8. Social Kognition - Heuristik och Rationalitet (2) Flashcards
Hur skiljer sig en heuristik från en bias?
Heuristik = En mental genväg som hjälper oss att fatta beslut snabbt. (Kan vara hjälpsam eller leda till fel).
Bias = Ett systematiskt tankefel som leder oss bort från objektivt eller rationellt tänkande. (Orsakas ofta av heuristiker).
Förenklat:
Heuristik = Hur vi tänker (t.ex. ”Jag använder en tumregel”).
Bias = När vi tänker fel (t.ex. ”Min tumregel leder mig till en felaktig slutsats”).
Vad innebär begreppet lydnad inom socialpsykologi?
Lydnad innebär att en person följer order från en auktoritet, även om det går emot deras personliga övertygelse eller moral. Lydnad skiljer sig från konformitet eftersom det handlar om att lyda en auktoritet snarare än att anpassa sig till en grupp.
Exempel:
En soldat som lyder en order trots att den känns fel.
En anställd som följer en chefs instruktioner även om hen tycker de är orättvisa.
Vad visade Milgrams lydnadsexperiment (1963)?
Stanley Milgrams experiment visade att människor kan lyda auktoriteter även när det innebär att skada andra, om de känner att ansvaret ligger hos auktoriteten.
Experimentets upplägg:
Deltagarna (”lärare”) fick order att ge elektriska stötar till en annan person (”elev”) vid fel svar.
Stötarna ökade i styrka upp till 450 volt (som var märkt “farligt”).
Elevens smärta var fejkad, men deltagarna trodde att den var verklig.
Resultat:
65% av deltagarna gav den högsta stötstyrkan, trots att de kände obehag.
Många fortsatte för att experimentledaren sa att de måste.
Slutsats:
Människor lyder auktoriteter även i moraliskt tveksamma situationer.
Ansvarsfriskrivning (”Jag bara följde order”) spelar en stor roll.
Vilka faktorer ökade eller minskade lydnaden i Milgrams experiment?
Faktorer som ökade lydnad:
Närvaro av auktoritet → Om experimentledaren var i samma rum var lydnaden högre.
Ansvarsfriskrivning → Deltagarna kände att de inte var personligt ansvariga.
Gradvis eskalering → Små ökningar av stötstyrkan gjorde det svårare att sluta.
Faktorer som minskade lydnad:
Om andra vägrade lyda → Om deltagare såg någon annan säga ifrån, minskade lydnaden drastiskt.
När auktoriteten var frånvarande → Om order gavs via telefon, minskade lydnaden.
Hur liknar och skiljer sig Zimbardos fängelseexperiment från Milgrams studie?
Likheter:
Båda studierna visar att sociala roller och auktoritet påverkar vårt beteende.
Båda experimenten demonstrerade hur snabbt människor kan anpassa sig till extrema situationer.
Skillnader:
Milgram → Fokus på lydnad och att följa order från en auktoritet.
Zimbardo → Fokus på sociala roller och hur människor beter sig i maktpositioner.
Exempel från Zimbardo:
Fängelsevakterna i experimentet blev snabbt brutala och dominerande.
Fångarna blev passiva och undergivna, även om de kunde lämna experimentet.
Slutsats:
Båda experimenten visar hur situationer och auktoritet kan få vanliga människor att bete sig på sätt de annars inte skulle.
Vad innebär confirmation bias (bekräftelsebias)?
Confirmation bias är en kognitiv bias där vi aktivt söker, tolkar och minns information på ett sätt som bekräftar våra redan existerande uppfattningar. Denna bias är väldigt vanlig.
Konsekvenser:
Vi ignorerar information som motsäger våra åsikter.
Vi övervärderar bevis som stödjer vår ståndpunkt.
Exempel:
En person som tror på konspirationsteorier ignorerar vetenskapliga bevis men accepterar lätt falska bevis som stödjer deras tro.
En fotbollsfans ser domslut till sitt lags fördel som rättvisa men anser att samma domslut mot deras lag är felaktiga.
Hur kan samma bevis tolkas olika beroende på ens åsikter?
Människor tolkar bevis utifrån sin egen övertygelse. Samma fakta kan få vissa att stärka sitt stöd och andra att öka sin motvilja.
Exempel:
En politisk debatt → Båda sidorna ser samma tal, men de tolkar det på olika sätt:
Anhängare ser det som starkt och övertygande.
Motståndare ser det som svagt och vilseledande.
Klimatförändring → Personer som tror på klimatförändring ser extremväder som bevis, medan skeptiker ser det som naturliga variationer.
Slutsats: Confirmation bias gör att vi ser det vi vill se och hör det vi vill höra.
Hur kan confirmation bias påverka vår konsumtion av nyheter och information?
Vi tenderar att välja nyhetskällor som bekräftar vår syn på världen och undvika de som utmanar våra åsikter.
Exempel:
En person med konservativa värderingar väljer Fox News, medan en person med liberala värderingar föredrar MSNBC.
En person som tror på en viss konspirationsteori följer nyhetskällor som stöder den och ignorerar mainstreammedia.
Sociala medier-algoritmer förstärker confirmation bias genom att visa oss innehåll vi redan håller med om.
Konsekvens:
Confirmation bias leder till filterbubblor, där vi bara ser information som stödjer vår världsbild och aldrig ifrågasätter den.
Vad innebär Availability Heuristic (Tillgänglighetsheuristik)?
Tillgänglighetsheuristiken är en mental genväg där vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan minnas exempel av den.
Konsekvenser:
Händelser som är mer dramatiska eller mediabevakade känns vanligare än de faktiskt är.
Vi överskattar risker som ofta rapporteras i nyheter.
Exempel:
Folk är mer rädda för flygolyckor än bilolyckor, trots att bilolyckor är mycket vanligare.
Efter en hajattack kan många undvika att bada, även om risken är extremt låg.
Varför är många människor mer rädda för flygolyckor än för farligare vardagsrisker?
Medierapportering förstärker tillgänglighetsheuristiken:
En flygkrasch får enorm uppmärksamhet, medan bilolyckor sällan rapporteras.
Nyheter skapar starka mentala bilder, vilket gör att vi minns extrema händelser lättare.
Statistik vs. uppfattning:
Risken att dö i en flygkrasch är 1 på 4 miljoner, men många tror att det är vanligare.
Fler dör av hjärt- och kärlsjukdomar, men de får inte samma uppmärksamhet i media.
Slutsats: Vi är mer rädda för det som känns skrämmande snarare än det som faktiskt är farligt.
Hur kan tillgänglighetsheuristiken leda till en bias?
Tillgänglighetsheuristiken är en mental genväg där vi bedömer sannolikheter baserat på hur lätt vi kan minnas exempel.
Men när den leder oss till systematiska fel blir det en bias!
Exempel på när heuristiken leder till en bias:
Vi tror att flygkrascher är vanligare än de är eftersom de rapporteras i media.
Vi är mer rädda för terrorism än för hjärtsjukdomar, trots att hjärtsjukdomar dödar många fler.
Slutsats:
Heuristiken i sig är en hjälp för snabbt beslutsfattande, men när den systematiskt förvränger vår uppfattning av verkligheten blir det en bias.
Hur ska man tänka logiskt för att lösa Wason’s Four-Card Task korrekt?
För att testa en regel måste vi försöka falsifiera den (inte bara bekräfta den!).
Exempel:
Regel: “Om ett kort har en jämn siffra på ena sidan, så har det en röd baksida på andra sidan.”
Vänd kortet med den jämna siffran (för att se om baksidan är röd).
Vänd kortet med en annan färg än röd (för att se om det har en jämn siffra på andra sidan, vilket skulle bryta regeln).
Det är onödigt att vända kortet med en ojämn siffra eller kortet med en röd baksida (de kan inte falsifiera regeln).
Forskning visar att bara 10% av människor tänker på detta sätt spontant!
Hur kan Wason’s fyrakortsproblem förklaras med heuristik?
Människor använder mentala genvägar (heuristik) istället för strikt logiskt tänkande när de löser problem.
Två heuristiker som påverkar oss i fyrakortsproblemet:
Bekräftelseheuristik (confirmation bias) → Vi letar efter information som stödjer regeln snarare än att försöka falsifiera den.
Vi vill vända kortet som verkar bekräfta regeln (t.ex. kortet med en röd baksida) men missar att vi också borde försöka motbevisa den.
Matchningsheuristik → Vi fokuserar på de mest uppenbara korten som verkar relaterade till regeln, istället för att tänka logiskt på vad som faktiskt behöver testas.
Vad innebär Law of Small Numbers (Lagen om små tal)?
Det är en statistisk feluppfattning där vi tror att små urval är representativa för en större population.
Konsekvenser:
Vi ser mönster i slumpmässiga data.
Vi drar felaktiga slutsatser från små dataset.
Exempel:
Ett litet glesbefolkat område kan ha extremt hög eller extremt låg cancerfrekvens, men det betyder inte att platsen är speciell – det beror på slumpen!
Vi tror att en basketspelare som gjort tre raka mål har en “het hand”, fast det bara är slumpmässig variation.
Hur kan lagen om små tal påverka beslut och bedömningar?
Människor överskattar betydelsen av små stickprov, vilket leder till felaktiga beslut och generaliseringar.
Typiska misstag:
Företagsstrategi: Ett litet företag lyckas → andra antar att deras metod alltid fungerar.
Politiska beslut: En kommun med låg brottslighet ses som ”säkrare”, men brottsnivåerna varierar mer i små populationer.
Medicinska studier: En liten studie visar stor effekt av en behandling, men resultatet är inte robust.
Slutsats:
Vi måste vara försiktiga med att dra slutsatser från små dataset – större urval ger mer tillförlitliga resultat.
Hur kan vi motverka feltolkningar baserade på små urval?
Tänk statistiskt! Små urval varierar mer än stora urval.
Se upp för anekdoter! Enskilda exempel bevisar inte en generell sanning.
Sök större data! Ju fler observationer, desto mer pålitlig analys.
Exempel:
Istället för att dra slutsatser från en lyckad startup, titta på hundratals företag för att se verkliga mönster.
En skola med plötsligt höga betyg betyder inte att deras metod är revolutionerande – det kan vara slump.
Slutsats:
Statistik kräver stora data för att ge en rättvis bild – små urval är ofta missvisande!
Vad innebär representativitetsheuristiken?
Det är en mental genväg där vi bedömer sannolikheter baserat på hur lik något verkar vara en kategori, snarare än på faktisk statistik.
Konsekvenser:
Vi ignorerar basfrekvens (statistik) och fokuserar på hur väl något liknar en stereotyp.
Leder till felaktiga sannolikhetsbedömningar.
Exempel:
Om vi kastar en tärning tror vi att ”6-1-3-2-4-5” är mer slumpmässigt än ”6-6-6-6-6-6”, fast båda är lika sannolika!
Hur kan representativitetsheuristiken leda till felaktiga slutsatser?
Människor underskattar verkliga sannolikheter eftersom vi går på likhet istället för statistik.
Exempel:
Steve-problemet: Folk tror att Steve är bibliotekarie eftersom han ”liknar stereotypen”, men i verkligheten finns det fler lantbrukare än bibliotekarier, så det är mer sannolikt att han är lantbrukare.
Spelteori: Folk tror att efter flera ”röda” på roulette, borde ”svart” komma, men varje snurr är oberoende!
Slutsats:
Vi måste tänka mer statistiskt och inte lita för mycket på stereotyper.
Hur kan vi motverka de fel som representativitetsheuristiken leder till?
Tänk på basfrekvensen! Hur vanligt är något statistiskt?
Bryt stereotyperna! Bara för att någon liknar en viss grupp betyder det inte att de tillhör den.
Analysera sannolikheter! Bara för att en sekvens ”ser slumpmässig ut” betyder det inte att den är mer sannolik.
Exempel:
Istället för att gissa någons yrke baserat på personlighet, tänk: Hur många personer har det här yrket i genomsnitt?
När du spelar spel, tänk: Är detta verkligen beroende av tidigare utfall?
Slutsats:
Människor är dåliga på sannolikheter eftersom vi litar mer på mönster än på statistik – men vi kan träna oss att tänka mer rationellt!
Vad är konjunktionsfelslutet? (The Conjunction fallacy)
Det är en kognitiv bias där vi felaktigt tror att en mer detaljerad beskrivning är mer sannolik än en enkel.
Nyckelprincip:
P(A) ≥ P(A & B)
(Sannolikheten för en ensam händelse är alltid större än eller lika med sannolikheten för samma händelse tillsammans med en annan händelse.)
Varför väljer många alternativ 2 i Linda-problemet trots att det är fel?
Folk tror att “Linda arbetar på bank OCH är feminist” är mer sannolikt än att hon bara arbetar på bank, eftersom beskrivningen stämmer överens med en stereotyp bild av en feminist.
Matematisk förklaring:
Antalet bankanställda är större än antalet bankanställda som också är feminister.
Det betyder att sannolikheten för bara bankanställd (P(A)) är högre än för bankanställd OCH feminist (P(A & B)).
Vanligt misstag:
Människor går på representativitet istället för att tänka statistiskt.
Hur kan vi bli bättre på att undvika denna bias?
Tänk på sannolikheter istället för stereotyper.
Fråga dig själv: “Kan det extra kriteriet minska sannolikheten?”
Använd Venn-diagram: Ju fler kriterier vi lägger till, desto mindre grupp får vi.
Exempel:
“En person spelar fotboll.”
“En person spelar fotboll och är läkare.” (Mindre sannolikt eftersom det är en undergrupp av fotbollsspelare.)
Hur skiljer sig representativitet från konjunktionsfelslutet?
Representativeness heuristic = Vi bedömer sannolikhet baserat på hur likt något är en mental kategori/stereotyp.
The Conjunction Fallacy = Vi gör felaktiga sannolikhetsbedömningar genom att tro att en mer specifik beskrivning är mer sannolik än en bredare kategori.
Huvudskillnad:
Representativitet handlar om hur typiskt något verkar, även om det går emot statistik.
Konjunktionsfelslutet handlar om att felaktigt tro att två händelser tillsammans är mer sannolika än en av dem ensamt.
Vad innebär Base Rate Neglect?
Base Rate Neglect (basfrekvensfel) är en kognitiv bias där vi ignorerar grundläggande sannolikheter och istället fokuserar på specifik information.
Vi överskattar sannolikheten för en händelse eftersom vi förbiser den verkliga basfrekvensen i populationen.
Hur kan Base Rate Neglect påverka vår bedömning i ett alkoholtest?
Alkoholmätaren ger 5% falska positiva (visar att en nykter förare är berusad).
Endast 1 av 1000 förare är faktiskt berusad.
Polisen stoppar en förare som testar positivt. Hur sannolikt är det att föraren verkligen är berusad?
Vanligt fel: “95% sannolikhet”
Rätt svar: Cirka 2%, eftersom de flesta som testar positivt är nyktra men får falskt positiva resultat!
Lärdom:
Vi glömmer att falska positiva är vanliga när basfrekvensen för berusade förare är låg.
Varför ignorerar människor basfrekvenser i sin bedömning?
Fokus på specifik information – Vi lägger mer vikt vid testresultatet än grundläggande statistik.
Intuitivt tänkande – Vi antar att testet är nästan felfritt, trots att det inte är det.
Svårigheter med sannolikheter – Människor har svårt att resonera i statistiska termer.
Hur kan vi tänka mer rationellt kring sannolikheter?
Använd Bayesiansk logik – Uppdatera sannolikheter baserat på både testets noggrannhet och basfrekvensen.
Fråga: Hur vanligt är detta i populationen?
Jämför möjliga scenarier – Finns det fler falska än verkliga positiva?
Exempel:
Om 10 000 förare testas:
Endast 10 är faktiskt berusade.
500 får falskt positiva.
Om du testar positivt, är chansen att du faktiskt är berusad 10 / (10 + 500) = 2%.
Vad innebär substitutionsheuristiken?
Substitutionsheuristiken innebär att vi omedvetet byter ut en svår fråga mot en enklare fråga när vi fattar beslut. Vi tror att vi svarar på den svåra frågan, men i själva verket besvarar vi en mer lättillgänglig fråga.
Exempel:
Svår fråga: “Vilken skattenivå ger bäst effekter på samhället?”
Omedveten ersättning: “Vad tycker jag om skatter?”
Svar: Om jag är positivt inställd till skatter, säger jag att skatterna bör höjas. Om jag är negativt inställd till skatter, säger jag att skatterna bör sänkas.
Ge fler exempel på Base Rate Neglect i vardagen.
Medicinska tester:
Ett test för en sällsynt sjukdom visar positivt i 99% av fallen om personen har sjukdomen.
Sjukdomen drabbar endast 1 av 10 000 personer.
Många antar att ett positivt test betyder att personen nästan säkert har sjukdomen, men den verkliga sannolikheten är mycket låg eftersom falska positiva dominerar.
Kriminalitet och profilering:
Om en viss grupp utgör en liten andel av en population men en högre andel av en specifik brottskategori, kan vi felaktigt tro att en slumpmässigt vald person från gruppen är mer benägen att begå brottet, trots att majoriteten är oskyldiga.
Flygrädsla kontra bilolyckor:
Många är mer rädda för att flyga än att köra bil, trots att sannolikheten att dö i en bilolycka är långt högre än att dö i en flygolycka.
Media rapporterar frekvent om flygkatastrofer, vilket gör att vi överskattar deras sannolikhet.
Vinstchanser i lotteri:
Många spelar lotteri trots extremt låg vinstchans, eftersom de ser vinnare på nyheterna och antar att det är vanligare än det faktiskt är.
Ekonomiska beslut:
Investerare kan ignorera långsiktiga marknadstrender och basera beslut på senaste aktierörelser, vilket leder till impulsiva och ofta felaktiga investeringsval.
Slutsats:
Base Rate Neglect uppstår när vi fokuserar på specifik information utan att ta hänsyn till den större sannolikhetsbilden.
Hur kan substitutionsheuristiken påverka svar på känsliga politiska frågor?
När vi ställs inför svåra och känsliga frågor, till exempel om flyktinginvandring, kan vi omedvetet ersätta den komplexa frågan med en enklare attitydfråga.
Exempel:
Svår fråga: “Hur stor flyktinginvandring klarar Sverige av?”
Omedveten ersättning: “Vad tycker jag om invandring?”
Svar: Om jag är positiv till invandring svarar jag att Sverige klarar mer. Om jag är negativ säger jag att invandringen måste minska.
Hur kan frågornas ordningsföljd påverka upplevelsen av lycka?
När vi får en allmän fråga om vår lycka (Fråga A1) först, påverkas svaret inte direkt av andra faktorer. Däremot, om vi först får en konkret fråga om exempelvis dejtinghistorik (Fråga B1), kommer vi omedvetet att använda det som en referenspunkt för vår lycka (Fråga B2).
Mönster i svar:
Om någon har haft många dejter, kan de känna sig nöjdare med sitt sociala liv och därmed rapportera högre lycka.
Om någon har haft få dejter, kan det påminna dem om ensamhet eller brist på romantiska framgångar, vilket kan sänka deras upplevda lycka.
Exempel på substitution:
Svår fråga: “Hur lycklig är jag egentligen?”
Enkel ersättning: “Hur många dejter har jag haft nyligen?”
Resultat: Lyckonivån speglas av dejtinghistoriken snarare än en mer objektiv bedömning av lycka.
Vad innebär begreppet Groupthink?
Groupthink är en psykologisk process där en grupp strävar efter enighet och undviker att uttrycka avvikande åsikter. Detta leder ofta till dåliga beslut eftersom medlemmarna inte vågar ifrågasätta majoriteten.
Exempel:
Ett företag beslutar att lansera en ny produkt trots varningar från experter, eftersom ingen vågar ifrågasätta ledningen.
Vilka är de vanligaste tecknen på Groupthink?
Överdriven tro på gruppens ofelbarhet
Gruppens idéer ses som moraliskt överlägsna
Självcensur – medlemmar undviker att uttrycka avvikande åsikter
“Tankevakter” – vissa medlemmar skyddar gruppen från obekväma sanningar
En illusion av enhällighet – alla verkar hålla med, men egentligen är det av rädsla för att sticka ut
Exempel:
En styrelse fattar ett ekonomiskt beslut utan att någon vågar påpeka riskerna.
Vad kan hända när en grupp drabbas av Groupthink?
Dåliga beslut eftersom alternativ inte övervägs
Ignorering av varningssignaler och risker
Misslyckande med att hitta kreativa lösningar
Gruppens medlemmar känner sig tvingade att hålla med
Exempel:
Challenger-katastrofen (1986): NASA ignorerade ingenjörernas varningar om att uppskjutningen kunde vara farlig. Resultatet blev en tragisk olycka.
Finanskrisen 2008: Många banker tog stora risker utan att någon sa emot, vilket bidrog till en global ekonomisk kollaps.
Vilka strategier kan användas för att undvika Groupthink?
Uppmuntra kritiskt tänkande genom att skapa en kultur där alla vågar ifrågasätta
Tilldela en “djävulens advokat” som aktivt ifrågasätter gruppens beslut
Använd anonyma omröstningar eller diskussionsmetoder för att minska grupptryck
Inkludera personer med olika perspektiv och erfarenheter i beslutsfattandet
Exempel:
En företagsledning inför en policy där alla större beslut måste granskas av en oberoende expert för att undvika enighet utan ifrågasättande.
Vad innebär Sunk Cost Effect?
Sunk Cost Effect innebär att vi fortsätter investera tid, pengar eller resurser i ett projekt trots att det är irrationellt, enbart för att vi redan har investerat i det.
Exempel:
Att fortsätta titta på en dålig film bara för att man redan sett halva, trots att man inte njuter av den.
Att behålla ett företag som går med förlust eftersom man redan investerat mycket pengar i det.
Vad är The Concorde Fallacy och hur hänger det ihop med Sunk Cost Effect?
The Concorde Fallacy är en specifik form av Sunk Cost Effect som refererar till det överinvesterade och olönsamma Concorde-projektet. Trots att flygplanet inte var ekonomiskt hållbart fortsatte Frankrike och Storbritannien att investera i det, eftersom de redan lagt ner så mycket resurser.
Exempel:
Ett företag fortsätter utveckla en produkt som visar sig vara oattraktiv på marknaden, eftersom de redan spenderat mycket på forskning och utveckling.
Varför har människor svårt att överge projekt trots att det vore rationellt?
Förlustaversion: Vi ogillar förluster mer än vi gillar vinster, så vi försöker undvika att erkänna ett misslyckande.
Kognitiv dissonans: Vi vill att våra handlingar ska vara i linje med våra tidigare beslut, även om de inte längre är rationella.
Status quo-bias: Vi föredrar att hålla fast vid något vi redan påbörjat istället för att göra en förändring.
Vilka strategier kan användas för att undvika Sunk Cost Effect?
Fokusera på framtida kostnader och nytta snarare än redan investerade resurser.
Sätt tydliga mål och kriterier för när ett projekt bör avslutas.
Ta in externa perspektiv för att få en mer objektiv syn på situationen.
Exempel:
Ett företag bestämmer sig för att lägga ner en produktionslinje trots tidigare investeringar eftersom prognoserna visar att den inte kommer bli lönsam.
Vad innebär Overconfidence Bias?
Overconfidence Bias är en kognitiv bias där en person överskattar sin egen förmåga, kunskap eller kontroll över en situation. Detta kan leda till riskfyllda beslut och misstag eftersom individen tror sig vara bättre eller mer kapabel än vad som faktiskt är fallet.
Exempel:
En investerare tror att hen kan förutsäga marknaden bättre än andra och tar för stora risker, vilket leder till ekonomiska förluster.
En student förbereder sig inte ordentligt för en tenta eftersom hen är övertygad om att hen redan kan allt, men misslyckas när svårighetsgraden visar sig vara högre än förväntat.
Hur relaterar Overconfidence Bias till Rob Hall och Everest-tragedin 1996?
Rob Hall var en erfaren bergsguide som ledde en grupp uppför Mount Everest 1996. Trots att han visste att det fanns en strikt tidsgräns för när klättrarna borde vända tillbaka, fortsatte expeditionen uppåt. Den överdrivna tron på sin egen expertis och förmåga att hantera riskerna bidrog till en katastrof där flera personer dog i en storm på berget.
Exempel på Overconfidence Bias i denna situation:
Guides och klättrare trodde att deras erfarenhet kunde övervinna naturliga risker.
“We’ve gotten this far…” – en mentalitet som gjorde att de fortsatte trots att farorna ökade.
Underskattning av vädrets påverkan och svårigheten att vända om i tid.
Varför överskattar människor sin egen förmåga?
Illusorisk kontroll: Människor tror att de har mer kontroll över en situation än de faktiskt har.
Optimism bias: En tendens att tro att negativa konsekvenser är mindre sannolika att drabba en själv än andra.
Selektivt minne: Vi minns framgångar bättre än misslyckanden, vilket gör att vi underskattar risker.
Exempel:
En läkare med stor erfarenhet av operationer ignorerar säkerhetsprotokoll eftersom hen anser sig vara skickligare än andra kirurger, vilket ökar risken för misstag.
Vilka strategier kan användas för att undvika Overconfidence Bias?
Sök extern feedback – be andra om objektiva bedömningar av ens förmåga.
Analysera tidigare misstag – reflektera över tillfällen då övertro på den egna kompetensen lett till problem.
Planera för det värsta – anta att saker kan gå fel och förbered backup-planer.
Exempel:
En professionell klättrare kan skapa en strikt vändpunkt där hen måste ge upp bestigningen, oavsett hur nära toppen hen är, för att minimera risken för dödliga misstag.
Hur skiljer sig Overconfidence Bias från Illusory Superiority?
Overconfidence Bias innebär att en individ överskattar sin egen förmåga, kunskap eller kontroll över en situation.
Illusory Superiority innebär att en individ ser sig själv som bättre än genomsnittet, även utan stöd för detta.
Exempel:
Overconfidence Bias: En investerare tror att hen kan slå marknaden och tar för stora risker.
Illusory Superiority: En dålig bilförare tror att hen kör bättre än de flesta andra.
Vad innebär Self-Positivity Bias?
Self-Positivity Bias är den grundläggande tendensen att se sig själv i ett mer positivt ljus än vad som är motiverat. Vi tror att vi är bättre, smartare eller mer skickliga än genomsnittet, och att vi är mindre sårbara för risker eller misstag.
Under denna kan biases som
ILL. SUPERIORITY
OVERCONFIDENCE
SELF-SERVING BIAS
EGOCENTRIC BIAS
IN-GROUP PREF.
Vara en del av “Self positivity bias”
Varför är det relevant att koppla Anchoring Bias till få grundläggande mekanismer?
Föreläsarens poäng är att många av våra kognitiva biaser kan förstås genom ett fåtal grundprinciper. I fallet med Anchoring Bias kan hela fenomenet förklaras med två steg:
Prime/Association: Den initiala informationen aktiverar en viss tankegång.
Adjustment: Vi gör en justering från denna utgångspunkt, men justeringen är ofta otillräcklig.
Slutsats:
Istället för att se Anchoring Bias som ett separat fenomen, kan det ses som en naturlig följd av hur vårt minne och våra bedömningar fungerar när vi påverkas av kontext och tidigare information.
Hur hänger Prime/Association och Adjustment ihop med Anchoring Bias?
Anchoring Bias uppstår genom två huvudsakliga mekanismer:
Prime/Association:
När vi exponeras för en siffra eller information (ankare), aktiveras relaterade tankar och associationer i vårt minne.
Detta gör att vi omedvetet kopplar den initiala informationen till vår framtida bedömning, även om ankaret är irrelevant.
Adjustment:
När vi försöker justera oss bort från ankaret gör vi det ofta i för liten utsträckning.
Vi tenderar att hålla oss för nära det första värdet istället för att göra en helt oberoende bedömning.
Exempel:
Om du först ombeds avgöra om antalet länder i Afrika är fler eller färre än 10, och sedan ska gissa det exakta antalet, kommer din uppskattning att ligga närmare 10 än om du fått en högre siffra som ankare.
Vid prisförhandlingar är det första föreslagna priset ofta ett ankare som påverkar slutpriset, eftersom justeringen från detta belopp är otillräcklig.
Denna kombination av priming/association och otillräcklig justering gör att Anchoring Bias är en kraftfull och svårundviklig kognitiv snedvridning.
Vad är skillnaden mellan processer/heuristiker och utfall/biaser?
Kognitiva biaser uppstår genom mentala genvägar (heuristiker), som är de processer vi använder för att fatta snabba beslut. Dessa heuristiker leder sedan till systematiska snedvridningar i vårt tänkande (biaser).
Exempel på samband mellan process och bias:
Prime/Association + Adjustment → Anchoring Bias
Vi påverkas av initial information (ankare) och justerar oss inte tillräckligt långt ifrån den.
Exempel: Ett första prisförslag i en förhandling sätter ramen för den slutliga överenskommelsen.
Self-Positivity Bias → Flera olika biaser
Vi tenderar att se oss själva i ett överdrivet positivt ljus, vilket leder till olika snedvridningar:
Illusory Superiority: Vi tror att vi är bättre än genomsnittet.
Overconfidence Bias: Vi överskattar vår kompetens och kunskap.
Self-Serving Bias: Vi tar åt oss äran vid framgång men skyller på yttre faktorer vid misslyckanden.
Egocentric Bias: Vi tror att vi spelar en större roll i andras liv än vi faktiskt gör.
In-Group Preference: Vi favoriserar vår egen grupp och ser den som överlägsen andra grupper.
Slutsats:
Istället för att se varje bias som ett isolerat fenomen kan vi förstå dem som konsekvenser av grundläggande mentala processer. Heuristiker hjälper oss att fatta beslut snabbt, men de kan också leda till systematiska fel i vårt tänkande.
