3. Social Kognition - Attribuering Flashcards
Vad illustrerar Heider & Simmels (1944) experiment?
Experimentet visar hur människor tillskriver avsikter och orsaker till abstrakta former i rörelse, vilket demonstrerar vår tendens att tolka beteenden som målinriktade och meningsfulla.
Hur förstår vi världen enligt attribueringsteorin?
Vi tolkar världen genom att “läsa in” orsaker i händelser och beteenden, ofta genom att anta att handlingar är styrda av avsikter.
Hur påverkar avsikter vår förståelse av mänskliga handlingar?
Vi ser ofta avsikter som de avgörande orsakerna till en persons handlingar, vilket formar vår tolkning av deras beteende.
Vad innebär attribuering?
Attribuering är processen att tillskriva en förklaring till egna eller andras handlingar, antingen genom interna (personliga egenskaper) eller externa (situationsberoende) faktorer.
Vad är skillnaden mellan enkel/snabb och krävande attribuering?
Enkel attribuering sker snabbt och intuitivt, medan krävande attribuering innebär en mer analytisk och reflekterande process för att förstå orsaker till beteenden.
Vilka fyra typer av orsaker identifierade Aristoteles?
Materiell orsak – Hur något sker på grund av sin natur.
Formell orsak – Hur något sker på grund av sin form.
Verkande orsak – Hur något sker på grund av agentskap.
Ändamålsorsak – Hur något sker på grund av sitt syfte.
Tänk på en bil:
Materiell orsak → Bilen är gjord av metall, plast och gummi.
Formell orsak → Bilens design, t.ex. fyra hjul, motor och ratt.
Verkande orsak → Fabriken och arbetarna som bygger bilen.
Ändamålsorsak → Bilen används för transport och resor.
Hur relaterar Aristoteles’ idé om verkande orsak till psykologi?
Den har stora likheter med hur vi ser på orsaker både inom folkpsykologi och akademisk psykologi.
Hur såg Hume på orsaker?
Hume menade att vi aldrig kan bevisa orsaker, utan att vi bara ser regelbundenhet och sedan tillskriver en orsak (attribuering).
Hur reagerade Kant på Humes syn på orsaker?
Kant menade att vi inte kan veta om orsaker finns i världen, men att det inte skulle gå att ha en upplevelse utan orsaker.
Skillnaden mellan Hume och Kant?
Hume: “Vi ser bara att saker händer i följd, vi kan aldrig vara helt säkra på att det ena orsakar det andra.”
Kant: “Vi kanske inte kan bevisa orsaker, men vi kan inte förstå världen utan dem.”
Vad är attribuering inom socialpsykologi (modern psykologi)?
Attribuering inom socialpsykologi handlar om hur människor tillskriver orsaker till egna och andras beteenden, särskilt i sociala sammanhang.
Varför räknas inte “marken är blöt på grund av regn” som attribuering inom socialpsykologi?
Därför att socialpsykologi reserverar attribuering för mänskliga och sociala skeenden, medan detta exempel handlar om en fysikalisk orsak.
Hur skiljer sig psykologisk attribuering från filosofisk attribuering?
Psykologisk attribuering fokuserar på hur människor uppfattar och tolkar orsaker, oavsett om de är korrekta eller ej.
Filosofisk attribuering kan omfatta alla typer av orsakstillskrivningar, även fysiska fenomen som att regn gör marken blöt.
Vad innebär begreppet “Minds Everywhere”?
Det betyder att vi människor har en tendens att tillskriva avsikter och medvetande till både levande och icke-levande objekt, även när det inte finns belägg för det.
Vad är antropomorfisering?
Antropomorfisering är när vi tillskriver mänskliga egenskaper till djur, föremål eller fenomen, t.ex. att tro att en hund skäms eller att en bil är “arg” när lyktorna lyser skarpt.
Ge exempel på hur vi tillskriver avsikter till icke-levande objekt.
Vi kan t.ex. tro att:
En dator “vill” sabotera när den kraschar.
En bil är “lojal” när den fungerar felfritt.
Naturen eller “ödet” påverkar våra liv på ett medvetet sätt.
Vad är dual-processing inom attribution?
Det innebär att det finns en automatisk och en mer elaborativ (djupgående) form av attribuering.
Hur fungerar den automatiska processen vid attribution?
Den är vanligare, enklare och snabbare. Den ger oss information i de flesta situationer.
Vad kan vara en negativ effekt av den automatiska processen?
Den leder ofta till bias eftersom vi nöjer oss med den första bästa tillgängliga förklaringen (availability).
När använder vi en mer elaborativ (djupgående) attribution?
När en situation avviker från våra förväntningar, särskilt vid negativa utfall.
Vad innebär ‘abnormal conditions’ inom attribution?
Det är situationer där något oväntat eller negativt sker, vilket får oss att söka en mer detaljerad förklaring.
Varför uppmärksammar vi inte alltid orsaker bakom positiva händelser?
Eftersom de stämmer överens med våra förväntningar och kräver ingen extra kognitiv ansträngning.
Exempel på automatisk attribution och elaborativ attribution?
Exempel på automatisk attribution:
Du ser någon snubbla på gatan och tänker direkt: “Den personen är klumpig.”
Detta sker snabbt och utan djupare analys av situationen.
Exempel på elaborativ attribution:
Du ser någon snubbla på gatan, men sedan märker du att det fanns en ojämn trottoar.
Du reflekterar och tänker: “Det kanske inte var personens fel, det var trottoaren som var dåligt underhållen.”
Här krävs mer kognitiv ansträngning för att förstå situationen bättre.
Vad innebär principen att “orsak kommer före verkan”?
En orsak måste ske innan effekten för att uppfattas som kausal.
Exempel: Om någon snubblar och ramlar efter att ha trampat på en sten, ser vi stenen som orsaken, eftersom den kom före fallet.
Varför uppfattas händelser som skett nyligen som mer sannolika orsaker?
En orsak som sker nära effekten i tid anses mer sannolik.
Exempel: Om du får ont i magen strax efter att du ätit en gammal smörgås, antar du att det var smörgåsen som orsakade smärtan.
Hur påverkar närhet i rummet vår bedömning av orsakssamband?
En händelse som sker nära en effekt uppfattas oftare som dess orsak.
Exempel: Om en lampa slocknar precis när någon trycker på en strömbrytare i närheten, antar vi att det var knappen som orsakade det.
Vad innebär att framträdande (salienta) stimuli uppfattas som orsakande?
Det vi tydligt ser eller uppmärksammar tolkas ofta som orsaken till en händelse.
Exempel: Om en fotboll träffar en ruta och den går sönder, tror vi att bollen orsakade skadan, även om det fanns en spricka i glaset redan innan.
Vad menas med att orsaker liknar effekter?
Stora effekter anses oftare bero på stora orsaker, medan små effekter tillskrivs mindre orsaker.
Exempel: Om ett stort träd faller omkull, tror vi att det var en kraftig storm snarare än en lätt bris som orsakade det.
Vad innebär att representativa orsaker attribueras till effekter?
Människor tillskriver ofta orsaker som liknar effekterna, t.ex. en skada kopplas till en bestraffning eftersom båda gör ont.
Exempel: Om ett barn får ont i handen och säger att det var “för att jag gjorde något dumt”, attribuerar de smärtan till en moralisk bestraffning snarare än en fysisk orsak.
Vad innebär attribution inom psykologi?
Attribution handlar om hur vi förklarar orsaker till vårt eget och andras beteende. Vi tillskriver antingen interna orsaker (t.ex. personlighet) eller externa orsaker (t.ex. situationen).
Exempel: Om någon snubblar kan vi antingen tänka att personen är klumpig (intern attribution) eller att trottoaren var ojämn (extern attribution).
Vad är Heiders attributionsteori?
En teori om hur människor förklarar orsaker till beteenden genom att söka efter stabila mönster (invarianser) i situationer och personer.
Vad menas med “personal causation” i Heiders attributionsteori?
Att orsaken till en handling finns inom personen själv, exempelvis deras personlighet eller förmåga.
Exempel: Om någon får höga betyg, kan det förklaras med att personen är intelligent och flitig.
Vad menas med “impersonal causation” i Heiders attributionsteori?
Att orsaken till en handling finns i omgivningen eller situationen.
Exempel: Om någon misslyckas på ett prov, kan det förklaras med att provet var orättvist svårt.
Vilka faktorer påverkar enligt Heider hur vi tillskriver orsaker till handlingar?
Förmåga – Kan personen utföra handlingen?
Exempel: En student klarar ett matematikprov med högsta betyg. Vi kan tillskriva detta personens naturliga begåvning för matematik.
Omgivning – Vilka externa faktorer spelar roll?
Exempel: En person halkar på trottoaren en vinterdag. Vi kan tillskriva detta den hala isen snarare än personens klumpighet.
Avsikt – Var handlingen planerad eller inte?
Exempel: En person råkar knuffa någon i en folkmassa jämfört med att medvetet knuffa någon i ilska. Den första situationen ser vi som en olycka, den andra som en avsiktlig handling.
Ansträngning – Hur mycket arbete lade personen ner?
Exempel: En idrottare vinner ett lopp och tillskriver framgången hård träning och disciplin, snarare än enbart medfödd talang.
Vad innebär att människor letar efter “invarianser” i attribution?
Vi söker efter mönster i omgivningen för att förstå och förutsäga människors beteenden.
Exempel: Om en person ofta kommer för sent, kan vi anta att de är dåligt organiserade, snarare än att det alltid beror på trafik.
