6. Social Kognition - Self Flashcards
Vad är “self” i social kognition?
“Self” är vår uppfattning om oss själva, inkluderar våra roller, erfarenheter och personlighetsdrag.
Exempel: Att se sig själv som en vän, partner eller student.
Vilka faktorer formar vårt “self”?
Roller (t.ex. lärare, vän), relationer (mamma, syster), personliga egenskaper (introvert, neurotisk) och erfarenheter (barndomsminnen).
Vad menas med “agent of my own actions”?
Det betyder att vi ser oss själva som ansvariga för våra egna val och handlingar.
Exempel: Att ta beslut om sin karriär eller fritidsaktiviteter.
Hur påverkar positiva och negativa erfarenheter vårt “self”?
De formar vår självbild och självförtroende.
Exempel: En framgångsrik prestation kan stärka självförtroendet, medan ett misslyckande kan påverka negativt.
Vad står WEIRD för i social kognition?
Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic – beskriver ofta den demografiska grupp som dominerar psykologisk forskning.
Vad är självkoncept (self-concept)?
Självkoncept syftar på de uppfattningar, känslor och attityder en person har om sig själv.
Exempel: “Jag ser mig själv som en omtänksam vän och en ambitiös student.”
Vilken roll spelar kontext i självkonceptet?
Kontext påverkar hur vi presenterar oss själva beroende på sociala normer och vem vi interagerar med och visar vår “self”.
Relational self - allows you to relate to context.
Exempel: “Jag beter mig mer formellt i ett jobbmöte men avslappnat med mina vänner.”
Vad är det relationella självet (relational self)?
Det är den del av självkonceptet som formas av våra relationer med andra människor.
Vad är själv-scheman (self-schemas)?
Kognitivt-affektiva strukturer som representerar de egenskaper vi anser att vi har i olika livsområden, t.ex. att vara rolig i sociala sammanhang.
“Jag vet att jag är kreativ (konstnärligt schema) men osäker på min idrottsförmåga (fysiskt schema).”
Hur påverkar självkänsla (self-esteem) vårt beteende?
Självkänsla speglar vår känsla av kompetens, vilket påverkar vårt självförtroende.
Exempel: “När jag känner mig säker på mina mattekunskaper vågar jag räcka upp handen i klassrummet.”
Vad är självkänsla?
Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva och vår känsla av självvärde.
Exempel: “Jag känner mig stolt över att vara en pålitlig person.”
Vad är explicit självkänsla?
Medveten värdering av sig själv som vi kan uttrycka i ord.
Exempel: “Jag tycker att jag är bra på att lösa problem.”
Vad är implicit självkänsla?
Implicit självkänsla är den omedvetna, automatiska värderingen av oss själva som vi inte alltid kan uttrycka i ord.
Exempel: “Jag kanske säger att jag är självsäker (explicit), men blir ändå nervös i nya sociala situationer utan att förstå varför (implicit).”
Vad är Rosenbergs Självkänslaskala?
Ett mätinstrument för att utvärdera en persons självkänsla genom påståenden som personen svarar “sant” eller “falskt” på.
Exempel: “Jag är nöjd med mig själv” (är sant = hög självkänsla).
Hur tolkar man resultaten från självkänslaskalan?
Fler “sanna” svar på positiva påståenden tyder på hög självkänsla, medan fler “sanna” svar på negativa påståenden tyder på låg självkänsla.
Exempel: “Jag känner mig ofta misslyckad” (är sant = tecken på låg självkänsla).
Vad är explicit självkänsla?
En medveten utvärdering av sig själv, ofta mätt med en enkät eller direkta frågor.
Exempel: “Jag tycker att jag är kompetent på mitt jobb” (ett tydligt, medvetet påstående).
Vad är implicit självkänsla?
Omedvetna, automatiska attityder till sig själv, mäts ofta genom reaktionstidsuppgifter.
Exempel: I ett test kopplar en person snabbt ordet “bra” till sitt namn – tyder på hög implicit självkänsla.
Hur mäter man implicit självkänsla?
Genom tester som Implicit Association Test (IAT), där man mäter hur snabbt en person kopplar positiva/negativa ord till sig själv.
Exempel: Om du snabbt kopplar “glad” till “jag” visar det på positiv implicit självkänsla.
Kan man ha hög explicit men låg implicit självkänsla?
Ja, en person kan medvetet tro att de har hög självkänsla men omedvetet känna sig osäker.
Exempel: En person som säger “Jag är säker på mig själv” men ändå reagerar långsamt på positiva ord om sig själv i tester.
Varför är självkänsla viktig?
Den påverkar hur vi hanterar utmaningar, relationer och vårt psykiska välmående.
Exempel: Hög självkänsla hjälper en person att hantera kritik utan att tappa självförtroendet.
Hur kan självkänsla (self-esteem) variera beroende på olika domäner?
Självkänsla kan ha olika värde för varje individ beroende på vilket område (domän) det gäller. En persons självkänsla kan vara beroende (contingent) av att prestera bra inom ett specifikt område, som akademiska prestationer, men inte påverkas av prestationer i ett annat område, som idrott.
Exempel:
Anna har hög självkänsla eftersom hon är en duktig student (akademisk domän), men hon bryr sig inte så mycket om hur bra hon är på sport (idrottsdomän). Om hon får dåliga betyg kan det påverka hennes självkänsla negativt, men att förlora en tennismatch påverkar henne inte på samma sätt.
Vad handlar Oyserman, Bybee och Terry (2006) studien om?
Studien undersöker hur “possible selves” (möjliga jag) och själv-scheman kan påverka akademiska resultat hos åttondeklassare med låg inkomst i Detroit.
Vad var syftet med School-to-Jobs (STJ)-interventionen?
Att koppla akademiska möjliga jag (APSs) med strategier för att göra dessa möjliga jag känna sig som “sanna” jag, samt förstärka social identitet genom gruppaktiviteter under 7 veckor.
Vad fokuserade de olika sessionerna på i STJ-programmet?
Session 1: Introduktion till möjliga jag och social identitet.
Session 2: Fokus på vuxna möjliga jag och framtidsvisioner.
Session 3: Rollmodeller och utmaningar.
Session 4: Tidslinjer för framtiden.
Session 5: Målsättning och strategier.
Session 6-7: Strategier för att nå målen.
Session 8-10: Problemlösning i vardagen och skolan.
Session 11: Reflektion och granskning av lärdomar.
Vilka var resultaten av interventionen?
Förbättrade akademiska initiativ, högre standardiserade testresultat och bättre betyg, minskad depression, färre skolk och mindre problematiskt beteende i skolan. Effekterna höll i sig i upp till 2 år.
Hur påverkar själv-scheman akademisk prestation?
Genom att rekrytera och utveckla möjliga jag, organisera handlingar och skapa effektivt beteende. Själv-scheman hjälper individer att förstå sina färdigheter och hur de kan användas för att nå mål.
Vad är självmedvetenhet (self-awareness) och när börjar barn vanligtvis visa detta?
Självmedvetenhet innebär medvetenhet om sitt eget utseende och beteende. De flesta barn börjar visa explicit självmedvetenhet runt 18 månaders ålder, vilket testas med Rouge-testet där ett rött märke placeras i barnets ansikte för att se om de känner igen märket i spegeln.
Vad är Rouge-testet och vad mäter det?
Rouge-testet går ut på att placera ett rött märke på barnets ansikte. Om barnet rör vid sitt eget ansikte när de ser sin spegelbild tyder det på att de känner igen sig själva, vilket visar explicit självmedvetenhet.
Vad visade Butterworths (1992) forskning om tidiga tecken på självigenkänning?
Butterworths forskning visade att självigenkänning kommer från kroppsliga, sensoriska-motoriska erfarenheter. Det handlar om proprioceptiv feedback (att veta att handen rör sig) och visuell proprioception (att uppfatta sina rörelser i rummet).
Vad menade Butterworth (1992) med att självigenkänning inte är helt kognitiv?
Han menade att självigenkänning delvis är baserat på medfödda kroppsliga upplevelser, som proprioceptiv feedback (att känna att ens hand rör sig) och visuell proprioception (att se sig själv röra sig i spegeln).
Vad är proprioceptiv feedback?
Det är kroppens förmåga att känna av rörelser och positioner, till exempel att veta var din hand är även om du inte tittar på den.
Vad visar spegelforskning om barns sociala beteende? Vid vilken ålder utvecklas förmågan att skilja mellan sig själv och andra i spegeln?
Barn börjar le, röra vid spegeln och visa socialt beteende mot sin spegelbild mellan 3 och 8 månaders ålder, även om de ännu inte förstår att det är de själva de ser.
Mellan 12 och 15 månaders ålder börjar barn använda spegeln för att identifiera skillnader mellan sig själva och andra.
Vad menas med självigenkänning och när utvecklas den?
Självigenkänning innebär att barnet förstår att spegelbilden är en reflektion av dem själva. Det utvecklas oftast mellan 18–24 månaders ålder.
Vad är självmedvetna känslor och när uppstår de?
Självmedvetna känslor som skam, skuld och stolthet uppstår runt 2–3 års ålder när barnet börjar förstå sociala normer och förväntningar.
Vad är skillnaden mellan privat och offentligt jag och när börjar barn förstå detta?
Mellan 3–6 års ålder börjar barn förstå att de har ett privat jag (inre tankar och känslor) och ett offentligt jag (hur de visar sig för andra).
Vad innebär mer komplexa självbeskrivningar och när utvecklas detta?
Mellan 6–12 års ålder kan barn beskriva sig själva med fler nyanser, t.ex. “Jag är snäll, men ibland blir jag arg när jag är trött.”
Vad händer med självuppfattningen under tonåren (adolescensen)?
Under tonåren utvecklas en mer sammanhängande självuppfattning där individen reflekterar över sin identitet, värderingar och mål i livet.
Ge ett exempel på hur ett barns självmedvetenhet kan förändras över tid.
Ett barn på 3 år kanske bara säger “Jag är snabb”, medan ett barn på 10 år kan säga “Jag är snabb när jag springer, men inte lika bra på att klättra.”
Vad innebär självuppfattning (self-perception)?
Självuppfattning handlar om hur vi förstår, utvärderar och tolkar våra förmågor, egenskaper, känslor och beteenden.
Vilken roll spelar social neurovetenskap i förståelsen av självuppfattning?
Social neurovetenskap har identifierat ett nätverk av hjärnregioner som är aktiva vid självuppfattning och när vi bearbetar självrelaterad information.
Ge ett exempel på självuppfattning i vardagen.
När du reflekterar över varför du känner dig nervös inför en presentation och utvärderar om det beror på brist på förberedelse eller självsäkerhet.
Varför är självuppfattning viktig för vårt beteende?
Den påverkar hur vi tolkar våra prestationer och känslor, vilket i sin tur påverkar vårt självförtroende och våra beslut.
