4. Social Kognition - Attention & Encoding

Question 1

Vad är uppmärksamhet (attention) inom social informationsbearbetning?

Answer 1

Uppmärksamhet är processen att fokusera på specifik information, antingen från den yttre världen (extern) eller inre tankar (intern).

Exempel: Att lyssna aktivt på en vän under ett samtal (extern uppmärksamhet) eller att tänka på vad man ska säga härnäst (intern uppmärksamhet).

Question 2

Vilka är de två huvudsakliga komponenterna av uppmärksamhet?

Answer 2

1. Riktning (direction) – Vart vi fokuserar vår uppmärksamhet.
2. Intensitet (intensity) – Hur mycket kognitivt engagemang vi ägnar åt något.

Exempel: Att ha låg intensitet när vi lyssnar på en bakgrundskonversation jämfört med hög intensitet vid ett prov.

Question 3

Vad innebär kodning (encoding) inom informationsbearbetning?

Answer 3

Kodning är processen där vi omvandlar uppmärksammad information till ett format som kan lagras i minnet.

Exempel: Att komma ihåg en persons namn efter att ha hört det i en konversation.

Question 4

Vilken roll spelar uppmärksamhet och kodning i social informationsbearbetning?

Answer 4

Båda är avgörande för hur vi tolkar, lagrar och återkallar social information, vilket påverkar våra interaktioner och beslut.

Exempel: Om vi fokuserar mer på någons ansiktsuttryck än deras ord kan det påverka hur vi tolkar deras avsikt.

Question 5

Varför behöver hjärnan selektera information?

Answer 5

Världen innehåller för mycket information för att vi ska kunna bearbeta allt, därför måste hjärnan välja vad som ska bearbetas.

Exempel: När du går på en gata filtrerar hjärnan bort oviktiga detaljer (t.ex. färgen på alla bilar) och fokuserar på relevant information (t.ex. trafikljuset).

Question 6

Vad är skillnaden mellan tidiga och sena urvalsprocesser i uppmärksamhet?

Answer 6

Tidiga processer sker innan vi medvetet tolkar information, medan sena processer handlar om att välja relevanta stimuli efter initial perception.
Exempel: I en bullrig miljö kan vi först höra många ljud, men sedan fokusera på en konversation vi tycker är viktig.

Question 7

Hur fungerar selektiv uppmärksamhet enligt “Dual-stage two-phase model”?

Answer 7

Först filtreras information perceptuellt, sedan sker en kategoribaserad urvalsprocess innan vi reagerar.
Exempel: När du kör bil noterar du alla objekt i synfältet, men reagerar bara på de som är viktiga för körningen (t.ex. en fotgängare som går ut i vägen).

Stimulus - Perceptual filters - Selection based on category membership - Response

Question 8

Vad är encoding och varför är det viktigt?

Answer 8

Encoding är processen där vi omvandlar stimuli till mentala representationer. Det är avgörande för att vi ska kunna tolka, förstå och lagra information i minnet.

Exempel: När vi ser en ny person, kodar vi deras ansikte, röst och namn så att vi kan känna igen dem senare.

Question 9

Hur påverkar sociala aspekter vår uppmärksamhet?

Answer 9

Sociala faktorer i miljön fångar automatiskt vår uppmärksamhet eftersom vi är biologiskt programmerade att fokusera på andra människor.

Exempel: Vi lägger ofta märke till om någon tittar på oss, även i en folksamling.

Question 10

Är människor att känna igen ansikten och vad är facial pareidolia?

Answer 10

Human beings are extremely good and quick (200ms) at recognizing
faces.

Facial pareidolia är vår tendens att se ansikten i föremål där de egentligen inte finns, som i moln eller kaffekoppar.

Exempel: Om du ser ett “ansikte” i en bils framlyktor och grill, upplever du facial pareidolia.

Question 11

Hur tidigt börjar människor känna igen ansikten?

Answer 11

Nyfödda bebisar har en medfödd förmåga att känna igen ansikten och föredrar att titta på ansiktsliknande former.

Exempel: En studie visade att bebisar tittar längre på ansiktsmönster än på slumpmässiga former.

Question 12

Vad är särskilt informativt vid ansiktsigenkänning?

Answer 12

Ögon och blickriktning ger viktig social information.

Exempel: Om någon tittar åt sidan i en grupp, tenderar andra att följa blicken för att se vad som händer.

Question 13

Vad innebär “eye morphology across species”?

Answer 13

Det refererar till hur ögonens utseende varierar mellan olika arter och hur detta påverkar perception och kommunikation.

Exempel: Människor har tydligt synliga ögonvitor (sclera), vilket gör det lättare att se var någon tittar, medan många djur har mörkare sclera som döljer deras blickriktning.

Question 14

Har alla djur vit sclera (ögonvitor)?

Answer 14

Nej, endast 34 av 230 schimpanser i en studie hade vit sclera, och bara 5 av dessa visade den vid direkt ögonkontakt.

Exempel: Människor förlitar sig mycket på ögonkontakt i sociala interaktioner, medan vissa djur döljer sin blickriktning för att undvika att visa sina intentioner, till exempel rovdjur som vill smyga sig på sitt byte.

Question 15

Hur påverkas ansiktsigenkänning när vi fokuserar på enskilda delar av ansiktet?

Answer 15

Global, konfigural och holistisk igenkänning blir sämre när vi fokuserar på enskilda ansiktsdelar istället för att se ansiktet som en helhet.

Exempel: Om du bara tittar på en persons ögon eller mun istället för hela ansiktet kan det bli svårare att känna igen dem, särskilt om ansiktet är upp och ner eller delvis dolt.

Question 16

Vad betyder global, configural, holistic?

Answer 16

Global igenkänning – Att se ansiktet som en helhet snarare än enskilda delar.

Konfigural igenkänning – Att uppfatta relationen mellan ansiktets delar (t.ex. avståndet mellan ögon och mun).

Holistisk igenkänning – En kombination av global och konfigural igenkänning där vi ser ansiktet som en sammanhängande enhet.

Question 17

Vad används ansikten till i snabb kategorisering?

Answer 17

Ansikten används för att snabbt kategorisera människor baserat på hudfärg, kön, ålder och objektiv attraktivitet.

Exempel: Vi kan snabbt avgöra om någon ser ung eller gammal ut, eller om de verkar tillhöra ett visst kön.

Question 18

Hur drar vi slutsatser om personlighetsdrag utifrån ansikten?

Answer 18

Vi gör inferenser om personlighetsdrag baserat på ansiktsegenskaper.

Exempel:
Ett babyface kan associeras med svaghet eller undergivenhet.
En politikers utseende kan kopplas till uppfattad kompetens (Todorov et al., 2005).

Question 19

Hur kan ansikten påverka våra politiska val?

Answer 19

Vi tenderar att rösta på kandidater som ser mer kompetenta ut, baserat på snabba bedömningar av deras ansikten.

Exempel: I studier av Todorov et al. (2005) kunde människors bedömningar av kompetens från ansiktsbilder förutsäga valresultat.

Question 20

Vad visade Todorov et al. (2005) om kopplingen mellan ansikten och valresultat?

Answer 20

Studien visade ett starkt samband mellan uppfattad kompetens från ansikten och verkliga valresultat.

Exempel: Kandidater som uppfattades som mer kompetenta fick fler röster, oavsett deras faktiska meriter (r(95) = 0.44, p < .001).

Question 21

Vad visar tabellen om förutsägelser av valresultat baserat på uppfattad kompetens?

Answer 21

Tabellerna visar att kandidater som uppfattades som mer kompetenta utifrån sitt utseende oftare vann valen, både i USA:s senat och representanthuset.

Exempel: I senatsvalen förutsågs rätt vinnare i 71,6 % av fallen, vilket är signifikant högre än slumpens 50 %.

Question 22

Vilken slutsats kan dras från Todorov et al. (2005) om ansiktets påverkan i val?

Answer 22

Ansiktets utseende, särskilt intryck av kompetens, påverkar väljarnas beslut. Personer tenderar att rösta på kandidater som ser mer kompetenta ut, även om detta inte nödvändigtvis speglar deras faktiska förmågor.

Exempel: Studien visade ett signifikant samband mellan uppfattad kompetens från ansikten och verkliga valresultat.

Question 23

Varför är bilden på Kennedy och Nixon intressant ur ett psykologiskt perspektiv?

Answer 23

Bilden illustrerar hur utseende och kroppsspråk kan påverka publikens intryck av kompetens och förtroende.

Exempel: I TV-debatten 1960 uppfattades Kennedy som mer självsäker och kompetent, medan Nixon såg nervös ut – något som påverkade tittarnas intryck trots samma budskap.

Question 24

Vad är FFA (Fusiform Face Area)?

Answer 24

FFA är ett specialiserat område i hjärnan som aktiveras vid ansiktsigenkänning.

Exempel: När du ser en väns ansikte aktiveras FFA för att hjälpa dig känna igen dem.

Question 25

Är FFA tillräckligt för ansiktsigenkänning?

Answer 25

Nej, FFA är inte tillräckligt för ansiktsigenkänning. Andra hjärnområden, särskilt i occipitalloben, är också kritiska.

Exempel: En patient med skada i occipitala områden kunde inte känna igen ansikten trots intakt FFA (Steeves et al., 2006).

Question 26

Vad visar forskning om hjärnans nätverk för ansiktsigenkänning?

Answer 26

Ansiktsigenkänning involverar ett nätverk av hjärnområden där FFA är en del, men inte den enda viktiga regionen (Cohen et al., 2019).

Exempel: Prosopagnosi (ansiktsblindhet) kan uppstå även om FFA är intakt, om nätverket runt det är skadat.

Question 27

Vilka hjärnområden är involverade i ansiktsigenkänning?

Answer 27

Fusiform face area (FFA) är specialiserat för ansiktsigenkänning, men andra områden är också viktiga. Detta inkluderar insula (emotioner), STS och IFG (aktionsrepresentation), visuella cortex och IOG (identifiering). Ansiktsigenkänning bygger på ett nätverk av dessa regioner.

Question 28

Vilken roll har insula vid ansiktsigenkänning?

Answer 28

Insula är involverad i bearbetning av emotioner, vilket påverkar hur vi tolkar och reagerar på ansiktsuttryck.

Question 29

Hur relaterar FFA till expertis utöver ansiktsigenkänning?

Answer 29

FFA kan också spegla visuell bearbetning på en detaljerad nivå (subordinate-level) baserat på expertis. Till exempel aktiveras FFA hos bilentusiaster eller fågelskådare när de identifierar bilar eller fåglar, på liknande sätt som vid ansiktsigenkänning.

Question 30

Vad är visuell bearbetning på subordinate-nivå?

Answer 30

Det innebär att man känner igen specifika detaljer inom en kategori, till exempel att skilja mellan olika hundraser (t.ex. schäfer vs. golden retriever) snarare än bara att identifiera det som en hund. Denna typ av expertis kan också aktivera FFA.

Question 31

Hur påverkar expertis FFA?

Answer 31

Expertis inom visuellt komplexa kategorier (som bilar eller fåglar) leder till automatiserad bearbetning i FFA, vilket tyder på att dess roll sträcker sig bortom enbart ansiktsigenkänning.

Question 32

Vad visar bilden om FFA (Fusiform Face Area) hos personer med medfödd blindhet, tidig blindhet, sen blindhet och nedsatt syn?

Answer 32

Bilden visar hjärnaktivering i FFA beroende på synstatus. Personer med tidig blindhet visar signifikant aktivering efter träning, vilket tyder på att FFA kan användas för taktil ansiktsigenkänning. Sen blindhet och nedsatt syn visar mindre eller ingen aktivering.

Question 33

Hur påverkar tidig visuell exponering FFA hos blinda individer?

Answer 33

Tidig visuell exponering kan förbereda FFA för framtida användning i taktil ansiktsbearbetning hos blinda individer, vilket tyder på en viss plastisk anpassningsförmåga i hjärnan.

Question 34

Vad är prosopagnosi (ansiktsblindhet)?

Answer 34

Prosopagnosi är oförmågan att känna igen ansikten, även välbekanta sådana. Det kan bero på medfödda orsaker (utvecklingsrelaterad prosopagnosi) eller hjärnskador, t.ex. efter en stroke.

Question 35

Vilka sociala konsekvenser kan prosopagnosi leda till?

Answer 35

Prosopagnosi kan leda till traumatiska sociala interaktioner, ökad ångest inför sociala situationer, minskad självkänsla, aktiv undvikande av vissa sociala sammanhang, samt känslor av skuld och förlägenhet.

Question 36

Vad händer när uppmärksamhet och inkodning sviker oss?

Answer 36

När vår uppmärksamhet och inkodning misslyckas kan vi missa viktig information, även om den finns rakt framför oss. Detta beror på hjärnans begränsade kapacitet att bearbeta all stimuli samtidigt.

Exempel:
Om du fokuserar intensivt på en specifik uppgift, som att läsa en bok på en bullrig plats, kan du missa andra händelser runt omkring, som att någon går förbi i en konstig utklädnad.

Question 37

Vad är Change Blindness (förändringsblindhet)?

Answer 37

Change blindness innebär att människor har svårt att upptäcka förändringar i en scen när förändringen sker utanför deras fokus. Det visar begränsningar i vår förmåga att uppmärksamma detaljer, särskilt när förändringen är oväntad.

Exempel:
I ett känt experiment ber en person om vägbeskrivning, och medan de pratar går två personer med en dörr emellan dem. Under den korta tiden byts personen som frågar ut mot en annan – men många märker inte ens förändringen!

Question 38

Vad är Choice Blindness (valblindhet)?

Answer 38

Choice blindness innebär att människor misslyckas med att upptäcka en inkonsekvens mellan sina val och resultatet av sina val.

Exempel:
En person väljer ett foto de tycker är mest attraktivt, men får i stället ett annat foto utan att märka bytet. Personen motiverar ändå sitt “val” som om de hade valt det själva.

Question 39

Beskriv ett experiment som visar Choice Blindness.

Answer 39

Experiment (Petter Johansson, Lunds Universitet):

Deltagare ombeds välja vilket av två foton som är mest attraktivt.
De får sedan det foto de inte valde, utan att märka bytet.
Många fortsätter att förklara sitt “val” som om de faktiskt hade valt det.
Detta visar hur lätt vi kan luras att tro att vi gjort ett beslut som vi inte har gjort.

Question 40

Vad indikerar Choice Blindness om vår perception och beslutsfattande?

Answer 40

Vår inkodning av stimuli, även ansikten, kan luras.
Brister i uppmärksamhet gör att vi rättfärdigar beslut vi inte själva har fattat.
Vi är bra på att känna igen ansikten, men inte perfekta.
Kognitiv dissonans: Vi rättfärdigar våra val för att minska den mentala obehag som uppstår när våra handlingar inte stämmer överens med våra beslut.

Question 41

Är vi bättre på att uppmärksamma vissa emotioner jämfört med andra?

Answer 41

Ja, särskilt arga ansikten tenderar att “poppa ut” i en mängd av ansikten oavsett hur många andra ansikten som finns.

Deras förmåga att fånga uppmärksamhet är starkare än för andra inkongruenta ansikten.
Källa: Fiske & Taylor, s.74

Question 42

Varför är vi bättre på att uppmärksamma negativa ansikten?

Answer 42

Evolutionärt perspektiv: Det har hjälpt oss att överleva genom att snabbt identifiera hot (t.ex. arga ansikten som signalerar fara).
Men det är mer komplext: Vår uppmärksamhet påverkas också av andra faktorer som sociala kontexter och individuella skillnader.

Question 43

Vad är visuell sökning?

Answer 43

Visuell sökning är när du letar efter ett specifikt objekt bland många andra. Det kan vara en bokstav, ett ansikte eller ett föremål. Till exempel att hitta bokstaven “T” bland flera “L”.

Question 44

Vilka typer av visuell sökning finns det?

Answer 44

Det finns två huvudtyper:

Pop-out-sökning: Du ser målet direkt, oavsett hur många distraherande objekt som finns.
Conjunction-sökning: Du måste leta mer noggrant eftersom målet liknar distraktorerna, vilket gör att det tar längre tid.

Question 45

Vad är pop-out-sökning?

Answer 45

Pop-out-sökning är när ett objekt “poppar ut” och fångar din uppmärksamhet direkt.

Exempel: Hitta en grön bokstav bland en massa röda bokstäver – den gröna syns tydligt utan att du behöver anstränga dig.

Question 46

Vad är conjunction-sökning?

Answer 46

Conjunction-sökning är när du måste kombinera två eller fler egenskaper för att hitta målet, t.ex. färg och form.

Exempel: Hitta ett grönt T bland både gröna O och röda T. Det kräver mer koncentration eftersom det finns liknande distraktorer.

Question 47

Hur påverkar antalet objekt i bilden söktiden?

Answer 47

I pop-out-sökning spelar antalet objekt ingen roll – du hittar målet lika snabbt.

I conjunction-sökning tar det längre tid ju fler objekt som finns, eftersom du måste granska varje objekt noggrant.

Question 48

Hur påverkar känslomässiga stimuli visuell sökning?

Answer 48

Känslomässiga stimuli, som arga ansikten, fångar vår uppmärksamhet snabbare än neutrala ansikten. Det beror på att starka känslor signalerar viktiga saker, som fara. Emotionella stimuli kan fungera som ett “pop-out”-element även i komplexa scener.

Question 49

Vad är “Anger Superiority Effect”?

Answer 49

Det är effekten där arga ansikten sticker ut mer än andra ansikten i en grupp.

Varför? Det hjälper oss att snabbt upptäcka hot, vilket har varit viktigt för vår överlevnad (evolutionärt perspektiv).

Question 50

Varför är vi bra på att upptäcka arga ansikten?

Answer 50

För att de signalerar fara. Att snabbt kunna identifiera ett argt ansikte kan ha hjälpt oss att undvika konflikter och farliga situationer genom historien.

Question 51

Vad visar nyare forskning om emotion och visuell sökning?

Answer 51

Ny forskning tyder på att glada ansikten faktiskt sticker ut mer än arga ansikten – detta kallas för “Happy Superiority Effect”.

Question 52

Varför kan glada ansikten vara viktigare att upptäcka snabbt?

Answer 52

Glada ansikten hjälper oss att hitta vänliga och samarbetsvilliga personer, vilket också har varit viktigt för vår överlevnad och sociala interaktion.

Question 53

Varför är det svårt att skapa stimuli för experiment om emotion och visuell sökning?

Answer 53

Det är svårt att kontrollera små detaljer i bilderna, som ljusstyrka och kontrast, vilket kan påverka hur snabbt vi upptäcker olika ansikten.

Question 54

Hur kan människor använda olika strategier i visuella sökexperiment?

Answer 54

Personer kan använda strategier som att leta efter det som ser annorlunda ut jämfört med resten, oavsett om det är ett argt eller glatt ansikte.

Question 55

Vad handlar debatten om arga vs. glada ansikten om?

Answer 55

Vissa forskare säger att vi uppmärksammar arga ansikten snabbare, medan andra säger att det är glada ansikten. Båda sidor använder evolutionära förklaringar.

Question 56

Vad är slutsatsen (“Bottom line”) när det gäller emotion och visuell sökning?

Answer 56

Många tror att vi främst fokuserar på arga ansikten.
Nyare studier tyder på att vi kanske uppmärksammar glada ansikten mer.
Båda förklaringarna kan vara rätt beroende på situationen.
I verkligheten påverkar många faktorer vad vi lägger märke till, inte bara känslor.

Question 57

Vad betyder (social) salience?

Answer 57

(Social) salience handlar om varför vissa saker sticker ut i vår omgivning och fångar vår uppmärksamhet mer än andra.

Det kan handla om personer, objekt eller beteenden som är ovanliga, oväntade eller känslomässigt laddade.

Question 58

Varför fångar vissa stimuli vår uppmärksamhet mer än andra?

Answer 58

De kan vara ovanliga eller skilja sig från det normala.
De kan signalera något viktigt, som fara eller belöning.
Emotionella stimuli (t.ex. arga ansikten) fångar ofta mer uppmärksamhet eftersom de kan vara avgörande för vår överlevnad.

Question 59

Vad brukar sticka ut i sociala miljöer?

Answer 59

Avvikande beteenden – någon som beter sig annorlunda än resten av gruppen.

Känslouttryck – starka känslor som ilska eller glädje.

Unika egenskaper – personer som ser eller låter annorlunda jämfört med andra i samma miljö.

Question 60

Varför är social salience viktigt för oss?

Answer 60

Det hjälper oss att snabbt identifiera vad som är relevant i en situation.

Exempel: I en folksamling kan du snabbt lägga märke till någon som ser stressad eller arg ut, vilket kan vara en signal om fara.

Question 61

Vad betyder salience (framträdandehet)?

Answer 61

Salience handlar om vad som sticker ut och fångar vår uppmärksamhet i en viss situation.

Det som är framträdande är relativt till kontexten – något som ser annorlunda ut jämfört med bakgrunden eller gruppen blir mer uppmärksammat.

Question 62

Vad kan göra något mer framträdande (salient)?

Answer 62

Att vara visuellt annorlunda eller ny.
Oväntade händelser.
Extrema egenskaper (väldigt högt, starkt, ovanligt).
Negativa händelser som hot eller fara.
Något som är målrelevant för oss.
Fysisk position, t.ex. om någon står ensam i en grupp.

Question 63

Vilka konsekvenser kan salience ha?

Answer 63

Personer som är mer framträdande i en grupp uppfattas ofta som mer inflytelserika eller mer ansvariga för vad som händer.

Exempel: I videoupptagningar kan en person som kameran fokuserar på verka mer skyldig, även om de inte är det.

Det kan göra att vi minns situationer bättre.

Påverkar våra bedömningar, både positivt och negativt.
Kan kombineras med stereotyper, vilket kan förstärka fördomar.

Question 64

Hur kontrollerbar är salience?

Answer 64

Salience styr vår uppmärksamhet ganska automatiskt.

Men det är inte helt utom vår kontroll – våra mål och vårt personliga engagemang kan påverka hur mycket vi låter oss styras av det som är framträdande.

Exempel: Om du är djupt fokuserad på att läsa en bok i ett bullrigt café kanske du inte märker någon som kliver in med färgglada kläder (trots att de är visuellt framträdande).
Om du däremot letar efter en vän i en folkmassa, kommer ditt mål att hjälpa dig filtrera bort irrelevanta ansikten även om de är iögonfallande.

Question 65

Kan vi ignorera framträdande stimuli?

Answer 65

Ja, till viss del. Om vi är starkt fokuserade på ett mål eller emotionellt engagerade i något annat kan vi ignorera vissa framträdande stimuli.

Question 66

Vad är Inattentional Blindness (ouppmärksamhetsblindhet)?

Answer 66

Det är när vi inte ser något som är rakt framför oss eftersom vi är så fokuserade på något annat.

Även om något är tydligt och framträdande (salient) kan vi missa det om vi inte riktar vår uppmärksamhet dit.

Exempel:
“The Invisible Gorilla”-experimentet: Folk ombeds räkna passningar mellan spelare i vitt, och många märker inte att en person i gorilladräkt går rakt genom scenen.

Brain Games: Double Dutch: Ett exempel där tittare fokuserar så hårt på ett hopp-rep-spel att de missar förändringar i bakgrunden.

Question 67

Hur kan till och med framträdande stimuli ignoreras?

Answer 67

Om vi är starkt fokuserade på en specifik uppgift kan vår hjärna filtrera bort annan information, även om den är uppenbar.

Vår uppmärksamhet är begränsad, vilket gör att vi ibland missar saker som annars skulle vara självklara.

Question 68

Vad innebär att salience är relativ?

Answer 68

Det som är framträdande beror på sammanhanget.

Exempel: En person i en röd tröja sticker ut i en grupp med blå tröjor, men kanske inte i en grupp med blandade färger.
Något blir framträdande om det skiljer sig från sin omgivning.

Question 69

Hur påverkar salience våra bedömningar?

Answer 69

Salience kan få oss att:

Minnas situationer bättre eftersom det som sticker ut blir mer ihågkommet.
Göra snabba bedömningar – vi kanske tror att den som är mest synlig i en situation är den mest ansvariga.
Påverkas av stereotyper, där vissa egenskaper förstärker våra förutfattade meningar.

Question 70

Vilka faktorer påverkas av salience?

Answer 70

Bedömningar: Vi kan döma någon hårdare om de är mer framträdande.
Minne: Vi minns det som sticker ut bättre.
Kausalitet: Vi kan tro att den mest synliga personen orsakat en händelse.
Ansvar: Vi kan tro att de som syns mest har mer ansvar i en grupp.

Question 71

Vad är Encoding (inkodning)?

Answer 71

Encoding är processen där vi omvandlar information från omgivningen till mentala representationer i hjärnan.

Det handlar om hur sinnesintryck (stimuli) blir till minnen eller kunskap.

Exempel: När du ser en bild av ett äpple sparas bilden, färgen och ordet “äpple” som ett mentalt minne.

Question 72

Vad är ett stimulus som orsakar mentala representationer?

Answer 72

Ett stimulus kan vara vad som helst som vi uppfattar med våra sinnen, t.ex.:

Visuellt: En bild, ett ansikte.
Auditivt: Ett ljud, en melodi.
Taktilt: En känsla, som att röra vid något kallt.
Dessa stimuli bearbetas av hjärnan för att skapa en mental bild eller ett minne.

Question 73

Vad är Accessibility (tillgänglighet)?

Answer 73

Accessibility handlar om hur lätt det är att aktivera en idé eller ett minne i hjärnan.

Ju mer tillgänglig en idé är, desto snabbare kan vi tänka på den.
Exempel: Om du nyligen sett en skräckfilm kanske du snabbare tolkar ett ovanligt ljud som något hotfullt.

Question 74

Hur påverkar “priming” vår tolkning av information?

Answer 74

“Priming” betyder att vi påverkas av tidigare upplevelser när vi tolkar ny information.

Om vi blir exponerade för positiva eller negativa stimuli (primes) kan det ändra hur vi tolkar något som är otydligt (ambivalent stimulus).
Exempel: Om du ser glada ansikten innan du tolkar en neutral bild, kanske du tolkar den som mer positiv.

Question 75

Vad är ett exempel på forskning om accessibility? (Graham & Lowert, 2004)

Answer 75

Deltagare: Poliser och ungdomsövervakare.

Metod: De visades ord snabbt (150 ms) i periferin medan de utförde en uppgift där de skulle trycka på “L” om ett ord var till vänster och “R” om det var till höger.

Syfte: Att undersöka om omedveten priming kunde aktivera fördomar eller stereotyper.

Question 76

Vad visade Graham & Lowert (2004) om priming?

Answer 76

Studien visade att omedvetna signaler (primes) kan påverka hur snabbt och hur vi tolkar information, även utan att vi är medvetna om det.

Detta visar hur stereotyper kan aktiveras automatiskt, vilket kan påverka våra beslut.
De fick rasrelaterade ord: Exempelvis graffiti, Harlem, minority, ghetto, dreadlocks, pimp
Neutrala ord: Exempelvis baby, summer, rainbow, kindness, paradise
Negativa ord: Exempelvis coffin, hell, execution, death, agony

Question 77

Vad gjorde deltagarna efter priming-uppgiften?

Answer 77

De fick läsa två berättelser om brott begångna av ungdomar:

Fall A: En 12-årig pojke som anklagas för att ha stulit leksaker.
Fall B: En 15-årig pojke som anklagas för att ha slagit en jämnårig.
Deltagarna bedömde ungdomarna baserat på egenskaper, skuld, risk för återfall och straff.

Question 78

Hur mätte forskarna fördomar och attityder?

Answer 78

Frågeformulär där deltagarna bedömde:
Personliga egenskaper (trait ratings)
Upplevd skuld (perceived culpability)
Förväntat återfall i brott (expected recidivism)
Straffets allvarlighetsgrad (punishment severity)
Exempel på val:
Låt honom gå
Grip för ringa brott
Grip för grovt brott

Question 79

Vad innebär “Conscious Prejudice” i studien? På vilket sätt påverkar “conscious prejudice” resultaten i studien?

Answer 79

Det syftar på självrapporterade attityder om ras och fördomar.

Forskarna mätte detta för att se om medvetna fördomar påverkade beslutsfattandet utöver primingeffekterna.

Medvetna fördomar, vare sig som huvudeffekt eller moderator, hade ingen påverkan på variansen i resultaten utöver den effekt som primingen skapade. Detta antyder att även om en person inte har medvetna fördomar kan undermedvetna faktorer ändå påverka deras bedömningar.

Question 80

Vad visar resultaten i tabellen från Graham & Lowery (2004)? Vad var huvudslutsatsen i Graham & Lowery (2004)?

Answer 80

Resultaten visar att rasrelaterad priming hos poliser påverkade deras bedömningar. Deltagare som exponerades för “race primes” bedömde ungdomar som mer omogna, mer ansvariga för sina handlingar och förtjänande strängare straff jämfört med de som exponerades för neutrala primes. Det fanns dock ingen signifikant skillnad för variablerna “violent” och “bad”.

Hudfärgskategorisering (en form av priming) bland poliser i USA kan göra negativa bedömningar mer lättillgängliga. Detta kan leda till att brottsrapporter kodas mer negativt, vilket visar på hur systematiska fördomar kan påverka rättssystemet. Det är dock viktigt att notera att studien inte verkar ha replikerats.

Question 81

Vad är priming i samband med inkodning?

Answer 81

Priming är när presentationen av ett stimulus påverkar hur ny information tolkas. Det hjälper till att forma hur vi bearbetar och förstår inkommande data.

Om du nyligen läst om “stränder”, kan du lättare minnas ord som “sol”, “sand” och “hav” i ett minnestest. Ditt minne har primats av temat.

Question 82

Hur påverkar priming inkodning och minnesåterhämtning?

Answer 82

Priming påverkar inkodning genom att göra viss information mer lättillgänglig. Den starkaste effekten uppstår när primingen presenteras innan stimuluset, vilket förbättrar återhämtning och bedömning.

Question 83

Vilken är den mest effektiva sekvensen för att priming ska påverka minnet?

Answer 83

Den mest effektiva sekvensen är: Priming → Stimulus → Återhämtning och bedömning, där primingen förbereder hjärnan för att bearbeta och minnas stimuluset bättre.

Question 84

Vad händer om stimuluset presenteras innan primingen?

Answer 84

Om stimuluset kommer före primingen blir primingeffekten svagare. Denna sekvens är mindre effektiv för att påverka minnet eftersom hjärnan redan har bearbetat stimuluset utan påverkan av primingen.

Question 85

Varför är priming viktigt inom kognitiv psykologi?

Answer 85

Priming visar hur tidigare erfarenheter eller exponeringar omedvetet kan påverka uppmärksamhet, perception och minne. Det hjälper oss att förstå hur hjärnan automatiskt bearbetar information.

Question 86

Vad är skillnaden mellan effektiv och ineffektiv priming?

Answer 86

Effektiv priming sker när primingen presenteras innan stimuluset, vilket förbättrar minnesåterhämtning.
Exempel (Effektiv priming): Du ser en bild på ett bibliotek och blir sedan ombedd att fylla i bokstäverna _T _ DY. Du fyller sannolikt i “STUDY” eftersom biblioteket primade din hjärna.
Exempel (Ineffektiv priming): Om du ser ordet “STUDY” först och sedan en bild på ett bibliotek, blir effekten svagare eftersom du redan har tolkat ordet.

Question 87

Vad är proceduralization?

Answer 87

Det är när en tanke eller ett beteende blir automatiskt genom upprepning.

Exempel: Som att lära sig cykla eller köra bil – i början kräver det fokus, men efter ett tag gör du det utan att tänka aktivt.

Question 88

Vad är kronisk tillgänglighet (chronic accessibility)?

Answer 88

Det innebär att vissa stimuli bearbetas och kodas på ett specifikt sätt eftersom de ständigt är aktiva i vårt sinne.

Exempel: Om du ofta tänker på intelligens som en viktig egenskap, tenderar du att snabbt märka om människor verkar smarta eller inte i olika situationer.

Question 89

Hur påverkar våra preferenser för personlighetsdrag hur vi klassificerar människor?

Answer 89

Om du värderar vissa personlighetsdrag mer än andra, blir du bättre på att känna igen dessa drag hos andra.
Exempel: Någon som är intresserad av humor kanske snabbt kan avgöra om en person är rolig eller inte, medan någon annan fokuserar på kulturella nyanser.

Question 90

an kronisk tillgänglighet ha negativa konsekvenser?

Answer 90

Ja, det kan påverka vårt mentala välmående.
Exempel: Personer med depression tenderar att ha en kronisk negativ självfokusering, vilket gör att de ständigt uppmärksammar negativa tankar om sig själva (kallas negativ ältande).