och emotionell process
Moral handlar inte bara om rationella beslut, utan även om emotionella reaktioner.
Forskning visar att moraliska bedömningar ofta är snabba och intuitiva, snarare än resultatet av långvarigt rationellt tänkande (Haidt, 2001 – Social Intuitionist Model).
Vi använder både automatiska och kontrollerade processer när vi bedömer moraliska frågor.
Exempel:
Om vi ser någon fuska på ett prov, känner vi ofta spontan moralisk avsky innan vi ens reflekterar över situationens detaljer.
I mer komplexa moraliska dilemman, som inom politik eller juridik, använder vi mer kontrollerad kognition för att väga argument och konsekvenser.
- Moraliska domar och social kategorisering
Moral är starkt kopplat till ingroup-outgroup-dynamik.
Vi tenderar att se vår egen grupp som moraliskt överlägsen och att tillskriva utgrupper negativa moraliska egenskaper.
Konsekvenser:
Leder till moralisk tribalism, där vi försvarar vår grupp oavsett om den agerar etiskt eller inte.
Kan förstärka fördomar och diskriminering genom att vi ser utgrupper som moraliskt bristfälliga.
Exempel:
Politiska grupper demoniserar ofta motståndarna och ser sin egen ideologi som mer moraliskt rättfärdig.
- Moral och heuristiker – snabba moraliska bedömningar
Moraliska bedömningar påverkas av kognitiva biaser och heuristiker:
Availability heuristic:
Om vi nyligen sett nyhetsrapportering om en skandal, tror vi att korruption är vanligare än den faktiskt är.
Confirmation bias:
Vi söker information som stöder vår egen moraliska övertygelse och ignorerar motsägande bevis.
Halo-effekten:
Vi antar att en person som är snäll också är ärlig och rättvis, även utan bevis.
- Moral och empati – hur social kognition påverkar vårt moraliska beteende
Empati spelar en stor roll i moraliskt beslutsfattande.
Theory of Mind (ToM) hjälper oss att förstå andras känslor och intentioner, vilket är viktigt för att agera moraliskt.
Exempel:
Studier visar att personer med hög empatisk förmåga är mer benägna att hjälpa andra och undvika att skada dem.
- Dual-process theory i moralisk kognition
Forskning inom moralpsykologi visar att moraliskt beslutsfattande kan delas in i två processer:
Snabba, intuitiva beslut (System 1)
Påverkas av emotioner och sociala normer.
Exempel: Vi känner omedelbar avsky inför att skada en oskyldig person.
Långsamma, reflekterande beslut (System 2)
Kräver medveten analys och avvägning.
Exempel: Att väga olika alternativ i ett moraliskt dilemma (t.ex. om vi bör offra en person för att rädda fem).
Exempel från forskning:
Joshua Greenes trolley problem-studier visar att vi kan reagera automatiskt emotionellt (vägra döda en person) eller rationellt kalkylerande (välja att rädda fler liv på bekostnad av en).
- Moral och social påverkan – hur normer formar våra moraliska beslut
Moral påverkas inte bara av individuella faktorer utan också av sociala normer och grupptryck.
Exempel:
Vad vi anser vara moraliskt acceptabelt kan förändras beroende på vilken kultur vi befinner oss i.
Historiskt har synen på t.ex. dödsstraff, könsroller och rättigheter förändrats med sociala normers utveckling.
Slutsats: Moralens roll i social kognition
Moralisk kognition är en kombination av automatiska och kontrollerade processer.
Vi påverkas av grupptillhörighet, emotioner, heuristiker och normer när vi gör moraliska bedömningar.
Moralens sociala funktion gör att vi både kan främja samarbete och förstärka fördomar.
Genom att förstå de kognitiva mekanismerna bakom moral, kan vi bli mer medvetna om våra egna biaser och förbättra vårt etiska tänkande.
Vad krävs för att en kognitiv process ska vara avsiktlig (with intent)
(OBS enligt definitionen i kursboken (Fiske) och nämndes under en föreläsning)
Medveten
Kontrollerbar
Resurskrävande
Målinriktad
Beskriv kortfattat vad “WEIRD”-problemet är och vad det har för möjliga vetenskapliga konsekvenser?
WEIRD-problemet refererar till det faktum att mycket psykologisk forskning är baserad på deltagare från Västerländska, Utbildade, Industrialiserade, Rika och Demokratiska samhällen (Western, Educated, Industrialized, Rich, and Democratic – WEIRD).
Vad är problemet?
Urvalet är inte representativt
WEIRD-populationer utgör en mycket liten del av världens befolkning men dominerar ändå psykologisk forskning.
Det leder till slutsatser som inte nödvändigtvis gäller för andra kulturer.
Kulturella skillnader ignoreras
Studier baserade på WEIRD-människor riskerar att beskriva specifika kulturella fenomen som om de vore universella mänskliga egenskaper.
Exempel: Kognitiva biaser, moralbedömningar och sociala normer varierar mellan kulturer.
Vetenskapliga konsekvenser av WEIRD-problemet
Generaliseringsproblem
Om studier bara testar WEIRD-personer men hävdar att resultaten gäller alla människor, kan psykologiska teorier bli felaktiga eller ofullständiga.
Exempel: Studier om individuellt beslutsfattande kan inte alltid appliceras på kollektivistiska kulturer.
Felaktiga antaganden om mänskligt beteende
WEIRD-människor tenderar att ha mer analytiskt tänkande, medan andra kulturer ofta har mer holistiskt tänkande.
Moralpsykologi visar att vad som anses “rätt och fel” varierar kraftigt mellan samhällen.
Risk för kulturell bias i forskningen
Teorier utvecklas utifrån västerländska perspektiv och kan feltolka andra kulturer.
Exempel: Tidiga studier på moral utvecklades med fokus på individualism, vilket inte nödvändigtvis speglar globala normer.
Lösningar på WEIRD-problemet
Diversifiera forskningsurvalet genom att inkludera fler icke-västerländska och icke-akademiska populationer.
Kulturellt jämförande studier som undersöker om psykologiska fenomen är universella eller kulturspecifika.
Medvetenhet inom vetenskapssamhället om att WEIRD-resultat inte alltid kan generaliseras till hela mänskligheten.
Slutsats
WEIRD-problemet innebär att mycket psykologisk forskning kan vara snedvriden och icke-representativ. För att skapa en mer universell och korrekt förståelse av mänskligt beteende, måste forskare bredda sina urval och ta hänsyn till kulturella variationer.
Hur skiljer social kognition från behavioristiska perspektiv på sociala fenomen?
Skillnad mellan social kognition och behaviorism:
Social kognition fokuserar på inre mentala processer såsom perception, minne, tolkning och beslutsfattande i sociala sammanhang. Det undersöker hur människor tänker om sig själva och andra, ofta genom experimentella studier på kognitiva biaser och heuristiker.
Behaviorism betonar istället yttre observerbart beteende och menar att beteenden formas genom inlärning (klassisk och operant betingning). Inre mentala processer anses oväsentliga eftersom de inte kan observeras direkt.
Exempel på skillnad:
Social kognition skulle studera fördomar genom att undersöka mentala representationer och implicita biaser.
Behaviorism skulle istället fokusera på hur fördomar inlärs genom belöning och straff i sociala miljöer.
Slutsats:
Social kognition ser människor som aktiva informationsprocessorer, medan behaviorismen ser dem som passiva responderande på yttre stimuli.
Bjarne Rönlid är på vårdcentralen för en rutinkontroll och får rådet av sin läkare att han borde vara mer försiktig med hur mycket solljus han utsätter sin hud för, då stora mängder UV-strålning ökar risken för malignt melanom. Bjarne struntar i doktorns råd och går direkt hem och lägger sig i sitt solarium medan han muttrar att läkare minsann inte vet allting. Vilken psykologisk teori beskriver bäst varför Bjarne ignorerar läkarens råd?
Den psykologiska teori som bäst beskriver varför Bjarne ignorerar läkarens råd är Kognitiv dissonansteori (Cognitive Dissonance Theory)
What is the name of the tendency to remember in more detail the pleasant or positive aspects of past events?
The tendency to remember pleasant or positive aspects of past events more vividly than negative ones is called the “Positivity Bias” or “Rosy Retrospection.”
Definition:
Positivity Bias refers to a general tendency to favor positive memories over negative ones, often leading to an overly optimistic recall of past experiences.
Rosy Retrospection specifically describes how people remember past events as more enjoyable than they actually were at the time.
Vad är skillnaden på ‘self-serving bias’ och ‘self-centered bias’?
Self-Serving Bias (Självförhärligande bias)
Definition: Tendensen att tillskriva framgångar till interna faktorer (t.ex. sin egen kompetens) och misslyckanden till externa faktorer (t.ex. otur eller svår omständigheter).
Motivation: Skydda och stärka självkänslan.
Exempel:
En student får högt betyg och säger: “Jag är smart och pluggade bra.”
Samma student misslyckas och säger: “Läraren var orättvis.”
Effekt: Förhindrar lärande från misstag och kan skapa en förvrängd självbild.
- Self-Centered Bias (Självcentrerad bias)
Definition: Tendensen att överskatta sin egen roll eller betydelse i olika situationer.
Motivation: Förstärka känslan av personlig påverkan och ansvar.
Exempel:
En grupparbetare tror att hen gjorde största delen av arbetet, trots att alla bidrog lika mycket.
En person tror att andra tänker på dem mer än de faktiskt gör (t.ex. Spotlight-effekten).
Effekt: Kan leda till konflikter i samarbete och feltolkningar av sociala interaktioner.
En typisk aspekt av marknadsföring är att samma meddelande, annons, affisch, film, etc., upprepas i det närmaste oändliga. En anledning till detta kan givetvis vara att man vill att så många som möjligt skall se budskapet. Men enligt en teori inom social kognition så kan det även finnas en effekt av upprepning på enskilda individer som avsändaren vill komma åt. Vad kallas detta fenomen?
Det fenomen inom social kognition som beskriver effekten av upprepning på individers attityder och preferenser kallas “Mere Exposure Effect” (Ren exponeringseffekten).
Definition:
Mere Exposure Effect innebär att ju oftare vi exponeras för ett stimulus, desto mer positivt inställda blir vi till det, även om vi inte medvetet bearbetar det.
Effekten fungerar även när vi inte aktivt uppmärksammar budskapet – passiv exponering kan påverka preferenser.
Personer med antingen arbetarbakgrund eller akademikerbakgrund fick i ett experiment göra ett standardiserat prov. I kontrollgruppen fick försöksdeltagarna ingen information om syftet, medan deltagarna i testgruppen fick informationen att provet skulle avgöra deras lämplighet för högre utbildning. Det mest intressanta resultatet från studien var att personer med arbetarbakgrund gjorde betydligt sämre ifrån sig i testgruppen än i kontrollgruppen. Vilken teori kan förklara detta utfall?
Den teori som bäst förklarar detta resultat är Stereotype Threat (stereotyphot), utvecklad av Claude Steele och Joshua Aronson (1995).
Definition:
Stereotype Threat uppstår när individer riskerar att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp, vilket kan leda till ökad stress och sämre prestation.
När personer påminns om en stereotyp som antyder att deras grupp presterar sämre i en viss situation, aktiveras oro och självtvivel, vilket i sin tur påverkar kognitiva resurser och prestationsförmåga.
Vad är skillnaden mellan “ideal self” och “ought self”?
Skillnaden mellan “Ideal Self” och “Ought Self” kommer från Self-Discrepancy Theory (Higgins, 1987), som beskriver hur skillnader mellan våra självkoncept påverkar våra känslor och motivation.
- Ideal Self (Ideala jaget)
Definition: Hur vi vill vara – våra drömmar, mål och önskningar.
Drivs av: Främjande motivation (promotion focus) – vi strävar efter att uppnå framgång och positiva utfall.
Exempel:
“Jag vill vara en kreativ och inspirerande författare.”
“Jag önskar att jag var mer självsäker i sociala situationer.”
Konsekvens vid diskrepans:
Om vi känner att vi inte lever upp till vårt ideal-jag → Besvikelse, sorg, frustration. - Ought Self (Borde-jaget)
Definition: Hur vi anser att vi bör vara baserat på moraliska, sociala och kulturella förväntningar.
Drivs av: Förebyggande motivation (prevention focus) – vi strävar efter att undvika negativa konsekvenser och misslyckanden.
Exempel:
“Jag borde vara mer ansvarsfull och ta bättre hand om min hälsa.”
“Jag borde vara en god förälder och en pålitlig vän.”
Konsekvens vid diskrepans:
Om vi inte lever upp till vårt borde-jag → Skuld, skam, ångest.
Vad innebär “better-than-average”-effekten? Ange även en möjlig förklaring bakom den.
“Better-than-average”-effekten (även kallad “överlägsenhetseffekten” eller “above-average effect”) är en kognitiv bias där människor systematiskt överskattar sina egna förmågor och egenskaper i jämförelse med andra.
Definition:
Människor tenderar att tro att de är bättre än genomsnittet inom en rad olika områden, exempelvis intelligens, körförmåga, etik och yrkesskicklighet.
Denna effekt förekommer även när objektiva mätningar visar att de flesta inte kan vara bättre än genomsnittet, vilket gör det till en statistisk omöjlighet.
Exempel:
90% av bilförare tror att de är bättre än genomsnittet på att köra bil (Svenson, 1981).
De flesta studenter anser sig vara mer intelligenta och socialt kompetenta än sina klasskamrater.
Yrkesverksamma tenderar att tro att de är mer kompetenta än sina kollegor.
Möjlig förklaring: Egocentrism och Motivationsfaktorer
En viktig förklaring är att vi har mer information om våra egna styrkor än om andras, vilket leder till en skev jämförelse.
Egocentrism och självfokus:
Vi ser våra egna framgångar och ansträngningar tydligare än andras.
Vi har begränsad insyn i andras misstag och osäkerheter, vilket gör att vi jämför oss med en idealiserad bild av “genomsnittet”.
Self-Serving Bias:
Vi attribuerar framgångar till interna faktorer (“Jag är smart och duktig”), men misslyckanden till externa faktorer (“Det var otur eller omständigheterna”).
Detta förstärker vår tro på att vi är bättre än andra.
Selektiv exponering:
Vi umgås ofta med personer som liknar oss, vilket kan ge intrycket att vi presterar bättre än genomsnittet.
Vi minns oftare våra egna framgångar än misslyckanden, vilket skapar en skev självbild.
Kognitiv lättja (Cognitive Ease):
Att tro att man är bättre än genomsnittet är mentalt bekvämt och kräver mindre kognitiv ansträngning än att realistiskt analysera sin kompetens.
Ge en kortfattad definition av vad en attityd är enligt bästa socialpsykologiska modell.
En attityd är en utvärderande reaktion gentemot en person, sak, idé eller händelse, som består av tre komponenter
(ABC-modellen):
Affektiv komponent – Känslomässiga reaktioner (ex. “Jag älskar choklad”).
Beteendekomponent – Hur vi tenderar att agera (ex. “Jag köper choklad ofta”).
Kognitiv komponent – Tankar och uppfattningar (ex. “Choklad är bra för hälsan”).
Attityder påverkar beteenden, men påverkas också av sociala normer och erfarenheter. De kan förändras genom övertygande kommunikation (t.ex. Elaboration Likelihood Model) eller kognitiv dissonans.
Ett lösningsförslag på replikationskrisen är vad som kallas för ”Förregistrering”. Vad är det för något och varför skulle det hjälpa?
Förregistrering (Pre-registration) är en metod inom vetenskaplig forskning där forskare i förväg registrerar sin hypotes, metod och analysplan innan de genomför en studie.
Vad innebär förregistrering?
Forskarna beskriver exakt hur de kommer att samla in och analysera data innan experimentet börjar.
Denna information publiceras i en öppen databas (t.ex. OSF – Open Science Framework), vilket gör den offentligt tillgänglig.
Forskarna binder sig till sin ursprungliga plan, vilket förhindrar att de i efterhand anpassar analysen för att få statistiskt signifikanta resultat.
Hur hjälper förregistrering mot replikationskrisen?
Minskar p-hacking
P-hacking innebär att forskare testar många olika statistiska analyser tills de hittar ett “signifikant” resultat.
Förregistrering förhindrar detta genom att tvinga forskare att följa en förutbestämd analysplan.
Minskar publikationsbias
Studier med negativa eller icke-signifikanta resultat publiceras sällan, vilket ger en skev bild av forskningsläget.
Genom förregistrering kan även icke-signifikanta resultat rapporteras, vilket ger en mer transparent och rättvis bild av forskningen.
Ökar replikationsmöjligheter
Andra forskare kan lättare replikera studier när metod och analys är tydligt beskrivna i förväg.
Detta förbättrar den vetenskapliga trovärdigheten.
Förhindrar HARKing (Hypothesizing After Results are Known)
Forskare kan annars justera sin hypotes efter att ha sett resultaten, vilket gör att studien framstår som mer övertygande än den egentligen är.
Förregistrering tvingar forskare att separera förutsagda hypoteser från utforskande analyser.
Slutsats
Förregistrering är ett viktigt verktyg för att stärka vetenskaplig integritet, minska misstolkningar av data och öka replikationsmöjligheter. Genom att förbättra transparens och metodologisk rigoritet kan det hjälpa till att hantera replikationskrisen inom psykologi och andra vetenskapliga fält.
In terms of physiological arousal and emotion, briefly explain the main difference between James-Lange view of emotion and Cannon-Bard view.
The main difference between the James-Lange and Cannon-Bard theories of emotion lies in the sequence of physiological arousal and emotional experience.
- James-Lange Theory
Emotion follows physiological arousal.
This theory suggests that we first experience bodily reactions (e.g., increased heart rate, sweating) and then interpret those reactions as emotions.
Example:
You see a bear → Your heart starts racing and you tremble → You feel fear because of these physiological responses. - Cannon-Bard Theory
Emotion and physiological arousal occur simultaneously.
This theory argues that the brain processes emotions and bodily reactions at the same time, rather than one causing the other.
Example:
You see a bear → Your brain (thalamus) triggers both fear and physical responses (heart racing, trembling) at the same time.
Beskriv fenomenet anchoring/förankringsbias, använd gärna ett eget exempel. Varför kan man se anchoring som ett socialt fenomen? Problematisera gärna.
Förankringsbias (Anchoring Bias) är en kognitiv bias där människor förlitar sig för mycket på den första informationen de får (ankaret) när de fattar beslut. Denna första information påverkar senare bedömningar och val, även om den är irrelevant.
Exempel på förankringsbias:
Löneförhandling: Om en arbetsgivare föreslår en lön på 25 000 kr/mån, kommer den anställda sannolikt att acceptera en slutlön nära detta belopp – även om en mer objektiv bedömning kanske skulle vara 30 000 kr/mån.
Prissättning i affärer: Om en produkt först visas med ett pris på 1 500 kr men senare “nedsatt” till 999 kr, känns det som ett bättre erbjudande än om den direkt prissattes till 999 kr från början.
Anchoring som ett socialt fenomen:
Social påverkan: Människor förlitar sig ofta på extern information från andra när de tolkar situationer. Första intryck och sociala normer fungerar som ankare.
Gruppbeslut: Inom företag eller politiska sammanhang påverkar den första idén som presenteras ofta hela diskussionen, även om den inte är den mest rimliga.
Rättssystemet: Juridiska domar kan påverkas av initiala föreslagna straff – studier visar att domare kan påverkas av numeriska ankare, även om de är irrelevanta.
Problematisering:
Irrationella beslut: Människor kan fatta beslut som är baserade på slumpmässig eller irrelevant information snarare än objektiva fakta.
Manipulation: Marknadsföring och förhandlingstekniker utnyttjar anchoring för att styra konsumenters och individers val.
Svårt att undvika: Även när vi är medvetna om anchoring kan vi fortfarande påverkas, eftersom det sker automatiskt.
Beskriv kort vad kodning (encoding) av en stimulus innebär.
Kodning (encoding) är den process där sensorisk information omvandlas till en mental representation som kan lagras i minnet. Det är det första steget i minnesprocessen, där stimuli från omgivningen registreras och bearbetas.
Tre typer av kodning:
Visuell kodning – Hur något ser ut.
Exempel: Kommer ihåg ett ord genom att visualisera hur det skrivs.
Akustisk kodning – Hur något låter.
Exempel: Minnas en sångmelodi eller ett telefonnummer genom upprepning.
Semantisk kodning – Vad något betyder.
Exempel: Att komma ihåg en faktauppgift genom att förstå dess sammanhang.
Exempel:
När du läser en bok omvandlar hjärnan bokstäverna (visuell kodning) till ljud (akustisk kodning) och sedan till mening och förståelse (semantisk kodning).
När du lär dig ett namn på en ny person sparas informationen via olika kodningsprocesser i långtidsminnet.
Vad är “replikationskrisen” inom socialpsykologi (och andra ämnen) och ange en konsekvens för hur man bedriver vetenskap framöver?
Replikationskrisen är en vetenskaplig kris där många klassiska psykologiska studier inte kan replikeras, vilket innebär att deras resultat inte är tillförlitliga.
Orsaker till replikationskrisen:
P-hacking – Forskare testar flera statistiska analyser tills de hittar en “signifikant” effekt.
HARKing (Hypothesizing After Results are Known) – Att formulera en hypotes efter att resultaten är kända, vilket skapar en illusion av förutsägbarhet.
Publikationsbias – Studier med signifikanta resultat publiceras oftare än de med icke-signifikanta resultat.
Låg statistisk styrka – Många studier har för små urval, vilket ökar risken för falska positiva resultat.
Exempel på studier som ifrågasatts:
Stanfords fängelseexperiment – Har kritiserats för metodologiska brister.
Priming-effekter inom socialpsykologi – Många studier på omedvetna påverkanseffekter har misslyckats att replikeras.
En konsekvens för framtida vetenskaplig metodik
Ökad transparens och replikation:
Förregistrering av hypoteser och analysplaner för att minska forskningsbias.
Öppna dataset där andra forskare kan granska och analysera data.
Metaanalyser och större urval för att säkerställa att effekter är robusta.
Slutsats:
Replikationskrisen har lett till förändrade forskningsmetoder, där transparens och replikation prioriteras för att säkerställa att psykologisk forskning bygger på tillförlitliga och generaliserbara resultat.
Förklara vad ’illusory correlation’ är och ge ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem.
Illusory correlation (illusorisk korrelation) innebär att människor uppfattar ett samband mellan två variabler trots att inget verkligt samband existerar, eller att de överskattar styrkan i ett existerande samband.
Varför uppstår illusory correlation?
Selektiv uppmärksamhet: Vi lägger mer märke till händelser som bekräftar våra förväntningar.
Bekräftelsebias: Vi tenderar att minnas exempel som stödjer våra tidigare övertygelser och glömma motsägande information.
Distinkthetseffekt: Sällsynta händelser och minoritetsgrupper uppfattas ofta som mer sammanlänkade än de är.
Exempel på en situation där illusory correlation kan vara ett problem:
Stereotyper och diskriminering:
Om en person från en viss etnisk grupp begår ett brott och detta rapporteras i media, kan människor felaktigt tro att gruppen är mer benägen att begå brott, även om statistik inte stödjer detta.
Detta kan förstärka fördomar och sociala stereotyper, vilket leder till diskriminering.
Vid beslutsfattande och medicinska myter:
Många tror att fullmåne leder till ökad kriminalitet eller psykisk instabilitet, trots att forskning visar att det inte finns något samband.
Kan påverka hur människor agerar och vilka beslut de fattar inom sjukvård, rättsväsende eller arbetsliv.
Ge en översiktlig förklaring av vad attityder är.
Attityder är mentala och emotionella inställningar gentemot personer, objekt, idéer eller händelser. De påverkar hur vi tänker, känner och beter oss i olika situationer.
Attityders tre komponenter (ABC-modellen):
Affektiv komponent – Känslor och emotioner kopplade till objektet.
Exempel: “Jag älskar att resa.”
Beteendekomponent – Hur vi agerar utifrån vår attityd.
Exempel: “Jag reser ofta och sparar pengar för resor.”
Kognitiv komponent – Våra tankar och övertygelser.
Exempel: “Att resa är viktigt för personlig utveckling.”
Hur formas attityder?
Erfarenhet och inlärning – Vi utvecklar attityder genom personliga erfarenheter.
Social påverkan – Familj, vänner och samhälle påverkar våra attityder.
Medier och kultur – Reklam, nyheter och sociala normer formar våra uppfattningar.
Kan attityder förändras?
Ja, genom:
Övertalning (Elaboration Likelihood Model) – Djup eller ytlig informationsbearbetning kan förändra attityder.
Kognitiv dissonans – När vi upplever konflikt mellan våra attityder och beteenden försöker vi ändra en av dem.
Slutsats:
Attityder är viktiga eftersom de styr våra beteenden och sociala interaktioner. De är formbara och påverkas av både individuella och sociala faktorer.
According to this perspective, all humans have a limited number of emotions that are expressed in the same way and that have evolved to handle fundamental life tasks.
The perspective you are referring to is the Basic Emotions Theory (BET), which is most commonly associated with Paul Ekman.
Explanation:
This theory suggests that all humans share a limited set of universal emotions that are biologically hardwired and expressed in the same way across cultures.
These emotions have evolved to help us deal with fundamental survival and social tasks.
A theoretical approach which claims that physiological arousal caused by one event feeds into subsequent interaction and can be misattributed due to the nature of arousal.
The theoretical approach you are referring to is Excitation Transfer Theory, proposed by Dolf Zillmann (1971).
Explanation:
This theory suggests that physiological arousal from one event can carry over and intensify emotional reactions in a subsequent event.
People often misattribute the lingering arousal to the new situation rather than recognizing that it originated from the previous event.
Example:
After exercising, a person might experience residual arousal (elevated heart rate, adrenaline).
If they then encounter a provocative or emotional situation, they might overreact because their heightened physiological state intensifies their emotional response.
Romantic attraction study (Dutton & Aron, 1974): Men who crossed a high, shaky suspension bridge were more likely to find a woman attractive and call her later, due to misattributed physiological arousal from fear.
Beskriv med dina egna ord vad attribuering/attribution är samt redogör för något av de olika bias som förekommer i våra attribueringsprocesser.
Attribuering är den process genom vilken vi förklarar orsakerna till vårt eget och andras beteende. Vi försöker förstå varför människor agerar som de gör genom att tillskriva deras handlingar interna (personliga) eller externa (situationella) orsaker.
Två typer av attribuering:
Intern (dispositionell) attribution
Förklarar beteende med personliga egenskaper, intentioner eller karaktärsdrag.
Exempel: “Hon fick höga betyg eftersom hon är smart och ambitiös.”
Extern (situationell) attribution
Förklarar beteende utifrån yttre omständigheter eller miljöfaktorer.
Exempel: “Han körde aggressivt eftersom han hade bråttom till sjukhuset.”
Attribueringsbias – Systematiska fel i hur vi tolkar beteende
Våra attribueringsprocesser är ofta snedvridna av kognitiva biaser, vilket leder till systematiska felbedömningar.
Exempel på attribueringsbias:
Fundamentala attributionsfelet
Tendensen att överskatta interna faktorer och underskatta situationella faktorer när vi förklarar andras beteenden.
Exempel: Om någon snäser åt oss i kön tror vi direkt att de är oartiga eller elaka, istället för att tänka att de kanske har en stressig dag.
Self-Serving Bias (självförhärligande bias)
Vi attribuerar våra egna framgångar till interna faktorer och våra misslyckanden till externa faktorer.
Exempel: “Jag fick jobbet för att jag är kompetent” vs. “Jag missade jobbet för att intervjuaren var orättvis.”
Actor-Observer Bias
Vi attribuerar vårt eget beteende till situationen, men andras beteende till deras personlighet.
Exempel: “Jag körde fort för att jag var sen, men han körde fort för att han är en vårdslös förare.”
Slutsats:
Attribuering är en central del av social kognition eftersom det påverkar hur vi förstår, tolkar och reagerar på andra människor. Bias i attribueringsprocesser kan leda till missförstånd, stereotyper och felaktiga bedömningar, vilket gör det viktigt att vara medveten om dessa psykologiska mekanismer.
Välj och beskriv en heuristik som har nämnts under kursen. Ange de experimentella fynden. När är det lämpligt eller fördelaktigt att använda den i vardagen?
Tillgänglighetsheuristiken innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan minnas liknande exempel. Om vi snabbt kan komma ihåg något, tror vi att det är vanligare eller mer sannolikt, även om det inte stämmer statistiskt.
Experimentella fynd:
Ett klassiskt experiment av Tversky & Kahneman (1973) demonstrerade tillgänglighetsheuristiken:
Deltagare fick höra en lista med namn på kända och mindre kända personer.
När de senare ombads att avgöra om listan innehöll fler män eller kvinnor, svarade de oftare fel om en grupp hade fler kända namn – eftersom de lättare kom ihåg dessa personer.
Detta visade att människor använde tillgänglighet snarare än faktisk frekvens för att bedöma antal.
Andra experiment har visat hur tillgänglighetsheuristiken påverkar riskbedömning:
Folk tror att flygolyckor är vanligare än de är eftersom de ofta rapporteras i media, medan de underskattar faran med bilolyckor.
Efter en naturkatastrof ökar oron för liknande händelser, även om sannolikheten inte har förändrats.
När är det fördelaktigt att använda tillgänglighetsheuristiken?
Snabba beslut i vardagen – Om vi nyligen hört om en trafikolycka kan vi vara mer försiktiga i trafiken.
Bedömning av fara och hot – Om vi vet att någon i vår närhet fått en viss sjukdom, kanske vi blir mer uppmärksamma på symtom.
Problem med tillgänglighetsheuristiken:
Leder ofta till felaktiga sannolikhetsbedömningar (exempelvis rädsla för hajattacker snarare än hjärt- och kärlsjukdomar).
Påverkar mediebias – Om vi ser mycket rapportering om brott tror vi att brottsligheten ökar, även om statistiken visar motsatsen.
Vad är framträdande (salience)? Vad för sorts egenskaper kan ge stimuli mycket framträdande? Ge ett exempel på hur framstädande påverkar vårt omdöme om andra personer.
Framträdande (salience) innebär att vissa stimuli står ut och fångar vår uppmärksamhet mer än andra. Ett framträdande stimulus påverkar hur vi uppfattar, tolkar och minns information i en social situation.
Vad gör ett stimulus mer framträdande?
Sensoriska egenskaper:
Stark färg, ljud eller rörelse (ex. en röd jacka i en folkmassa av svarta kläder).
Plötsliga förändringar (ex. någon börjar prata högt i ett annars tyst rum).
Avvikelse och kontrast:
Om något bryter mot normen eller skiljer sig från omgivningen blir det mer framträdande.
Exempel: Om en person är den enda kvinnan i en grupp av män, blir hennes kön en framträdande egenskap.
Emotionellt laddade stimuli:
Negativa händelser och hotfull information fångar vår uppmärksamhet snabbare.
Exempel: Vi fokuserar mer på negativa nyheter än neutrala nyheter.
Personliga relevans:
Vi lägger mer märke till det som är relevant för oss (ex. om du nyligen börjat träna, ser du fler annonser om träning).
Exempel på hur framträdande påverkar vårt omdöme om andra personer
Exempel: Minoritetsstatus och social perception
Om en person tillhör en minoritetsgrupp i en viss kontext (ex. den enda unga personen i ett möte med äldre kollegor), kan andra överskatta betydelsen av den egenskapen.
Detta kan leda till stereotypisering – personen bedöms mer utifrån sin framträdande egenskap än sin faktiska personlighet eller kompetens.
Exempel: Halo-effekten
En person som är mycket attraktiv kan uppfattas som mer kompetent, snäll och intelligent, även om det inte finns någon faktisk koppling mellan utseende och dessa egenskaper.
Heuristik visar att människor tar snabba beslut. Det finns olika perspektiv kring dessa fynd angående vad det har för betydelse för människor och kognition (t.ex. Kahneman-perspektivet och Gigerenzer-perspektivet och andra fanns i kursboken också). Beskriv två olika perspektiv och ange argument som stödjer en av positionerna. (Du får välja vilket perspektiv du vill)
Forskningen kring heuristiker och snabba beslut kan delas in i två huvudsakliga perspektiv:
Kahneman & Tversky: Heuristics and Biases Perspective
Heuristiker leder ofta till systematiska fel och bias.
Människor använder heuristiker för att förenkla beslutsfattande, men dessa leder ofta till irrationella och statistiskt felaktiga bedömningar.
Exempel:
Representativitetsheuristiken gör att vi ignorerar basfrekvensinformation (Base-rate neglect).
Tillgänglighetsheuristiken gör att vi tror att händelser som är lätt att minnas är vanligare än de egentligen är.
Stöd:
Klassiska experiment visar att människor ofta begår logiska fel (t.ex. Linda-problemet och conjunction fallacy).
Ekonomiska och juridiska beslut kan påverkas av heuristiker, vilket leder till irrationella val.
Gigerenzer: Adaptive Toolbox Perspective
Heuristiker är oftast funktionella och effektiva i verkliga miljöer.
Snabba beslut med begränsad information kan vara lika eller mer effektiva än analytiska, långsamma beslut.
Exempel:
Recognition heuristic: Om du får välja mellan två alternativ och känner igen ett av dem, är det ofta en bra strategi att välja det.
Take-the-best heuristic: När människor snabbt väljer den viktigaste ledtråden för ett beslut istället för att analysera all tillgänglig information.
Stöd:
Studier visar att enkla beslutsregler kan ge lika bra eller bättre resultat än komplexa modeller, särskilt i situationer med osäkerhet.
Heuristiker är ofta en evolutionärt anpassad strategi för att navigera en komplex värld.
Vilket perspektiv har bäst stöd?
Argument för Gigerenzers perspektiv:
Många av de “fel” som identifieras av Kahneman & Tversky uppstår bara i konstruerade laboratoriemiljöer, men i verkliga situationer fungerar heuristiker ofta bra.
Människor har begränsad kognitiv kapacitet och tid, vilket gör att heuristiker är en nödvändig och ofta framgångsrik strategi.
Evolutionen har format våra beslutsprocesser – snabba och enkla regler kan vara bättre anpassade än komplex analys.
Beskriv skillnaderna mellan kulturella self-begreppet (self-concept), värderingar om jaget och hur olika bias om jaget varierar mellan kulturer.
Kultur påverkar hur vi ser på oss själva (self-concept), vilka värderingar vi har om jaget och vilka kognitiva bias som är vanliga i olika kulturella sammanhang.
Self-concept: Individualistiskt vs. kollektivistiskt jag
Individualistiska kulturer (ex. USA, Västeuropa):
Självbilden betonas som oberoende och unik.
Människor beskriver sig själva i termer av interna egenskaper (ex. “Jag är kreativ, driven och smart”).
Vikt läggs på personliga mål och självförverkligande.
Kollektivistiska kulturer (ex. Östasien, Latinamerika):
Självbilden betonas som beroende av sociala relationer.
Människor beskriver sig själva i relation till andra (ex. “Jag är en god vän och en ansvarsfull son”).
Vikt läggs på gruppens harmoni och sociala skyldigheter.
Värderingar om jaget och dess roll i samhället
Individualism (västvärlden) → Personlig frihet, autonomi och prestation värderas högt.
Kollektivism (Östasien, Afrika, Latinamerika) → Plikt, respekt och lojalitet mot gruppen prioriteras.
Bias om jaget mellan kulturer
Self-serving bias (självförhärligande bias):
Vanligare i individualistiska kulturer där människor tenderar att attribuera framgångar till sig själva och misslyckanden till externa faktorer.
I kollektivistiska kulturer är människor mer benägna att ta ansvar för misslyckanden för att upprätthålla gruppharmoni.
Better-than-average effect:
Vanligare i västerländska kulturer där självförtroende och individualistiska prestationer betonas.
Mindre vanligt i kollektivistiska kulturer, där ödmjukhet och gruppharmoni är viktigare.
Hur påverkas vår kognition av kultur? Finns det någon universell aspekt av mänsklig kognition? Artikeln av Nisbett & Norenzayan som semiariebehandlades är relevant för denna fråga.
Forskning, inklusive studier av Nisbett & Norenzayan (2002), visar att kognition påverkas av kultur på flera sätt:
Skillnader i tänkande mellan kulturer
Analytiskt vs. holistiskt tänkande:
Västvärlden (analytiskt tänkande)
Fokuserar på individuella objekt och deras egenskaper.
Exempel: En amerikan beskriver en bild som “En fisk som simmar i vatten” och fokuserar på fisken.
Östasien (holistiskt tänkande)
Fokuserar på relationer och sammanhang.
Exempel: En kines beskriver samma bild som “En fisk som är i en flod med andra fiskar” och ser till helheten.
Kausalitet och attribuering:
Västerländska kulturer → Dispositionell attribuering (individens egenskaper förklarar beteendet).
Exempel: “Han körde aggressivt eftersom han är en aggressiv person.”
Östasiatiska kulturer → Situationell attribuering (omständigheter förklarar beteendet).
Exempel: “Han körde aggressivt eftersom han hade bråttom.”
Konflikthantering och beslutsfattande:
Individualistiska kulturer → Föredrar tydliga beslut och rätt/fel-logik.
Kollektivistiska kulturer → Föredrar kompromisser och kontextberoende lösningar.
Universella aspekter av kognition
Trots kulturella skillnader finns också universella aspekter av mänsklig kognition:
✔ Grundläggande emotioner – Alla kulturer uttrycker primära känslor (ex. glädje, sorg, rädsla) på liknande sätt (Ekman, 1972).
✔ Minne och perception – Människor har liknande mekanismer för att koda, lagra och hämta information.
✔ Sociala normer – Alla samhällen har regler för social interaktion, även om de varierar i innehåll.
Slutsats
Kultur formar vårt tänkande, vårt självkoncept och våra kognitiva bias.
Västerländska kulturer tenderar att vara mer individualistiska och analytiska, medan östasiatiska kulturer är mer kollektivistiska och holistiska i sitt tänkande.
Trots skillnader finns vissa universella kognitiva aspekter, såsom emotionella uttryck och grundläggande minnesprocesser.
Jimbo kommer hem efter en lång dags hårt arbete och slänger sig i soffan för att slappna av framför teven. I en glättig reklamfilm demonstreras en uppsättning köksknivar som enligt den entusiastiska presentatören till och med kan skära genom ett avgasrör utan att fördärvas. Jimbo blir imponerad och kastar sig på telefonen för att beställa. När morgon är Jimbo ångerfull. Han kan inte förstå hur han kunde tycka det var en bra idé; han lagar nästan aldrig mat hemma och har inte ens ett avgasrör han behöver skära. Ge förslag på en teori eller modell från kursen som kan hjälpa till att förklara Jimbos beteende och vilka faktorer som kan ha påverkat detta utfall.
Jimbos impulsiva köpbeslut kan förklaras genom Elaboration Likelihood Model (ELM) av Petty & Cacioppo (1986), särskilt genom den perifera vägen för informationsbearbetning.
- Elaboration Likelihood Model (ELM)
ELM beskriver två olika sätt vi bearbetar övertygande budskap:
Centrala vägen (Central Route Processing):
Används när vi är motiverade och kognitivt engagerade.
Vi analyserar argument noggrant och baserar vårt beslut på logik.
Exempel: Om Jimbo verkligen behövde knivarna och undersökte deras kvalitet innan han köpte dem.
Perifera vägen (Peripheral Route Processing):
Används när vi inte är motiverade att tänka djupt, t.ex. när vi är trötta eller distraherade.
Beslut baseras på ytliga signaler, som en entusiastisk presentatör eller dramatiska demonstrationer.
Exempel: Jimbo, trött efter jobbet, påverkas av reklamens glada ton och spektakulära demonstration.
I Jimbos fall använde han perifer bearbetning, vilket gjorde honom mer mottaglig för:
Emotionell påverkan – Den entusiastiska presentatören skapade en känsla av entusiasm.
Dramatiska bilder – Knivar som skär genom metall gav illusionen av hög kvalitet.
Låg kognitiv ansträngning – Jimbo var trött och reflekterade inte över om han faktiskt behövde knivarna.
- Ytterligare faktorer som kan ha påverkat Jimbos köp
Heuristik: “Om det ser imponerande ut, måste det vara bra”
Tillgänglighetsheuristik: Skärningen genom avgasröret var lätt att minnas och gjorde att knivarna verkade bättre än de kanske var.
Social påverkan: Reklam kan skapa intrycket att många andra människor också köper produkten.
Impulsköp och begränsad självkontroll: Efter en lång dag var Jimbos självregleringskapacitet låg, vilket ökade sannolikheten för impulsiva beslut. - Morgondagens ånger: Efterhandsreflektion och Kognitiv Dissonans
När Jimbo vaknar och inser att han egentligen inte behövde knivarna, upplever han kognitiv dissonans (Festinger, 1957).
Han måste nu försvara eller rättfärdiga sitt beslut (t.ex. genom att intala sig att knivarna ändå var ett bra köp).
Alternativt kan han försöka ångra köpet för att minska dissonansen.
Slutsats
Jimbo påverkades av perifer bearbetning i Elaboration Likelihood Model (ELM), vilket gjorde att han fattade ett snabbt, känslobaserat beslut utan att analysera om han verkligen behövde produkten. Detta förstärktes av heuristiker, social påverkan och hans låga kognitiva resurser vid köptillfället. Morgondagens ånger kan förklaras genom kognitiv dissonans, då han försöker hantera skillnaden mellan sin impuls och sin faktiska behovsanalys.
När man lär sig köra bil så krävs en fulla medvetna uppmärksamhet för att hålla koll på framförandet av bilen samtidigt som man håller koll på händelser i trafiken, en mycket ansträngande uppgift. För en erfaren bilförare, särskilt om sträckan är bekant, så är situationen en helt annan. Beskriv hur det fungerar för en erfaren bilförare som ska köra bil till jobbet för hundrade gången med hjälp av relevanta begrepp/teorier från kurslitteraturen och förklara kort dessa begrepp.
Hur fungerar bilkörning för en erfaren förare?
När en erfaren förare kör till jobbet för hundrade gången sker processen mycket mer automatiserat än för en nybörjare. Det kan förklaras genom dual-process theory (system 1 och system 2) samt teorier om procedurminne och automatisk vs. kontrollerad processning.
- Dual-Process Theory: System 1 vs. System 2 (Kahneman, 2011)
System 1 (automatiskt, snabbt, intuitivt)
Erfaren bilkörning sker mestadels i System 1, där rörelser och beslut sker omedvetet och med minimal ansträngning.
Föraren behöver inte aktivt tänka på varje moment (ex. hur man växlar, gasar och bromsar).
System 2 (medvetet, långsamt, analytiskt)
Nybörjare använder mestadels System 2 – de måste aktivt tänka på varje steg i körningen, vilket kräver uppmärksamhet och mental ansträngning.
Exempel:
Nybörjare: “Jag måste trycka ner kopplingen, lägga i tvåan, sakta ner vid rödljuset, och hålla koll på trafiken runt mig.”
Erfaren förare: Växlar, svänger och stannar utan att tänka på varje enskilt steg.
- Procedurminne och automatisering
Med upprepning och erfarenhet överförs kunskapen om hur man kör bil från deklarativt (medvetet) minne till procedurminne.
Procedurminne är en form av implicit minne, där motoriska färdigheter och vanor lagras och automatiseras.
Konsekvens:
En erfaren förare kan köra utan att aktivt tänka på alla detaljer.
Detta möjliggör att man samtidigt kan lyssna på musik, prata med en passagerare eller tänka på något annat.
- Automatiserad körning och “Highway Hypnosis”
Highway hypnosis (väghypnos) är ett fenomen där erfarna förare kan köra långa sträckor utan att minnas detaljer av resan.
Detta händer eftersom hjärnan inte behöver använda medveten uppmärksamhet när allt går som förväntat.
Exempel:
Du kör till jobbet och när du kommer fram inser du att du knappt minns själva körningen eftersom den var så automatiserad.
- När automatiserad körning bryts – Växling tillbaka till System 2
Om något oväntat händer, t.ex. en plötslig trafikstockning eller ett barn som springer ut på vägen, aktiveras System 2 igen.
Föraren går från automatisk till medveten processning, och uppmärksamheten skärps.
Slutsats
För en erfaren förare är bilkörning automatiserad, styrd av System 1 och procedurminne, vilket gör att den kräver minimal kognitiv ansträngning. Nybörjare däremot använder System 2, vilket kräver fokus och medveten uppmärksamhet. Automatisk körning gör att förare kan multitaska, men också att de kan hamna i ett tillstånd av väghypnos, där de inte aktivt minns färden.
Zajoncs och Lazarus har debatterat om hur processerna för emotion och kognition förhåller sig till varandra. Redogör för deras respektive positioner och för motsättningen.
- Zajonc: “Emotion utan kognition”
Robert Zajonc (1980, 1984) argumenterade för att emotioner kan uppstå utan föregående kognitiv bearbetning.
Han föreslog att vi kan uppleva känslor omedelbart utan att behöva tolka en situation medvetet.
Enligt honom är emotion mer primitiv än kognition och kan ske omedelbart och automatiskt.
Bevis och experiment:
“Mere Exposure Effect” (Zajonc, 1968):
Människor föredrar stimuli de har exponerats för tidigare, även om de inte medvetet minns att de sett dem.
Detta visar att affektiva reaktioner kan ske utan medveten kognitiv bearbetning.
Snabba emotionella reaktioner:
Vi kan reagera med rädsla på en skugga innan vi medvetet identifierar vad det är.
Slutsats:
Emotion är snabbare och mer grundläggande än kognition.
Vi kan känna innan vi tänker.
- Lazarus: “Kognition före emotion”
Richard Lazarus (1982, 1991) argumenterade för att kognition alltid föregår emotion – vi måste tolka en situation innan vi upplever en känsla.
Han utvecklade Appraisal Theory, där han menade att vi bedömer (appraiserar) en situation innan vi reagerar känslomässigt.
Emotionella reaktioner beror på hur vi tolkar och värderar en händelse.
Bevis och experiment:
Stress och coping (Lazarus & Folkman, 1984):
Våra emotionella reaktioner beror på hur vi bedömer stressande situationer (ex. ser vi en tenta som ett hot eller en utmaning?).
Experiment med filmklipp:
När deltagare såg en obehaglig film, kunde deras emotionella reaktioner förändras beroende på hur filmen presenterades (t.ex. om den förklarades som “påhittad” eller “dokumentär”).
Slutsats:
Vi måste tolka en situation för att känna en emotion.
Emotioner är en konsekvens av kognitiv bearbetning.
Idag anses det att båda perspektiven kan vara giltiga beroende på situationen.
Vissa emotioner (ex. rädsla) kan uppstå snabbt utan medveten bearbetning (stödjer Zajonc).
Andra emotioner (ex. skuld, stolthet) kräver mer komplex kognitiv tolkning (stödjer Lazarus).
