9. Social Kognition - Stereotyper & Fördomar Flashcards
Vad är en stereotyp inom social kognition?
En stereotyp är en förenklad och generaliserad uppfattning om en grupp av människor, där individer i gruppen tillskrivs vissa egenskaper baserat på deras grupptillhörighet.
Hur skiljer sig en fördom från en stereotyp?
En fördom är en negativ (eller ibland positiv) affektiv aspekt eller reaktion gentemot en grupp eller individ baserad på stereotyper. Den innebär ofta en känslomässig komponent och kan leda till diskriminering. Det är alltså mer en tillämpning av stereotyper.
Vad menas med att “Stereotyp = Prototyp”?
En stereotyp fungerar ofta som en prototyp, det vill säga en representativ bild av en grupp som människor använder för att snabbt kategorisera och förstå sin omgivning.
Vilken funktion fyller stereotyper i social kognition?
Stereotyper hjälper oss att snabbt tolka och organisera information genom att minska den kognitiva belastningen, men kan också leda till felaktiga antaganden och snedvridna uppfattningar.
Vilka negativa effekter kan stereotyper och fördomar ha?
De kan leda till diskriminering, självrefererande profetior (t.ex. stereotype threat), bristande objektivitet i bedömningar samt sociala och ekonomiska orättvisor.
Kan du ge ett exempel på hur en stereotyp kan leda till diskriminering?
Stereotyp: “Äldre personer är långsamma och tekniskt oskickliga.”
Fördom: En negativ känsla av irritation när en äldre person använder teknik.
Diskriminering: En arbetsgivare nekar en äldre kandidat en IT-tjänst baserat på ålder, trots att personen är kvalificerad.
Hur hänger stereotyper, fördomar och diskriminering ihop?
Stereotyper (kognition) är mentala generaliseringar om en grupp.
Fördomar (affekt/emotion) är känslomässiga reaktioner som bygger på stereotyper.
Diskriminering (beteende) innebär handlingar baserade på fördomar, t.ex. orättvis behandling av en grupp.
Vad skiljer kognitiva stereotyper från affektiva fördomar?
Stereotyp (kognition): En idé om hur en grupp är, baserad på inlärda mönster.
Fördom (affekt/emotion): En känsla gentemot en grupp baserad på stereotypen.
Exempel:
Stereotyp: “Kvinnor är omhändertagande.”
Fördom: “Män passar inte som förskolelärare eftersom de är mindre omhändertagande.”
Vilka former av diskriminering kan uppstå från fördomar?
Direkt diskriminering: En person behandlas sämre på grund av grupptillhörighet.
Exempel: En arbetsgivare anställer en man framför en kvinna med samma meriter.
Indirekt diskriminering: Regler eller normer som verkar neutrala men missgynnar en viss grupp.
Exempel: Ett företag kräver att alla anställda jobbar sena kvällar, vilket kan missgynna ensamstående föräldrar.
Strukturell diskriminering: Systematiska hinder i samhället som gör det svårare för vissa grupper att lyckas.
Exempel: Begränsad tillgång till högre utbildning för minoritetsgrupper.
Vad är skillnaden mellan en stereotyp och en datadriven association?
Stereotyp: En generalisering om en grupp som påverkar hur vi tänker, ofta baserad på kulturella normer och inte bara fakta.
Datadriven association: En slutsats baserad på faktisk statistik, utan värderingar eller antaganden.
Exempel: Att anta att en pilot är en man kan bero på både stereotypa föreställningar och den faktiska könsfördelningen i yrket.
Kan du ge ett konkret exempel där en stereotyp och en datadriven association kan blandas ihop?
Datadriven association: “De flesta sjuksköterskor är kvinnor” – detta är en korrekt observation baserad på statistik.
Stereotyp: “Män passar inte som sjuksköterskor” – detta är en värderande föreställning som bygger på sociala normer snarare än fakta.
Hur skiljer sig stereotyper om människor från andra kognitiva kategorier, som prototyper för objekt?
Stereotyper om människor är starkt kopplade till social kognition och påverkar hur vi interagerar med andra.
Prototyper för objekt (t.ex. fåglar, frukt, möbler) baseras främst på perceptuella och funktionella egenskaper.
Social kognition har troligen utvecklats specifikt för att hantera mellanmänskliga relationer och gruppindelningar.
Varför har vi utvecklat en särskild kognition för sociala fenomen?
Människor är sociala varelser, och vår överlevnad har historiskt berott på samarbete och gruppsamverkan.
Förmågan att snabbt kategorisera och förstå sociala relationer har gett evolutionära fördelar.
Exempel: Snabbt identifiera vän vs. fiende i en okänd situation.
På vilket sätt kan stereotyper fungera som andra kognitiva kategorier?
Precis som vi kategoriserar objekt baserat på gemensamma egenskaper, kategoriserar vi människor utifrån yttre och beteendemässiga drag.
Hjärnan skapar förenklade representationer för att hantera stora mängder information effektivt.
Exempel: Vi associerar “stol” med en prototypisk bild av en stol, liksom vi kan associera “doktor” med en viss stereotyp.
Är det möjligt att vi har helt separata system för sociala och icke-sociala kategorier?
Det är osannolikt att hjärnan har helt åtskilda system för att kategorisera människor och objekt.
Forskning tyder på att liknande mekanismer används för att organisera information i båda fallen.
Dock har vi specifika hjärnområden, som den mediala prefrontala cortexen, som är särskilt viktiga för social kognition.
Vad innebär begreppet illusorisk korrelation?
Illusorisk korrelation är en kognitiv bias där vi överskattar sambandet mellan två saker som vi förväntar oss hänger ihop (kongruenta par) och underskattar sambandet mellan oväntade kombinationer (inkongruenta par).
Kan du ge ett exempel på hur illusorisk korrelation kan påverka vår uppfattning i vardagen?
Om vi ofta hör om brott i samband med en viss grupp, kan vi felaktigt tro att gruppen är mer kriminell, även om statistiken inte visar det.
Om vi ser fler män än kvinnor i tekniska yrken, kan vi felaktigt anta att män är mer lämpade för teknik.
Vad betyder kongruenta och inkongruenta par i illusorisk korrelation?
Kongruenta par: Två saker som vi förväntar oss hänger ihop (t.ex. bacon och ägg, lejon och tigrar).
Inkongruenta par: Två saker vi inte förväntar oss hänger ihop (t.ex. bacon och lejon, ägg och tiger).
Människor tenderar att minnas och överskatta de kongruenta sambanden mer än de inkongruenta.
Ge ett exempel på ett kongruent och ett inkongruent samband i vardagen.
Kongruent samband: Vi associerar brandmän med män, eftersom vi oftast ser män i yrket.
Inkongruent samband: En kvinnlig brandman – eftersom det bryter mot vår förväntade association och därmed upplevs som mer ovanligt, även om det inte nödvändigtvis är det i verkligheten.
Andra exempel:
Kongruent: Vi förväntar oss att se en läkare i en vit rock.
Inkongruent: En läkare i jeans och t-shirt – vi märker det mer eftersom det avviker från vår normala bild.
Vad innebär stereotype threat?
Stereotype threat är fenomenet där en individ presterar sämre på en uppgift på grund av oro för att bekräfta en negativ stereotyp om sin grupp.
Hur har stereotype threat studerats i forskning?
Deltagare från olika grupper får samma test, men instruktionerna manipuleras.
När testet beskrivs som ett “intelligenstest” presterar grupper negativt stereotypiserade inom intelligens sämre.
När testet beskrivs som “ej relaterat till intelligens” försvinner prestationsskillnaden.
Vad visar resultaten i grafen?
När testet kallas “Test of Intelligence” presterar svarta deltagare sämre än vita deltagare.
När testet kallas “Task Unrelated to Intelligence” presterar båda grupperna likvärdigt.
Detta visar att stereotype threat påverkar prestation genom psykologisk stress.
Ge ett exempel på stereotype threat i vardagen.
Kvinnor och matematik: Om kvinnor får höra att “män är bättre på matematik” kan deras prestation på ett mattetest försämras på grund av stereotype threat.
Äldre och teknologi: Äldre personer som får höra att “de är dåliga på teknik” kan prestera sämre på ett teknologiskt test än om de inte påmindes om stereotypen.
Hur kan vi motverka stereotype threat?
Omformulera testinstruktioner – Beskriv uppgifter neutralt utan att koppla dem till stereotypiserade förmågor.
Främja positiva förebilder – Visa exempel på personer från stereotypiserade grupper som lyckas inom området.
Odla en “growth mindset” – Betona att förmågor är föränderliga och kan utvecklas med träning.
Skapa inkluderande miljöer – Minskad känsla av utanförskap minskar stereotype threat-effekter.
Vad innebär bekräftelsebias och på vilket sätt bidrar bekräftelsebias till att upprätthålla stereotyper?
Bekräftelsebias är vår tendens att söka, tolka och komma ihåg information på ett sätt som bekräftar våra redan existerande uppfattningar, samtidigt som vi ignorerar eller undervärderar motstridig information.
Vi lägger mer märke till och minns exempel som bekräftar våra stereotyper.
Vi bortser från eller förklarar bort händelser som motsäger våra stereotyper.
Exempel: Om vi tror att “ungdomar är lata”, kommer vi lättare att uppmärksamma unga personer som inte arbetar hårt, men ignorera de som gör det.
Hur samverkar illusorisk korrelation och bekräftelsebias?
Illusorisk korrelation gör att vi felaktigt tror att två saker hänger ihop (t.ex. en viss grupp och ett negativt beteende).
Bekräftelsebias gör att vi fortsätter att förstärka denna koppling genom att selektivt uppmärksamma bekräftande exempel.
Exempel: “Invandrare begår fler brott” – vi ser nyhetsartiklar om brott där invandrare är inblandade, men ignorerar fall där de inte är det.
Kan bekräftelsebias även påverka personer som är känsliga för diskriminering?
Ja! Precis som vissa kan överdriva negativa stereotyper, kan andra också överskatta förekomsten av rasism, sexism och diskriminering, även när det inte föreligger.
Exempel: Någon kan tolka en neutral kommentar som sexistisk eller rasistisk eftersom de förväntar sig att sådana fördomar är vanliga.
Kan en stereotyp vara sann?
Ja, vissa stereotyper kan ha en statistisk grund, men de är ofta förenklingar och överdrifter.
Det som är typiskt för en grupp gäller inte alltid alla i gruppen.
Stereotyper tenderar att ignorera variationer inom grupper.
Kan du ge exempel på stereotyper som har en viss sanning men ändå är problematiska?
“Män är längre än kvinnor” → Statistiskt sant i genomsnitt, men det betyder inte att alla män är längre än alla kvinnor.
Varför är det problematiskt att basera antaganden på stereotyper, även om de innehåller en viss sanning?
De leder till felaktiga generaliseringar.
De kan skapa förväntningar och press på individer.
De ignorerar kontextuella faktorer, som uppväxt, utbildning och individuella erfarenheter.
Exempel: En kvinna kan bli ifrågasatt i en chefsroll eftersom “män är bättre ledare” – en stereotyp som bortser från individuell kompetens.
Vad betyder begreppen ingroup och outgroup?
Ingroup: Den grupp vi identifierar oss med och ser som “oss”.
Outgroup: De grupper vi inte tillhör och ser som “dem”.
Dessa grupper kan baseras på kön, etnicitet, religion, arbetsplats, sportlag och mycket mer.
Vad innebär ingroup favouritism?
Ingroup favouritism betyder att vi tenderar att:
Se vår egen grupp som mer positiv och kompetent.
Behandla personer inom vår grupp bättre än de utanför.
Ha en mer välvillig inställning till ingroup-medlemmar, även vid objektiva bedömningar.
Exempel:
Vi tenderar att lita mer på människor från vår egen kultur.
En chef kan omedvetet gynna anställda med samma bakgrund som hen själv.
Vad innebär outgroup derogation?
Outgroup derogation betyder att vi tenderar att:
Se utgrupper som mindre kompetenta eller negativa.
Behandla dem mer orättvist.
Generalisera negativa egenskaper om dem.
Exempel:
Supportrar av ett fotbollslag kan se motståndarlaget som sämre, oavsett verklig prestation.
I konflikt mellan två nationer ser båda sidor ofta den andra som hotfull och negativ.
Vad visade Robbers Cave-experimentet om ingroup och outgroup?
Experimentet: Pojkar delades in i två grupper (Eagles och Rattlers) på ett sommarläger.
Resultat:
Grupperna utvecklade snabbt ingroup favouritism och outgroup derogation.
De började tävla och visa fientlighet mot varandra.
Endast samverkan mot ett gemensamt mål kunde minska konflikten.
Slutsats: Gruppidentitet och konkurrens skapar snabbt “vi och dem”-tänkande, men samarbete kan minska konflikter.
Vad är outgroup homogeneity effect?
Det är tendensen att tro att medlemmar i en utgrupp är mer lika varandra än de faktiskt är, medan vi ser stor variation inom vår egen grupp.
Exempel:
“Alla från X ser likadana ut” – en uppfattning som personer inom gruppen själva inte håller med om.
“Alla politiker från parti X är korrupta”, medan vi ser stor variation inom vårt eget parti.
Vad innebär Social Identity Theory?
Social Identity Theory (Tajfel, 1971) förklarar hur människor kategoriserar sig själva och andra i grupper och hur detta påverkar deras beteenden och attityder.
Människor tenderar att:
Identifiera sig med sin ingroup och känna samhörighet.
Se utgruppen som annorlunda och ibland sämre.
Söka positiv distinktion – stärka sin grupps status.
Vad gick Tajfels “minimal group experiment” ut på?
Henri Tajfel ville undersöka hur snabbt människor skapar grupptillhörighet och om det leder till diskriminering, även när grupperna är helt meningslösa.
Procedur:
Deltagare fick titta på en bild med prickar och uppskatta hur många det var.
De delades slumpmässigt in i två grupper:
“Överskattare” (de som trodde att det var fler prickar).
“Underskattare” (de som trodde att det var färre prickar).
Trots att grupperna var helt slumpmässiga, började deltagarna gynna sin egen grupp och diskriminera den andra gruppen.
Slutsats:
Människor skapar snabbt grupptillhörighet, även baserat på oviktiga skillnader.
Vi behandlar vår egen grupp bättre, även när det inte finns någon verklig grund för att göra det.
Varför vill vi att vår egen grupp ska vara bättre än andra?
Vi bygger en del av vår självkänsla på vår grupptillhörighet.
Om vår ingroup har hög status, känner vi oss också bättre.
Vi söker positiv distinktion – att se vår grupp som bättre än andra.
Exempel:
Fans av ett fotbollslag tycker ofta att deras lag är bättre än rivalen, även om det inte finns en objektiv skillnad.
På arbetsplatser kan en avdelning känna sig överlägsen en annan, trots att båda är lika viktiga.
Hur kan Social Identity Theory förklara varför fördomar uppstår?
Vi ser vår egen grupp som mer varierad och individuell.
Vi ser utgruppen som mer homogen (“de är alla likadana”).
Vi överdriver skillnader mellan grupper, vilket förstärker stereotyper.
Exempel:
“Alla från det politiska partiet X är okunniga”, medan vi ser stor variation i vårt eget parti.
“Alla från stad A är otrevliga”, medan vi tycker att vår egen stad har både trevliga och otrevliga personer.
Hur påverkar vår identitet vårt självförtroende enligt Social Identity Theory?
Personlig identitet och personliga prestationer stärker självförtroendet.
Gruppidentitet och gruppens prestationer påverkar också hur vi ser på oss själva.
Om vår grupp lyckas, känner vi oss starkare. Om vår grupp misslyckas, kan vi känna oss sämre.
Varför är vi motiverade att identifiera oss med grupper?
Vi har ett behov av självförtroende och social tillhörighet.
Att tillhöra en framgångsrik grupp kan ge oss en positiv självbild.
Exempel:
Att vara supporter till ett vinnande lag kan höja vårt självförtroende.
Att identifiera sig med en stark yrkesgrupp kan få oss att känna oss kompetenta.
Hur påverkar vårt behov av självförtroende hur vi ser på andra grupper?
Vi tenderar att favorisera vår egen grupp (ingroup favoritism) och framhäva dess styrkor.
Vi kan nedvärdera andra grupper (outgroup derogation) för att stärka vår egen grupps status.
Exempel:
“Vårt universitet är bättre än deras.”
“Vår arbetsgrupp gör alltid det bästa jobbet.”
Hur påverkar vår grupps prestation vårt självförtroende?
Om vår grupp gör bra ifrån sig, höjer det vårt självförtroende.
Om vår grupp misslyckas, kan det påverka vår självbild negativt.
Exempel:
Ett politiskt parti som vinner valet ger dess anhängare en känsla av stolthet och styrka.
Om ens sportlag förlorar, kan supportrar känna sig nere eller försöka bortförklara förlusten.
Hur definieras en fördom?
En fördom är en affektiv (känslomässig) uppfattning om en grupp eller person baserat på deras grupptillhörighet.
Fördomar bygger på emotioner och kan vara både negativa (rädsla, avsky, ilska) och positiva (beundran, empati).
De skiljer sig från stereotyper, som handlar mer om kognitiva föreställningar.
Hur skiljer sig fördomar från attityder och stereotyper?
Attityder = Generella positiva eller negativa inställningar.
Stereotyper = Kognitiva förenklingar om en grupp (kan vara sanna eller falska).
Fördomar = Emotionellt laddade uppfattningar, ofta grundade i stereotyper.
Exempel:
Stereotyp: “Äldre människor kör långsamt.”
Fördom: “Jag blir irriterad när äldre kör bil för att de är långsamma.”
Attityd: “Jag tycker att äldre förare är ett problem i trafiken.”
Kan fördomar vara både positiva och negativa?
Ja, även om fördomar ofta ses som negativa, kan de också vara positiva.
Negativa fördomar: Rädsla eller ogillande av en viss grupp (t.ex. “Personer från stad X är farliga”).
Positiva fördomar: Beundran eller förskönande av en grupp (t.ex. “X är alltid bra på matematik”).
Problemet med både negativa och positiva fördomar är att de bygger på generaliseringar och inte ser individen.
Finns det någon “sanningshalt” i fördomar?
Nej. Till skillnad från stereotyper, som kan ha viss statistisk grund, är fördomar subjektiva känslor och värderingar.
De speglar våra personliga uppfattningar, inte objektiv fakta.
Exempel:
En person kan känna avsky för en viss grupp utan att det finns några faktiska bevis för att gruppen är sämre på något sätt.
Hur kan fördomar leda till olika uppfattningar om olika grupper?
Fördomar kan påverka hur vi ser på människor baserat på deras kön, hudfärg, eller andra sociala faktorer.
Vissa grupper uppfattas som högre i status (t.ex. ljushyade män i ledarpositioner).
Andra grupper kan möta mer motstånd och negativa förväntningar (t.ex. kvinnor eller personer med mörkare hudfärg i vissa yrkesroller).
Kan du ge exempel på hur fördomar påverkar olika grupper i arbetslivet?
Ljushyade män → Ofta förknippade med ledarskap och professionalism.
Kvinnor → Kan undervärderas i ledarroller och förknippas mer med mjuka, vårdande yrken.
Exempel:
En kvinna i en chefsroll kan få mer kritik för att vara tuff än en man i samma roll.
En mörkhyad domare kan uppfattas annorlunda än en ljushyad domare trots samma meriter
Hur påverkar omedvetna fördomar våra beslut och uppfattningar?
Implicit bias är fördomar vi har utan att vara medvetna om dem.
Vi kan omedvetet bedöma människor olika baserat på deras kön, etnicitet eller andra faktorer.
Exempel:
En rekryterare kan omedvetet tro att en manlig kandidat är mer kompetent än en kvinnlig, trots samma CV.
Domare kan, utan att medvetet vilja det, döma strängare eller mildare beroende på en åtalads utseende eller bakgrund.
Vad är skillnaden mellan tydliga (blatanta) och subtila (subtila) stereotyper?
Blatanta (tydliga) stereotyper är öppna och medvetna, t.ex. “Kvinnor är sämre ledare än män.”
Subtila (dolda) stereotyper är mer omedvetna och inlärda genom kultur och normer, t.ex. att bli förvånad när en kvinnlig chef är självsäker och bestämd.
Hur hänger stereotyper, fördomar och diskriminering ihop?
Stereotyper (kognition) → Generaliserade tankar om en grupp.
Fördomar (emotion) → Känslomässiga reaktioner kopplade till stereotyper.
Diskriminering (beteende) → När stereotyper och fördomar leder till orättvis behandling av en grupp.
Exempel:
Stereotyp: “Äldre människor är långsamma.”
Fördom: “Jag irriterar mig på äldre förare.”
Diskriminering: En arbetsgivare anställer inte en äldre kandidat p.g.a. åldersfördomar.
Vad innebär ”-ismer” som visas i modellen?
“-ismer” (t.ex. rasism, sexism) är systematiska och ofta institutionaliserade fördomar mot vissa grupper.
De bygger på en kombination av stereotyper och fördomar, vilket leder till diskriminering.
De är ofta subtila och kan finnas inbyggda i samhällets normer och institutioner.
Exempel:
Sexism: Kvinnor har svårare att nå höga positioner på arbetsmarknaden p.g.a. stereotyper om ledarskap.
Rasism: Människor med utländsk bakgrund har svårare att få jobb trots samma kvalifikationer som andra.
Vad menas med en ”-ism” i en kognitiv och social kontext?
En “-ism” är en strukturerad uppsättning idéer och beteenden kopplade till en viss ideologi eller fördom.
Exempel: Rasism, sexism, ageism – dessa handlar om systematiska och ofta kulturellt inlärda mönster av diskriminering eller särbehandling.
Vad menas med att begrepp som rasism och sexism har blivit mer inkluderande?
Förr kopplades begrepp som rasism och sexism främst till medvetna och öppet fientliga handlingar.
Idag används dessa begrepp också för att beskriva omedvetna, strukturella och subtila former av diskriminering.
Exempel:
Omedvetna fördomar i rekrytering kallas idag ibland för strukturell rasism, även om det inte finns en avsikt att diskriminera.
Traditionella könsroller i reklam kan kallas sexism, även om de inte uttrycker hat.
Finns det fördelar och nackdelar med att begreppen rasism och sexism används bredare?
Fördelar:
Gör oss medvetna om strukturella och omedvetna former av diskriminering.
Minskar risken att subtila fördomar och mikroaggressioner ignoreras.
Ökar insikten om att fördomar kan finnas även utan medveten fientlighet.
Nackdelar:
Risk att begreppen urvattnas och tappar sin skarpa definition.
Kan leda till att avsiktlig rasism/sexism likställs med oavsiktliga misstag, vilket kan försvåra konstruktiv diskussion.
Människor kan känna sig orättvist anklagade för fördomar de inte är medvetna om.
Hur har den förändrade synen på rasism och sexism påverkat samhället?
Arbetsliv: Företag satsar mer på inkluderande rekrytering för att minska omedvetna bias.
Utbildning: Skolor och universitet diskuterar strukturell diskriminering mer än tidigare.
Sociala medier: Ökad medvetenhet om mikroaggressioner och subtil diskriminering.
Debatt och politik: Oenighet om hur begreppen ska användas – vissa menar att vi måste vara mer noggranna, andra att vi behöver inkludera även omedvetna fördomar.
På vilket sätt kan forskare påverkas av sin politiska ideologi?
Forskare är människor och kan ha omedvetna bias som påverkar vilka frågor de ställer och hur de tolkar resultat.
Vissa forskningsområden tenderar att attrahera personer med vissa politiska åsikter.
Exempel från bilden:
Samhällsvetenskapliga forskare (“socio-“) kan luta mer åt vänster.
Ekonomer och företagsekonomer kan luta mer åt höger.
Vilka risker finns om en viss forskningsgren domineras av en politisk ideologi?
Selektiv frågeställning: Vissa perspektiv kan överbetonas medan andra ignoreras.
Bekräftelsebias: Forskare kan omedvetet tolka resultat på ett sätt som passar deras världsbild.
Minskad mångfald av idéer: Om alla forskare delar samma ideologi kan viktiga kritiska perspektiv gå förlorade.
Exempel:
Inom ekonomiforskning kan marknadsliberala idéer prioriteras framför mer statliga lösningar.
Inom sociologi kan fokus ligga mer på strukturella förklaringar och mindre på individuellt ansvar.
