Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård > Sjukdomar i cirkulationsorganen - Hund och katt > Flashcards

Sjukdomar i cirkulationsorganen - Hund och katt Flashcards

1
Q

Vad är slagvolym?

A

Mängd blod som pumpas ut av hjärtat vid varje hjärtslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Hjärtminutvolym ?

A

Hjärtminutvolym (cardiac output, CO): Den volym blod som hjärtat pumpar ut varje minut, Hjärtfrekvens x Slagvolym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Systole?

A

Hjärtats kontraktionsfas, högst tryck i kärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Diastole?

A

Hjärtats fyllnadsfas och avslappningsfas (hjärtat fylls upp för nästa slag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Kardiomegali?

A

Förstorat hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Ascites?

A

Vätska i bukhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Pleural effusion?

A

Vätska i lungsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur vanligt är hjärtsjukdomar?

A
  • Hjärtsjukdomar är vanligt förekommande hos både hund och katt - men ofta olika sjukdomar för hund och katt
  • hjärtsjukdomar är den tredje vanligaste dödsorsaken hos hund, efter tumörsjukdomar och traumatiska skador (försäkringsstatestik)
  • Många hjärtsjukdomar leder slutligen till liknande problem = det ger tillslut en hjärtsvikt i de allra flesta fallen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur upptäcks ofta hjärtsjukdomar?

A
  • Många hjärtsjukdomar upptäcks innan de givit kliniska sjukdomstecken, exempelvis genom screening för avelsprogram, vid blåsljud etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär kompensatoriska mekanismer?

A
  • Kompensatoriska mekanismer förekommer vid hjärtproblem - kroppen försöker åtgärda det själv, så det kan ha gått ganska långt när de får symptom på hjärtsvikt
  • inte ovanligt att djuret dör hemma snabbt innan man vet att den hade hjärtsvikt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

kortfattat om hjärtats anatomi

A
  • Omges av hjärtsäcken
  • Består av fyra hålrum- höger förmak och kammare och vänster förmak och kammare
  • Vänster sida: mitralis och aorta klaffen
  • Höger sida: tricuspidalis och pulmonalisklaffen
  • V. cava caudalis och cranialis leder blodet in i höger förmak, in i höger kammare och via truncus pulmonalis till lungorna
  • Hjärtklaffarna har ingen egen muskulär funktion, är som en svängdörr som öppnas och stängs beroende på var trycket kommer ifrån. Men de har en viktig funtkion då de ser till att flödet går rätt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad styr klaffarna?

A

trycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur flödar blodet?

A

Blodet kommer via vena cava (cranialis/caudalis) in i höger förmak → vidare till höger kammare → ut i lungartären till lungorna. → tillbaka till vänster förmak → vidare till väsnter kammare → ut i aorta → ut i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är kärlsystemet?

A

En del av cirkulations organet, här ingår:

  • hjärtat
  • Artärer: syrerikt blod
  • kapillär
  • vener
  • lymfkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur fungerar artärer, kapillär, vener och lymfkärl?

A
  • Från artärerna → mindre artärer → kapillärer
    • I kapillärerna sker det ett visst utflöde av vätska hela tiden, typ 3,5 ml / min (beroende på vilken typ av kapilär det är)
    • Den här vätskan måste tas om hand, annars får vi ödem. Vätskan behöver alltså plockas upp igen
    • en del tas upp i kappilärerna, men majoriteten tas upp i lymfan och skickar tillbaka de i v.cava och de återgår till vanliga blod cirkulationen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur trycks blodet framåt i de olika kärlen?

A
  • artärer är tjockväggiga-kan hjälpa blodet att trycks framåt
  • venerna är tunnväggiga och har lite musukatur så de har ven klaffar som öppnar när trycker blir högre på ena sidan och stänger när de blir tvärt om → för blodet framåt
  • lymfkärlen har också klaffar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är hjärtats retledningssystem?

A
  • För att hjärtfunktionen ska funka bra behöver hjärtat kontrahera på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Rätt takt för att få ett flöde.
  • Retledningssystemet= elektrisk impuls som sker över hjärtmuskeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur fungerar hjärtats retledningssystem?

A
  • Uppstår i sinusknutan→ båda förmaken (drar ihop sig) → signalen pausar sig i AV- knutan som sitter i binvävsskiktet för att förmaken ska hinna tömma blod ner i kamrarna→ därefter går signalen vidare genom skiljeväggen→ ut i hela kammaren via purkinjefibrerna för snabb spridning genom hela kammarmusklern→ kontraktion
  • Styrs av olika joner som går fram och tillbaka över olika membran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad händer vid hjärtsjukdom som drabbar vänster sida av hjärtat

A
  • Inkluderar sena sjukdomstecken, ofta lungödem
    • väster hjärta har svårt att få ut blodet→ det kommer inte ut tillräckligt med blod → blir som kö bildning så de inte kan komma in blod, det blir så lång “kö” så det når lungornas kärl→ det blir trångt i kärlen och vätska trycks ut→ lungöden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer vid hjärtsjukdom som drabbar höger sida av hjärtat

A
  • Inkluderar sena sjukdomstecken ofta ascites, hydrothorax, hydropericard(vätska i hjärtsäcken), leverstas
  • Höger hjärta har svårt att få ut blodet → blir som kö bildning så de inte kan komma in blod, → påverkar v.cava → det blir trångt i kärlen och vätska trycks ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kan “kö” till hjärtat leda till?

A
  • kö kan leda till stas
  • En svikt på ena sidan kan leda till en svikt på andra sidan, eftersom det är ett slutet system, dvs kön kommer nå andra sidan också tillslut
  • olika typer av problem beroende på vilken sida av hjärtat som på påverkat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad inne bär Kongenitala ?

A

Kongenitala = Medfödda sjukdomar

  • sjukdomar som finns från fosterstadiet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur vanligt är Kongenitala hjärtsjukdomar?

A
  • Betydligt ovanligare än förvärvade hjärtsjukdomar, men de förekommer ändå eftersom de är så vanligt med hjärtsjukdomar
    • Hos hund i Sverige ca 10-20 % av totala antalet hjärtsjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fyra Kongenitala hjärtsjukdomar?

A

PDA - persisterande ductus arteriosus

ventrikulär septumdefekt

Stenoser

Fallots tetralogi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv kort Fallots tetralogi

A
  • drabbar både hund och katt
  • aorta får blod från både väster och öger kammare
  • förträngning i lungklaffen
  • ger alltid kliniska problem
  • går inte att göra något åt- avlivning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är PDA?

A

persisterande ductus arteriosus

En av de vanligaste medfödda kardiovaskulära sjukdomarna hos hund

Ductus arteriosus har inte tillbaka bildandet som det ska och leder till problem eftersom blodet behöver gå via lungorna för att få syre (vilket de inte gör tillräckligt om körket inte tillbaka bildas). Detta leder till att 80% av blodet som kommer ut är innte syresatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är Vad är Ductus arteriosus?

A
  • Ductus arteriosus är ett kärl som finns i fosterstadiet (eftersom de får syre från moderkakan) så syre kommer in högerkammare, det finns ingen anledning att skicka ut så mycket blod till lungorna eftersom lungorna bara behöver blod för sin egen försörjning och inte för attförsörja kroppen. Ductus arteriosus gör att de mesta blodet går direkt ut till aorta. Den ska tillbaka bildas direkt efter födseln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kliniska sjukdomstecken på PDA

A
  • Beror på shuntens (ductus arteriosis) storlek och utformning - påverkas om kärlet har börjat tillbaka bildats eller inte tillbakabildats alls
    • Kan vara asymptomatiska
    • Nedsatt ansträngningskapacitet
    • Svaghet i bakben - pga syrebris i bakdelen eftersom aorta inte får tillräckligt med blod
    • Kan leda till hjärtsvikt - hjärtat försöker kompensera men eftersom det inte hjälper tillräckligt mycket leder det till hjärtsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Klinisk undersökning för PDA

A
  • Hör ett kontinuerligt blåsljud vid vänster hjärtbas (dvs det hörs hela tiden) eftersom det hela tiden sker ett flöde som inte ska finnas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Behandling - PDA

A
  • Ofta krävs kirurgi där man sluter kärlet
  • Kan utföras på olika vis
    • öppna bröstkorgen
    • kateter via ljumsken som är ett mindre ingrepp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är VSD - ventrikulär septumdefekt?

A

vanligt för engelsk bulldog

  • Öppning i skiljeväggen mellan kamrarna i hjärtat
    • när hjärtat växer till växer det nerifrån och ska växa ihop upptill, problemet är att de inte växer ihop och det blir en liten öppning mellan kammrarna (kan även ske i fömakerna)
  • Möjliggör blodflöde mellan vänster och höger kammare = det kommer blod från vänster till höger kammare eftersom det är högre tryck i vänster än höger → en del av blodet går ut i aorta och en det till höger kammare→ hjärtat behöver pumpa mer och höger sida får alltid lite mer blod(lite mer jobb, blir utmattande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Kliniska tecken på VSD

A
  • Allvarlighetsgrad beror av storlek på öppning
    • Kan vara helt asymptomatiska
  • Allvarligare fall leder ofta till högersisig svikt eftersom höger alltid får lite mer blod och blir utmattande för höger sida, höger sida behvöer då bli större och blir så tillslut sämre.
    • Ascites
    • Leverstas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur behandlas VSD?

A
  • behandlas medecinskt, inte ofta operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är Stenoser?

A

stenos= förträngning

  • Förträngning av kärl ut från hjärtat
  • Leder till ett högre tryck i kammaren eftersom det är mindre plats för blodet att pumpas ut. Hjärtat behöver jobba mer för att få ut blodet vilket gör att de är högre tryck i kammare
  • Pulmonalisstenos- en förträngning i truncus pulmonalis som går ut från höger kammare
  • Aortastenos- förtängning i aorta som går ut från vänster kammare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kliniska sjukdomstecken på stenoser:

A
  • Ger ofta kliniska sjukdomstecken vid ca 1 års ålder
  • Sympotomen påverkas av vilken sida stenosen sitter på
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Behandling av stenoser

A
  • Pulmonalisstenos
    • Kirurgi där man vidgar kärlet möjligt
  • Aortastenos
    • Kirurgi utförs ej
    • Medicinsk behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är Förvärvade hjärtsjukdomar?

A

Förvärvade hjärtsjukdomar = inte medfödda

vanligare: 80-90% av hjärtsjukdomarna vi ser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilka är de viktigaste Förvärvade hjärtsjukdomarna ?

A

Myxomatös klaffsjukdom (MMVD)

Dilaterad kardiomyopati (DCM)

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är MMVD?

A

Myxomatös klaffsjukdom (MMVD)

  • Förekommer en mängd olika namn på denna sjukdom
    • Exempelvis myxomatös klaffdegeneration, endokardos, kronisk valvulär sjukdom
  • Den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund
  • Drabbar framför allt små till medelstora hundar
  • Dom väldigt drabbade raserna får det vid yngre ålder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka är några av de predisponerade raser för MMVD?

A
  • Cavalier King Charles Spaniel - väligt vanligt för den här rasen
  • Tax, chihuahua, små pudlar, pomeranian etc
  • Men drabbar många raser av mindre storlek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Patologi för MMVD

A
  • Kan drabba alla hjärtklaffar men vanligast är mitralisklaffen (klaff mellan vänster förmak och kammare)
  • Hjärtklaffarna förtjockas (blir då lite kortare) och försvagas. Det leder till:
    • Läckage över klaffen
    • Kammaren arbetar mot större volym
    • dilaterad kammare med oförändrad väggtjocklek
  • Tillbakaflöde till förmaket → turbulent flöde i förmaket → dilatation av förmak
  • Blodet kommer även flöda från kammaren tillbaka till förmaken → vänsterkammare kommer alltid ha lite mer att göra→ dilaterad kammare (kammarens hålrum blir större), väggen är dock ungefär lite tjock som den var från början.
  • Vi får ett tillbakaflöde till förmaket och det blir ett turbulet flöde i förmaket→ dilatation av förmak. Kan även leda till att förmaket blir irriterad och vi kan få problem med fibros i förmaket! kan i värsta fall leda till att förmakern går sönder→ död. Kan i ett senare skede ses som ett förstorat hjärta vid röntgenundersökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Kliniska sjukdomstecken för MMVD

A
  • Ofta asymptomatiskt initialt, i början är förändringen ganska liten med ett liten läkage - sjukdomen utvecklas och blir värre och värre.
  • Varierande omfattning
  • Motionsintolerans - tröttare av normal aktivitet
  • Hosta (ofta nätter och morgnar samt vid aktivitet) - tror att de kan vara koppling mellan hosta och förstorad förmak
  • Tachypné - snabbare andnings frekvens, ofta ett av de tidigare tecknen
  • Så småningom tecken på hjärtsvikt - följden av alla problemen- hjärtat kan inte längre skicka runt tillräckligt med syra

Fynd vid klinisk undersökning

  • Blåsljud - kommer från turbulenta flödet
  • Ev missljud vid auskultation av lungor (ofta ventralt)
    • missljud: ljud som är lite annorlunda än vanligt, kan vara lite sprakande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Behandling av MMVD

A
  • Behandlar symptomatiskt: olika läkemedel för att minska sympotomen
  • Man kan inte behandla grundorsaken, så man behandlar sympotomen och försöker stödja hjärtat så mycket som möjligt.
  • Kirurgiskt alternativ förekommer ibland utomlands
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är DCM?

A

Dilaterad kardiomyopati (DCM)

  • Drabbar vanligen hundar av större raser (Ovanlig hos hundar med en kroppsvikt under 12 kg)
  • Drabbar själva hjärtmuskulaturen och inte klaffarna
  • Tidigare förekom även frekvent på katt, men sedan taurin rutinmässigt tillsätts till foder så är det mycket låg prevalens hos katt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är primär och sekundär form av DCM?

A

Primär form:
- Man tror att det finns en genetiskt bakgrund, men vet inte exakt varför
- Finns flera gener som är associerade med DCM

Sekundär form:
- Uppstår till följd av tex inflammatorisk eller metabolisk sjukdom (tex hypotyreos), näringsbrist (ex taurin), intag av diverse läkemedel eller toxiner
- Eftersom hjärtmusklen påverkas kan detta ske sekundärt, tex genom metabolisk sjukdom, näringsbrist eller andra saker

46
Q

Predisponerade raser för DCM

A
  • Grand Danois
  • Irländsk varghund
  • Dobermann
  • Cocker Spaniel - vet inte riktigt varför, kanske turin
  • Boxer brukar få en annan typ men är ändå predisponerade
  • Etc
47
Q

Patologi av DCM

A
  • Dilatation av vänster kammare och vänster förmak, de blir större(förstoras), hjärtat blir som lite uttänjt
  • Ibland dilatation av alla 4 hålrum, men ofta väster sida drabbas först och mest
  • Uttänjt hjärta → Sämre kontraktions förmåga i systole, kan inte dra ihop sig tillräckligt mycket, man får inte ut tilltäckligt med blod → svikt
  • När det blir lite utänjt kan de ge en bättre kontraktionskraft→ sedan går det över en gräns när de blivit mer utänjt och kontraktionskraften blir sämre = Därför upptäcks det ofta sent
  • Familjär/ärftlig bakgrund sannolik
    • Hos vissa raser till viss del kvalitativ nedärvning, dvs att en gen kan göra att det är större sannolikhet för sjuk/frisk
    • Drabbas ofta inte så tidigt så det är svårt att utesluta sjuka hundar från aveln
48
Q

När utvecklas sjukdomen (DCM)?

A
  • Kan debutera när som helst från 1-årsåldern
  • Vanligast är att debut sker i medelåldern
  • Ökad prevalens med högre ålder
49
Q

kliniska sjukdomstecken dcm
- Preklinisk fas

A
  • Preklinisk fas
    • Ofta inga kliniska tecken men kan ha avvikelse genetiskt eller morfologiska förändringar vid hjärtundersökning (förstorad kammare och förmak, nedsatt kontraktilitet, ett visst antal, kammarextraslag per dygn)
    • Vi kan se att de har genen som ökar risken att bli sjuk
50
Q

kliniska sjukdomstecken dcm - Klinisk fas

A
  • Klinisk fas
    • Stor risk för arytmi (onormal rytm)
    • Svimningar, vinglighet, svag pulskvalitet(när pulsen inte är så stark som den brukar vara)
      • pga syre brist om hjärtat slår snabbt och inte får ut tillräckligt med ssyre
    • Förändrat andningsmönster om de får en svikt. De kanske måste ta i med buken för att orka andas
    • Ökat bukomfång- ofta pga ascites då de också kan få en högersidig svikt
    • Blåsljud- eftersom hjärtat inte orkar kontrahera så mycket
    • Försvagad femoralpuls, puls deficit kan förekomma (puls deficit: slag som kan höras men inte kännas när man palperar pulsen, eftersom hjärtat inte får ut blod trotts att de pumpar)
    • Kan leda till hjärtsvikt
51
Q

Hur behandlar man DCM?

A

kan inte behandla själva sjukdomen utan man behandlar symptomen, försöker hjälpa hjärtat att orka med

52
Q

Vad är HCM?

A

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

  • Kattens vanligaste förvärvade hjärtsjukdom
  • Ca 15 % av katterna drabbas
    • Vanligare i vissa raser, så mycket vanligare hos vissa, och mycket ovanligare hos vissa
    • Vanligare hos hankatter än honkatter
53
Q

Vid vilken ålder drabbar HCM?

A
  • Medianåldern för diagnostisering av HCM är vanligen ca 4-6 år. Behöver inte ha symptom, screening, blåsljud som man vill undersöka
  • Medianåldern för en episod med akut hjärtsvikt är vanligen ca 9-11 år. Har ofta sjuksomen ganska länge innan dom går in i svikt och ibland märks det inte alls innan dom går in i svikt.
54
Q

Hur fungerar HCM genen hos maine coon katter?

A
  • Hos maine coon nedärvs HCM autosomalt dominant med trolig ofullständig penetrans (obs, kan drabbas av sjukdomen trots att ej har denna mutation). dvs, en gen som är dominant (ett sånt anlag kan drabba sjukdomen), men ofullständig penetrans innebär att om man har ett dominant anlag blir man sjukare lite senare i livet, har man två blir man sjukare tidigare.
    • 1 dominat: sjuk
    • fler dominata: sjukare
    • dom kan drabbas även om de inte har genen
55
Q

HCM – patologi

A
  • Drabbar själva hjärtmuskeln
  • Hypertrofi av vänster kammarvägg och septum(väggen mellan kammrarna blir förtjockad
    • förtjockad vägg på vänster kammare
    • klaffen kan påverkas av den förtjockade septumväggen, den ena av mitralis klaffarna hamnar lite åt aerta→ leder till lekage mellan förmak och kammare (den kan inte sluta tätt eftersom den fastnar lite i kammarväggen), den täpper också till aertoa flödet lite→ kammaren får mer blod eftersom de läker tillbaka lite, och de blir tyngre att pumpa ut blodet i aerta eftrsom de är lite förtäckta.
  • Vanligt med mitralisinsufficiens
  • Hypertrofi av vänster kammarvägg → ett mindre lumen i vänster kammare, mindre plats för blod → Sämre fyllnad i diastole, under hjärtats fyllnadsfas fylls det med mindre blod
  • Vänster fömak blir förstorad eftersom det blir kö in i kammaren
  • Läckage över mitralisklaff och blockage mot aorta → Högre tryck i vänster kammare
  • Detta kan leda till lungstas och dilaterat förmak - det blir kö in till förmaken
  • Vid långt gången sjukdom kan förändringar även i höger hjärtsida förekomma
  • Kan sekundärt påverka andra sidan också, men då har det gått väldigt lågt, katterna blir ofta sjuk innna det
56
Q

HCM – kliniska sjukdomstecken
- Preklinisk fas

A
  • Ofta inga kliniska tecken men kan ha avvikelse genetiskt eller morfologiska förändringar vid ultraljudsundersökning
    • Blåsljud kan förekomma
57
Q

HCM – kliniska sjukdomstecken- Klinisk fas

A
  • Blåsljud
    • Dyspné - andningssvårigheter, sker om de börjar gå in i svikt
    • Takypné - snabbare andnings frekvent
      OBS, ovanligt med hosta vid hjärtsjukdom på katt!
  • Komplikationer
    • Aortatrombos - tromb som bildas i förmaken av förstorade flödet som blir i det stora utymmet- bildas en blodpropp- åker ut i kamaren och ut i aerta och täpper till.
58
Q

Vad är Myokardit?

A
  • Inflammation i hjärtmuskeln
  • Förekommer hos hund och sannolikt också hos katt(men ses sällan hos katt)
  • Ofta orsakat av en systemisk infektion med exempelvis virus, bakterier eller parasiter
    • Kan också orsakas av toxiner, läkemedel eller immunologiska responser
59
Q

Kliniska sjukdomstecken
Myokardit

A
  • Arytmi eller hjärtsvikt i samband med infektion
  • Ofta många sjukdomstecken från flera delar av kroppen
  • hjärtpåverkan + allmän sjukdom, andra sjukdomstecken än hjärtat
60
Q

Kliniska sjukdomstecken Myokardit

A
  • Arytmi eller hjärtsvikt i samband med infektion
  • Ofta många sjukdomstecken från flera delar av kroppen
  • hjärtpåverkan + allmän sjukdom, andra sjukdomstecken än hjärtat
61
Q

Myokardit Bahandling

A
  • Bahandlar grund orsaken, dvs infektionen
62
Q

Vad är Endokardit?

A

Ovanligt, bara bra att känna till

  • Inflammation i endokardiet (innersta skiktet på hjärtat)
    • Ofta stor påverkan på hjärtklaffarna(eftersom de består av stor del endokardiet)
  • Drabbar hund och katt men relativt sällsynt, ses ofta på andra djurslag ex ko
  • Ofta orsakat av en systemisk infektion som sätter sig och biter sig fast i endokardiet med exempelvis virus, bakterier eller parasiter
  • akut eftersom det är en infektion, så kroppen hinner inte välja sig och komensera → hastigt indjuknande
63
Q

Kliniska sjukdomstecken

A
  • ofta vanliga infektions tecken, ex feber.
    • I vissa fall enbart symptom från hjärtat så som arytmi eller hjärtsvikt
    • I vissa fall i kombination med symptom från många andra delar av kroppen
    • Risk för trombembolier - små proppar som sätter sig i blodkärl och fastnar där
64
Q

Kliniska sjukdomstecken - Endokardit

A
  • ofta vanliga infektions tecken, ex feber.
    • I vissa fall enbart symptom från hjärtat så som arytmi eller hjärtsvikt
    • I vissa fall i kombination med symptom från många andra delar av kroppen
    • Risk för trombembolier - små proppar som sätter sig i blodkärl och fastnar där
65
Q

Vad är Perikardit?

A

Perikardit: Inflammation i hjärtsäcken

66
Q

Vad är Perikardiell effusion?

A

Perikardiell effusion: Ökad mängd vätska i hjärtsäcken

67
Q

Vad är Hjärttamponad?

A
  • Hjärttamponad: Hjärtat komprimeras till följd av den ökade vätskeansamlingen. Hjärsäcken har större tryck än i hjärtat, så det finns inte plats för höger kammare att kontrahera, hjärtat kan inte längre utvidga sig→ akut
    • det är när man får hjärttamponaden som det blir problem
68
Q

ska det finnas vätska i hjärtsäcken?

A
  • Hjärtsäcken är en hinna som omger hela hjärtat. Innehåller lite vätska som fungerar som ett sköljmedel så att hjärtat fint kan kontrahera och slappna av bra.
69
Q

Vad orsakar perikardit och perikardiell effusion

A
  • Orsakas ofta av exempelvis tumör eller infektion. Kan också vara idopatiskt(man vet inte varför)
    • blodfyllad i hjärtsäcken
70
Q

Kliniska sjukdomstecken - perikardit och perikardiell effusion

A
  • Kan vara ospecifika så som trötthet, motionsintolerans, inappetens mm - kroppen har försökt kompensera
    • Vid hjärttamponad:
      • Nedsatta hjärtljud,
      • tachykardi,
      • högersidig svikt (eftersom höger har högre tryck är vänster är de ofta höger som får problem) → stasad jugularven, svag femoralpuls, bleka slemhinnor.
71
Q

Hjärttamponad - Behandling

A
  • om man behandlar som vanlig hjärtsvikt förvärrar man det
    • Viktigt att skilja på hjärttamponad och övriga hjärtpatologier då behandlingen skiljer sig åt markant, om man misstänker tamponad ska man undersöka det.
  • I det akuta skedet perikardiocentes - tömmer hjärtsäcken på vätska, sticker in grov nål på höger sida och tömmer. Hjälper primärt men orsaken finns kvar på det kommer forsätta ge problem.
  • Efter tömning behandling beroende på orsak
    • ex, operera bort hjärtsäcken→ vätskan kommer läcka ut och tas upp i kroppen
72
Q

Behandlingsprinciper hjärtsjukdom

A
  • Jobba med avel för att förbygga att genetiska hjärtsjukdomar uppkommer, screenings osv.
  • Behandla när sjukdomen uppstår
  • Beror av stadium, hjärtsjukdom och kliniska sjukdomstecken!
73
Q

Vad är duretika och vad gör de?

A
  • Vätskedrivande läkemedel
  • stimulerar njuren att skicka ut mer vätska → dränerar kroppen på vätska
  • Används vid tecken på hjärtsvikt, första behandligen för hjärtsvikt patienten
74
Q

Vad gör Hjärtstimulerande läkemedel?

A
  • Ökar hjärtats kontraktionskraft
  • ovanligt
75
Q

Vad är Antiarytmika?

A
  • behandlar rytm rubbningar
  • Finns många olika läkemedel med olika verkan
  • De flesta påverkar olika jonkanaler
  • hjälper inte beroende på grund problemet till arytmin, ex om orsaken är toxin.
76
Q

Vad är vasodilaterande läkemedel?

A
  • kärlen blir större
  • blodkärlen slappnar av,
  • om hjärtat pumpar väldigt hårt och mycket, och kärlbädden blir lite större minskar hjärtats behov av att pumpa hårt och mycket.
  • Många olika läkemedel, exempelvis ACE-hämmare
77
Q

Vad är antikoagulerande läkemedel

A
  • Förebygger trombbildning
  • om vi misstäker risk för tromb ex pga HCM, sätter man inte denna medecin för att förebydda trombildnig.
78
Q

Undersökningsmetoder hjärta

A

Det första vi gör är klinisk undersökning

  • Klinisk undersökning
  • Hjärtultraljud
  • Röntgen- framförallt thorax
  • EKG
  • Blodprover
  • Blodtryck
79
Q

Vad gör man vid Klinisk undersökning hjärta?

A

Det första vi gör är klinisk undersökning

  • Hjärtauskultation - lyssna på hjärtat
    • Hjärtfrekvens och rytm - vilken puls och hur är rytmen
    • Perifer puls - femoralis pulsen på hund och katt (inte helt lätt att känna på katt ofta)
    • Andningsfrekvens- jätteviktiga
    • Andningstyp- jätteviktiga
      • Har vi en patient som gått in i svikt så får den ofta lungödem, så en initial visning på detta är ökad andingsfrekvens
      • kan vara symptom på svikt (lungöden), också bra sätt att monetorera
80
Q

Normalvärden Hjärtfrekvens (HR, HF)
Hund

A
  • Hund: 70-160/min - hundar kan variera mycket eftersom dom har så olika storlek.
81
Q

Normalvärden Hjärtfrekvens (HR, HF)
Kattt

A
  • Katt: 110-180/min (inte ovanligt med högre värden på klinik eftersom dom ofta är väldigt stressade, kan vara över 200/min utan att de är onormalt, men de kan vara onormalt-man får göra en bedömning)
82
Q

Påverkar storleken på djuret HF?

A
  • Storlek på djur samt kondition påverkar HF - större djur har ofta lägre HF
83
Q

Normalvärden, Andningsfrekvens (RR, AF)
Hund och Katt

A
  • Andningsfrekvens (RR, AF)
    • I vila (viktigt!): <30/min (under 30)
      • vila= typ när djuret sover
84
Q

Vad identifierar man via Hjärtauskultation ?

A

Hjärtauskultation= lyssna på hjärtat

  • Identifiera exempelvis
    • Blåsljud
    • Arytmier i allmänhet
    • Rytm i allmänhet - Finns fyra hjärttoner, men ofta hörs bara två. hund och katt: man ska höra två hjärttoner, kan använda sig av att känna på pulsen för att se vilken som är först
  • Finns fyra puncta maxima (motsvarar de fyra klaffarna)
85
Q

Var kan man auskulera på katt?

A

Hos katt även värdefullt att auskultera över sternum, mitt fram på bröstkorgen

86
Q

Vad ska man tänka på med blåsljud?

A
  • Blåsljud:
    • försöker gradera blåsljudet
    • Inte automatiskt så att ett mer höggradigt blåsljud innebär en värre sjukdom, men kan göra en grov uppskattning, ofta är mindre blåsljud inte lika farligt, men inbland kan ett liten lekage ge ett stort turbulens så det låter mycket trotts att de är ett liten problem.
    • Förekommer även fysiologiska blåsljud och blåsljud som beror av annan patologi än
      hjärtsjukdom - uppkommer av sig själv, ingen sjukdom.
87
Q

När används EKG?

A

Används förutom vid diagnostik av hjärtsjukdom även vid exempelvis narkos och övervakning vid intensivvård

88
Q

Hur fungerar Klämmor vid EKG?

A
  • sätts på krokodilminnar som fäst på vener
    • Gel, vatten eller sprit runt klemmorna för att få bättre kontakt
    • Sprit olämpligt i vissa situationer - ex om det kan ge låga
89
Q

Hur fungerar EKG-patches?

A
  • klisterlappar
    • Sätts på trampdynor
    • Används för kontinuerlig EKG-övervakning så att djuret slipper ha klämmorna hela tiden
    • Inte så användbart på mobila patienter, utan mer på riktigt dåliga patienter som behöver kontinuelig övervakning
90
Q

Vad kan sstöra EKG?

A
  • Får lätt störningar i EKG, ex av:
    • Patient som rör sig -vill fånga upp hjärtats elektriska signal, men rörelse ger också signaler som stör
    • Metallbord - behöver något tjockt emellan för att de inte ska störa
    • Elektrisk utrustning
    • Felplacerade klämmor
    • Dålig kontakt, men för mycket sprit, vatten osv kan också ge störning. mer är inte nödvändigtvis bättre
91
Q

Vad är EKG – inställningar standard?

A
  • Hastighet: Normalt sett 50 mm/sekund pappershastighet (hur snabbt “pappret” skrivs ut)
    • ökad hasstighet ger längre emellan varje hjärtslag och tydligare differans mellan hjärtslagen - bra vid hög HF
  • vanlig inställning: 10 mm/mV
    • avgör hur höga staplarna (amplitud) blir.
    • högre siffra→ högre amplitud
  • Anledningen att det finns standardinställningar är att det ska bli lättare för andra att läsa av.
  • hastigheten avgör durationen
92
Q

EKG placering (rim)

A

Höger framben, vänster framben och en mätklämma på ena bakbenet och en jonklämma på andra bak.

Hunden ligger på höger sida

  • Solen lyser över den röda stugan
  • Det gröna gräset växer över jorden
93
Q

Vad mäter vi med EKG?

A

Vi mäter den elektriska signalen mellan två punkter. Vi mäter riktningen och styrkan och detta blir vårt EKG

Tittar på retledningssystemet. EKG fångar upp de elektriska pulserna och vilken riktning de har. Om en patient har en onormal riktning på EKG kan det visa på sjukdom.

94
Q

Avledning 1, 2, 3 och avT, avR som kommer på rad.

A

Avledning 1 - EKG mäter av hur mycket ström som går mellan klämma 1 och 2. Den går åt en viss riktning så då kommer EKG:t se ut på ett sät men om man skulle mäta mellan t.ex. avdelning 1 och 3 så blir det en annan riktning. Man vill utesluta ev. fel genom att titta på riktningen.

95
Q

Vad är P-vågen?

A

P-vågen: första vågen, förmakens kontraktion.

kort paus innan nästa våg, det är pausen i AV-knuten

96
Q

Vad är QRS-komplexet?

A

QRS-komplexet: när kammaren får signalen och går tillbaka. kammrarnas deoplaristerin och kontration. Det finns mycket mer muskelmassa i kammrarna därför är den vågen mycket större. Ju större muskelmassa ju större utslag

97
Q

Vad är T-vågen?

A

T-vågen: kamrarnas repolarisring, dvs de går tillbaka i viloläge och är redö för nästa signal

98
Q

ska vi kunna läsa av EKG?

A

behöver veta när ett EKG inte är normalt, och när det är avläsbart eller inte.

99
Q

Vad är Respiratorisk sinusarytmi?

A
  • Normalt hos hundar i vila - nästan onormalt om de inte är så
  • Vid inandning ökar hjärtfrekvensen för att sedan minska vid utandning
  • Försvinner vid en ökad hjärtfrekvens
100
Q

Vad är Holter och när används det?

A
  • Långtids-EKG →24h registrering av EKG
  • Görs om man ex vi vill följa patienten när den inte är på kliniken.
  • Fästs i en slags sele eller bandage
  • Kräver ingen fasthållning, djuret kan röra sig.
  • Används för att fånga upp intermittenta arytmier.
  • Djurets aktiviteter dagbokförs av DÄ eller journalförs av personalen om inskriven
  • Avvikande episoder så som svimningar markeras med ett knapptryck
101
Q

Vad är Ultraljud?

A

Ger rörlig film
- Foton kan tas under tiden och inspelningar kan göras, läses av samtidigt som man gör undersökningen

102
Q

När används

A
  • Kan ge information om hur hjärtat utseende och dess funktion i realtid
    • Kammarnas storlek
    • Kontraktilitet
    • Ackumulering av vätska i hjärtsäcken (perikardiell effusion)
    • blodflöde som går åt fel håll, olika färg beroende på riktning
  • Kan användas för att undersöka förekomsten av pleural effusion eller acites
  • Vätska blir på ultraljud Anekoisk (svart)
  • vävnad blir ljus
  • används för screening och diagnosering om vi hör ex blåsljud
  • kan inte se genom skelett - behöver se mellan revbenen
102
Q

Vad kan man få för info med ultra ljud och när används Ultraljud

A
  • Kan ge information om hur hjärtat utseende och dess funktion i realtid
    • Kammarnas storlek
    • Kontraktilitet
    • Ackumulering av vätska i hjärtsäcken (perikardiell effusion)
    • blodflöde som går åt fel håll, olika färg beroende på riktning
  • Kan användas för att undersöka förekomsten av pleural effusion eller acites
  • Vätska blir på ultraljud Anekoisk (svart)
  • vävnad blir ljus
  • används för screening och diagnosering om vi hör ex blåsljud
  • kan inte se genom skelett - behöver se mellan revbenen
103
Q

Förberedelser ultraljud

A
  • klippa päls men inte alltid nödvändigt
  • Gel appliceras på ultraljudsproben
  • Enklare undersökning kan genomföras vid buren om nödvändigt
  • Kräver relativt lite fasthållning/positionering av patienten (Beroende på hur grundlig undersökning)
  • Patienten ligger i sidoläge på bordet - vanligt att man kopplar ekg sammtigt.
  • Efter undersökning – torka bort gel från patienten, ev tvätta med vatten

Ser mjukdelarna, men ser inte hela strukturen samtidigt.

104
Q

När används röntgen?

A
  • Ger stillbilder
  • Kan användas för att bedöma exempelvis
    • bättre för att se hela strukturer
    • Hjärtats storlek
    • Förekomst av lungödem (måste röntga) eller pleural effusion
    • Förekomst av stasade lungkärl
    • Förekomst av ascites

Kan vara stressande för patienten
- Kräver relativt mycket fasthållning och noggrann positionering
- En dorsalventral bild (patienten liggandes på bröst) är ibland den enda som tolereras av patienten - kan ge svår tolkade bilder

105
Q

Vilken färg är vätska/luft på röntgen?

A
  • Vätska - ljust
  • Luft - mörkt
106
Q

Vilka biomarkörer kan man se i Blodprov ?

A
  • Cardiac troponin I (cTnI)
  • B-type natriuetic peptide (pro-BNP)
107
Q

Vad är Cardiac troponin I (cTnI)

A
  • se hjärtmuskelskada
  • Protein som finns i hjärtmuskelceller, läcker ut vid skada
  • Markör för hjärtmuskelskada ex myokardit (ökar)
  • Kan också öka vid annan hjärtmuskelskada tex vid magomvridningar eller ormbett
108
Q

Vad är B-type natriuetic peptide (pro-BNP) ?

A
  • ses vid hjärtmuskelskada, eller spänning och belastning av myokardiet.
    • Hormon producerat av myokardiet
    • Ökad produktion kan ses vid ökad belastning eller spänning i hjärtmuskeln → Kraftiga ökningar i blodet kan indikera bristande funktion i hjärtmuskeln
    • Kan användas för att skilja kardiogena från icke kardiogena orsaker till dyspné
    • Finns som Snaptest för katt
109
Q

Vad mäter man när man kollar blodtryck

A

hur mycket blod kommer ut i kroppen

  • Indikator på grad av vävnadsperfusion (blod till vävnader)
  • påverkas av cardiac output och kärlresistens
  • Reducering i arteriellt blodtryck ses oftast först vid relativt långt framskriden hjärtsjukdom
    • Pga kompensatoriska mekanismer
110
Q

Olika typer av blodtrycksmätning

A
  • Olika typer av blodtrycksmätning olika känslig (NIBP VS IBP)
    • noninvasiv - mäter utifrån
    • invasiv - sätter in mätare i atär och mäter i blodet, ex vid narkos

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions