Farmakologi-Kinetik och dynamik Flashcards
(109 cards)
1
Q
Vad är pharmakodynamik?
A
läran om läkemedlens effekter.
2
Q
Vad är pharmacokinektik?
A
läran om läkemedels omsättning i kroppen
3
Q
Vad gör läkemedlet med kroppen? Hur kan vi mäta det?
A
- Klinisk endpoint -överlevnad, funktion, välbefinnande
- Surrogat endpoint
- Biomarkörer
a) Markör för läkemedlets effekt
b) Markör för sjukdom eller fysiologisk funktion - Säkert indikera farmakologisk respons
- Säkert indikera normala biologiska processer
- Enkla att mäta/prov ta
- GLP, standardiserade, validerde, objektiva
4
Q
Vad är biomarkörer?
A
Biomarkörer: molekyler som fungerar som markörer på att något har hänt. Detta är ett indirekt bevis på en effekt som kallas POM (proof of mechanism).
5
Q
Exempel på biomarkörer
A
6
Q
Hur utövar läkemedel sin effekt?
A
- Fungerar som kroppsegna signaler
- Påverkar proteiners aktivitet, dom kan ta emot, transportera eller påskynda
- Receptorer
- Jonkanaler
- Enzymer
- Transportproteiner
- Undantag: Kontrastmedel, Antacida, Hudsalvor mm
7
Q
Hur fungerar receptorer?
A
Olika receptorer fungerar på olika sätt. Läkemedel parar ihop sig med receptor och blir ett aktivt komplex. = Då sker reaktionen som vi vill ha
- Kan fungerar på olika sätt och inom olika tidsintervall
- Ex. Jonkanaler kan reagera väldigt snabbt medan om man ex. ska börja tillverka protein så tar det lite längre tid, och hormoner ger ofta kaskadeffekter
8
Q
Tre olika receptorer
A
Olika receptorer:
- Hämmande receptorer
- Målenzym
- Stimulansreceptorer
9
Q
Vad är lagen om massverkan?
A
Läkemedlets effekt är proportionell mot antalet receptorer som har bundits av läkemedlet.Fler receptorer kommer att bindas om mer läkemedel ges, dvs. effekten ökar med koncentrationen.
När ett läkemedel (L) binder till en receptor (R) bildas ett läkemedel–receptorkomplex (LR).
Olika läkemedel har olika benägenhet att binda till receptorer, vilket beskrivs med den s.k. associationskonstanten (kass).Om läkemedlet finns i stor mängd och har hög benägenhet att binda till receptorn, s.k. hög associationkonstant, bildas fler LR-komplex.Läkemedlets tendens att släppa från receptorn kan också definieras med en konstant, dissociationskonstanten (kdiss).Det råder då jämvikt.
Lagen sammanfattas med formel: [L] × [R] × kass⇌ [LR] × kdiss
10
Q
-
A
11
Q
Fem Sätt för celler att signalera
A
- Parakrin signalering- till närliggande celler via diffusion.
- Neurotransmission- diffusion över synapsklyftan från presynaptisk nerv till postsynaptisk nerv
- Neurokrin signalering- frisätts från nerv via blod till målcell
- Autokrin signalering- binder receptorer som uttrycks på cellens egna yta.
- Endokrin signalering- transport med blodet till målceller belägna runtom i kroppen.
12
Q
Vad är kemisk uppdelningen?
A
(Ska bara veta att dessa finns)
Läkemedel har en kemisk uppdelning utifrån deras kemiska sammansättnig, och kan också delas in i hormoner, lokala hormoner & neurotransmittorer.
- Steroider - ex. könshormonerna (Kaskadeffekt, långsammare)
- **Aminer- ex adrenalin, noradrenalin & histamin (Snabbverkande)
- Aminosyror, peptider & proteiner - ex. glutamat, insulin & GABA
- Fettsyraderivat - ex. prostaglandiner, leukotriener
- Gaser (NO)
13
Q
Vad är dos/respond samband?
A
💊 Ju högre dos man ger, desto större effekt får man
- Läkemedlen vi har har dos/respons-samband, detta vill vi ha
- Vill kunna ge lite LM och få en stor effekt
14
Q
Vad är EC50?
A
- EC50-värdet = den koncentration av läkemedlet som behövs för att ge 50 % av ett fullt svar.
- Man vill hålla sig mellan 50 och 100
15
Q
Vad är IC50?
A
IC50 – inhibering/hämning. Används vid t.ex. antihistamin när man vill inhibera något. Samma princip men inhibering.
16
Q
Har läkemedel med hög affinitet för receptorn hög eller låg potens?
A
Om ett läkemedel har hög affinitet för receptorn behövs endast låga koncentrationer för att utlösa en effekt. Ett preparat med hög affinitet har även hög potens.
17
Q
Vad är potens?
A
Potens talar om hur stor mängd LM som behövs för effekt
18
Q
Innebär ett lågt EC50 hög eller låg potens?
A
- Ett lågt EC50 innebär att läkemedlet har hög potens - det verkar mycket vid låg dos
19
Q
Vad gör mig X-Axel vid utläsning av koncentration av LM
A
Log x-axel gör att man enkelt kan utläsa responsen vid mycket höga och mycket låga konc av LM
- Om man loggar ena skalan så blir det S-formad kurva
20
Q
Vad är Ockupans?
A
den andel av det totala antalet receptorer som har bundit en molekyl.
- När tillräckligt med LM har getts är samtliga receptorer uppbundna och större effekt kan inte uppnås. Dock kan de flesta substanser utlösa full effekt långt innan alla receptorer är uppbunda. = Effekten är då 100 % trots att ockupansen är lägre än 100 %. Det finns då en s.k. receptorreserv.
21
Q
Vad är Receptorreserv?
A
överskott av receptorer, alla behöver inte aktiveras för att LM ska ge effekt
22
Q
Vad är Affinitet?
A
Ett preparat som binder till sina receptorer vid låga koncentrationer har hög affinitet för dessa. Om läkemedelsmolekylen passar väl i receptorns bindningsdel kommer den att bindas med hög affinitet, medan molekyler som inte passar har låg, eller saknar, affinitet för receptorn.
- Det är läkemedlets affinitet som avgör till vilken eller vilka receptorer det binder.
Affiniteten mellan en receptor och dess ligand beskrivs av jämviktkonstanten (Kd).
23
Q
Vad är Jämviktskonstanten?
A
Jämviktskonstanten, Kd = Jämviktskonstanten (Kd)är den koncentration av ett läkemedel där hälften av receptorerna har bundits.Jämviktskonstanten är alltså den koncentration som ger 50 % ockupans.
24
Q
Vad har man då för nytta av att känna till jämviktskonstanten?
A
Ger en fingervisning om hur mycket läkemedel som behöver ges för att utlösa en effekt.Ett läkemedel med låg jämviktskonstantbinder upp 50 % av receptorerna vid låga koncentrationer i kroppen.Det behövs då endast en liten mängd läkemedel för att utlösa en effekt
25
Vad innebär det att ett läkemedel är selektivitet?
Selektivitet- högreaffinitet för viss receptor jämfört med annan
- ett "selektivt" läkemedel har hög affinitet för en receptor och förhållandevis lägre affinitet för andra receptorer. Detta läkemedel har en låg jämviktskonstant för den receptor det är selektivt för, och en hög jämviktskonstant för andra receptorer som det är mindre selektivt för.
- kan ge blandade effekter, ibland väldigt utsmetade ibland väldigt specifika.
26
Vad är efficacy?
Efficacy / Egeneffekt
- hur kraftfull ett läkemedels effekt är när den sitter på receptorn
- avgör hur stort svar inbindningen skapar. En full agonist har hög efficacy → stort svar. En partiell agonist har låg efficacy → mindre svar. Hög efficacy → stor effekt
27
Vad är Antagonist?
substanser som binder till en receptor utan att utlösa något svar,
har efficacy = 0. Men genom att de binder till receptorn kommer de ändå att hindra att agonisten gör det, och de har därför en hämmande effekt i kroppen.
28
Tre kategorier av antagonister
Kompetetiv – tävlar med agonisten om att binda till ett visst ställe på receptorn
Icke-kompetetiv
- Samma receptor, men substansen tävlar inte om samma bindningsställe men kan ändå hindra agonisten
Irreversibel/Reversibel
- Reversibel: Läkemedlets bindning är reversibel, bindningen är inte permanent utan kan lösas upp igen.
- Irreversibel: Bindningen är här irreversibel, När antagonisten väl har bundit till sin receptor sitter den fast. Den kan konkurreras bort av en agonist. Receptorn förstörs.
29
Vad är Agonist?
Stimulerar receptorns aktivitet: substans som binder till en receptor och utlöser ett svar.
Delas in i tre olika typer beroende på hur de påverkar receptorn
- Full agonist: utlösa ett maximalt svar av receptorn. Efficacy = 1
- Partiell agonist: utlöser inte ett fullt svar från receptorn oavsett dos. Efficacy= 0-1
- Invers-agonist: minskad receptoraktivitet när de binder till en receptor, De kan minska receptoraktiviteten. Efficacy < 0
30
Vad är Modulator?
Substanser som binder till receptorer utan att själva påverka deras aktivitet, men som påverkar hur receptorn reagerar på en agonist. Påverkar receptorns svar på agonister.
31
Vad är Farmakokinetik?
Beskrivning av tidsförloppet för ett läkemedels absorption, distribution och elimination samt relationen av dessa processer till terapeutiska effekter och biverkningar.
32
Vad är terapeutiska effekter?
terapeutiska effekter =dom man vill ha
33
Farmakokinetik, Vad gör kroppen med läkemedlet?
Läkemedlet absorberas i magtarm kanalen, distruberas via blodet, kan behöva metaboliseras, och elemeneras sedan ut i träck, urin, svett,genom andning osv.
34
Beskriv steget i läkemedel genom kroppen
1. läkemedel ska lösas upp i mag-tarm kanalen, (Beredningsform kan påverka var det löses upp.)
2. När det har lösts upp i mag-tarm kanaeln diffunderar det ut till blodet.
3. I blodet är läkemedlet bundet till olika protein, kommer vara en jämnvikt mellan bundet och fria läkemedel i blodet.
4. Läkemedel disstruberas även till vävnader där de också finns en jämnvikt mellan fia och bundna läkemeden. Vilka vävnader de är i påverkar hur snabbt de kommer ut till verkningsfasen.
5. De fria läkemedlen kan gå vidare till biofasen-verkningsfasen.
→ allt detta gör att lite läkemedel släpps ut i taget.
35
Kan beredningsform påverka effekt tidsprofilen? varför/varför inte?
Läkemedlets beredningsform har stor betydelse för den farmakologiska effektens tidsprofil, dvs läkemedel kan göras på olika sätt så dom tas upp olika snabbt i mag och tarm kanalen: påverkar effekt tiden.
- Man kan därför påverka absorptions-hastigheten genom att ändra beredningform.
36
Hur kan man påverka absorptions-hastigheten via beredningsform kemiskt?
- Man sätter på en molekyl så blir det bättre eller sämre. (sätter på funktionella grupper)
- Jon/oladdad: hur snabbt något förflyttar sig
- Syra/bas, pH, Starka/svaga syror : påverkar hur läkemedlen flyttas i kroppen, jämnvikt kallas pKa.
- Kemisk jämvikt
37
Vad sker i absorbsions fasen?
Läkemedlet absorberas i mag-tarm-kanelen.
Läkemedel är oftast avsedda att absorberas till blodet och sedan transporteras till stället där de ska utöva sin effekt. Då måste de ofta passera membran (oftasr geneom passiv diffsion). Detta påverkas av ph osv.
38
Vad kan påverka i absorbtions fasen?
Cellmembranets uppbyggnad
- tid till lösning, pH i kroppen, fett- vattenlöslighet, fosfolipider & tight juctions (barriärer)
Membranpassage
- Passiv diffusion (vanligast), faciliterad diffusion, aktiv transport, jonfällor
Administreringssätt - Hur vi ger LM påvekar, intravenöst, oralt osv?
Biologisktillgänglighet (F): vad når systemet i oförändrad form
- Ofullständig absorption & förstapassagemetabolism
- läkemedel försvinner påvägen till målet, kroppen inte kan ha nytta av de som förloras.
- Ex, Om det går igenom massa membran kommer lite försvinna påvägen,.
Beredningsform
- dragerade tabletter depotpreparat
Läkemedlets kemiska & fysikaliska egenskaper
Fysiologiska faktorer
- pH & motilitet i tarm förstapassageeffekt
Interaktioner
- om dom har ätit något annat som påverkar läkemedlet. ex, andra läkemedel naturläkemedel, foder
39
Vad är Vad är depotttabletter?
I depottabletterna frigörs det aktiva innehållsämnet långsamt och i olika ställen i matsmältningssystemet, detta för att koncentrationen av läkemedlet i blodet ska bli jämn och inte lika plötslig som vid intag av konventionella tabletter.
40
Vad är biotillgänglighet?
Biotillgänglighet (F): Ett mått på hur stor del av den givna dosen som kan distribueras ut i kroppen via systemkretsloppet(blodet). Detta då en del läkemedel förloras påvägen till blodet om det inte ges intravenöst.
41
Hur förkortas Biotillgänglighet?
(F)
F= Fraction absorbed
- vad når systemet i oförändrad form
42
Hur beräknas Biotillgänglighet?
Beräknas med hjälp av AUC (ytan under kurvan)
hela exponeringen av Po/hela effekten av PO= hur mycket av orala läkemedelet kommer fram
43
Biotillgänglighet för IV kontra oralt
Intravenöst: hög koncentration läkemedel i blodet direkt när man sprutat in, det distruberas ut till andra delar av kroppen som gör att koncentrationen sänks, och kroppen “gör sig av med det”
- Biotillgängligheten för IV är 100%
oralt: börjar lågt och ökar tills koncentrationen peakar, koncentration minskar i takt med att det disstruberas ut till resten av kroppen.
44
Varför allt LM inte kommer till blodet?
En del av läkemedlet försvinner ut ur kroppen utan att de kan nyttjas av kroppen eftersom kroppen försöker göra sig av med det, främst via lever och njurar.
Levern vill göra om läkemedlet så att det ska bli vattenläsligt och går att kissa ut. Detta görs med hjälp av enzymer, om enzymet saknas kommer läkemedlet fastna i organet och inte kunna utsöndras och bli toxiskt. (därför katter inte tål paracetamol, de har brist på enzymen vilket gör att läkemedlet fastnar och förstör levern)
45
Vad är Administrationsvägar ?
Administrationsvägar - läkemedel måste transporteras till sitt verkningsställe dvs biofasen.
46
Olika administrations sätt
- IV - Intravenöst
- IM - Intramuskulärt
- SC - Subkutant
- PO - Oralt
- OTM - oral transmucosal
- Transdermal/transkutan - hud
47
Vad är målet(destination) för läkemedel?
Man kan tillföra läkemedel på olika sätt, men allt vill till blodet. Om inte lever eller njure är mål organet kan läkemedler genomgå en förstapassagemetabolism innan de når målet.
48
tid för absorption av olika läkemedel
Tid: IV < inhalation < IM < SC, IP, PO
< = mindre än
49
Vad är förstapassagemetabolism?
Förstapassagemetabolism är ett fenomen inom farmakologin som innebär att läkemedel som intas peroralt genomgår mer eller mindre omfattande nedbrytning i mag-tarmkanalen samt i levern.
50
Vad är förstapassagemetabolism?
Förstapassagemetabolism är ett fenomen inom farmakologin som innebär att läkemedel som intas peroralt genomgår mer eller mindre omfattande nedbrytning i mag-tarmkanalen samt i levern.
51
Vad påverkar absorptionen?
- Olika beredningsformer
- Tid
- Upptag
52
Vad händer i Distributions fasen?
föra runt läkemedlet i kroppen. Läemedel binder till proteiner i blodet medans andra är fria, och de som är fria transporteras snabbare i blodet.
53
Vad menas med Vävnadsfördelning/fördelningsrum?
- Det tar tid för läkemedel att diffundera mellan membran
- Perfusionsbegränsad transport (passerar membran lätt, blodflödet bestämmer hastigheten)
- Diffusionsbegränsad transport (membranen eller LM egenskaper bestämmer hastigheten)
54
Vad är (Skenbar) Distributionsvolym (Vd)?
Ett mått på substansens fördelning i kroppen.
55
Vad är plasmaproteinbindning?
Plasmaproteinbindning är binding i blodet som ofta binder i hög procent
56
Vad är Fri fraktion?
Den del av läkemedel som utövar effekt
57
Vad är Displacement?
När ett läkemedel trängs bort från proteininbindningställe av ett annat läkemedel
- läkemedel som 99% binds i blodet. Om man då tillför något som binder bättre så kommer läkemedlet att släppa.
- Finns ofta så pass många receptorer att det inte blir ett problem men det kan hända och det ger en överdoseffekt
58
Vad menas med Barriärer i kroppen?
Det finns barriärer i kroppen som gör att läkemedel inte kan nå vissa ställen, ex: Blod-hjärn, Placenta, Blod-testis, Blod-mjölk.
59
Vad är Vd?
Vd: Ett mått på substansens fördelning i kroppen. Mängd läkemedel som finns i vävnaden kontra blodet.
- Fiktiv volym ett läkemedel upptar efter att det administrerats och jämvikten av läkemedlet mellan vävnader och plasma.
- Proportionalitets-konstant
- Ju större distributionsvolymen är, desto mer läkemedel finns i vävnaderna och desto mindre är kvar i blodbanan
- Ju större distributionsvolymen, dvs läkemedel i vävnaden desto mer måste man “spola” ut det för att få bort det.
- Vd är framför allt relevant vid anestesi pga stor distrubueringsvolym.
60
Hur fungerar distributionsvolym?
Om vi har ett läkemedel som binder väl till plasmaproteiner binder många länkemedels molekylerna till plasmaproteinerna, vilket gör att inte så många kan gå ut i vävnaden.
När en molekyl går över från blodet till vävnaden kommer en ny molekyl släppa från proteinerna för att jämna ut balansen mellan fria och bundna molekyler, på så sätt distrubueras det ut lite läkemedel i taget.
Jämnvikt sker även mellan de fria molekylerna i blodet och de fri molekyler i vävnaden (de bundna räknas inte).
När vi tar blodprov får vi dock med både fria och bundna LM i blodprovet.
61
Vad är liten vs stor distributionsvolym?
Vart LM sätter sig beror på vart den har affinitet för
- Mycket i blodet = liten distributionsvolym
- Mycket i kroppen = stor distributionsvolym
Vid “spolning” av liten distubutionsvolym går de snabbt eftersom LM befinner sig till stor del i blodkärlen.
Vid “spolning” av stor distributionsvolym går det långsammare eftersom fler LM sitter i vävnaden.
62
Vad händer under Elimination?
Bli av med läkemedlet.
- Clearence
- Metabolism
- Utsöndringen
63
Vad är Clearence ?
- Clearence (Cl): Ett mått på kroppens totala förmåga att eliminera en främmande substans, dvs den volym blod som renas från LM per tidsenhet.
- Beror på blodflöde plasmaptoteinbindning & enzymaktivitet
- Proportionalitetskonstant
- Cl=eliminationshastighet/koncentration i blod
64
Förklara metabolismen i samband med LM
Levern är det viktigaste organet i metabolismen.
- Fas I & Fas II metabolism gör substansen mer vattenlöslig & kan därmed utsöndras med urinen -sker ffa i lever men även i tarm och njurar.
- Aktiva metaboliter & Prodrugs (& antedrugs)
- Mättnadsbar metabolism (ger nollteordningens kinetik: eliminationshastigheten är konstant på grund av att enzymsystem är mättade)
- kan leda till att Levern får brist på enzymer, systemet krashar.
65
Hur sker utsöndringen?
- Utsöndringen
- Via njurar - glomulär filtration, aktiv sekretion och passiv reabsorption
- Via lever (fas 1 & fas 2) & galla
- T½ = halveringstid
66
Vad innebär första ordningens kinetik?
Första ordningens kinetik innebär att läkemedlets nedbrytningshastighet är proportionell med den mängd läkemedel som finns kvar vid varje enskild tidpunkt. Samma procentandel kommar att brytas ned vid varje enskild tidpunkt.
67
Hur köser man av Koncentrations-tidsförloppet?
Förloppet kan beskrivas matematiskt med olika modeller.
- grafer
Log Konc mot tid: Om man logaritmerar Y-axeln kan man få en rät linje istället för kurvan, det ger samma resultat med gör det lättare att läsa av grafen.
68
Vad är t1/2 - halveringstid?
Den tid det tar förkoncentrationen av LM i plasma att sjunka till hälften, man kollar alltså elimineringen ut ur kroppen.
- t½ är konstant, dvs alltid samma halveringstid för det läkemedel oavsätt dos (för det djurslaget).
- Gäller för Första ordningens kinetik dvs för de flesta LM
- På en koncentration som är 50 är hälften är 25, då har det gått en halveringstid.
- Hur lång tid har det tagit? t1/2 är halveringstiden.
- Det är lika lång t1/2 oavsätt var man börjar mäta på grafen.
69
Två-kompartmentmodellen
Tidsförloppet för läkemedelt är uppdelat på två olika delar då det händer olika saker i kroppen under de olika faserna. De olika faserna har olika halveringstid.
- I alfa-fasen så tar blodet hand om LM och distribuerar det ut i kroppen (distributionsfas).
- I Beta-fasen försvinner LM ut i kroppen. (kallas eliminationsfas)
70
Vad är Cmax?
Cmax= hur högt kommer man i koncentration, när hela absobtionen har skett hur hög koncentration är det.
Cmax används för administrationssätt förutom intravenöst. Detta pga intravenöst någ Cmax direkt och går inte att mäta.
71
Vad är Tmax?
Tmax= tiden det tar att nå Cmax, Hur lång tid efter intag av LM når vi cmax?
72
Vad är Teaputiskt fönster?
Teaputiskt fönster=Ett spann av den teraputiska önskade efferkt
- kan också kallas teaputisk bredd.
73
Vad ska man tänka på vid upprepad dosering?
PK Teraputiskt intervall - upprepad dosering
Man ger ofta läkemedel mer än en gång, och då kommer koncentrationen gå upp och ner.
Går de upp till toxist? Är det stora svängningar?
74
Vad är Durration?
när läkemedlet har effekt.
75
Vad gör man om man har ett väligt smalt terapetiskt fönster?
Då ger man dropp.
Kontrollernar att man inte kommer över eller under fönstret.
76
Vad är startdos?
startdos: ex ge en liten intravenös-start, eller ge dubbel oraldos, sen normaldos.
Det gör att man kommer upp i terapeutiska fönstret snabbare och kan då ge normaldos för att stanna där. Men om man fortsätter med samma dos som man gav som startdos kommer de gå över fönstret och ge toxisk effekt.
77
När kan man ge startdos?
Ges vid:
- Lång halveringstid - halveringstiden bestämmer hur snabbt man kommer upp i stadiet man vill till. Huvudläkemedler har lång tid tills det ger effekt,
- Akuta situationer
78
Vad är Steady-state?
- Steady-state (SS): Vid upprepad, regelbunden administrering av ett läkemedel kommer en jämvikt att ställa in sig efter 4-5 T½. Denna nivå av SS beror av dos och dosintervall
- SS uppstår då doshastigheten är lika med eliminationshastigheten, vi ger lika mycket som försvinner.
79
Vad avgör tiden till steady state?
t1/2 avgör tiden till när man kommer till steady state
80
Vad är nollteordningens kinetik
Vid 0:e (nollte) ordningens kinetik är eliminationshastigheten konstant på grund av att enzymsystem är mättade
81
Vad kan interaktioner ha för effekt?
- Läkemedelsutsöndring
- Farmakodynamisk
- Funktionell
- Antimikrobiell - två olika typer av antibiotika som man ger tillsammans ger bakterie dödande effekt istället för att bara sänka.
ökad/minksad farmakologisk effekt
toxisk
82
Vad är farmakokinetiska interaktioner?
PK-farmakokinetiska interaktioner är när plasmakoncentration påverkats vilket sker vid absorption, distribution eller elimination.
Absorption: Via komplexbindning G-I peristaltik, pH, bakterieflora. Påverkar absortionen av andra läkemeden, om ett ger effekt på peristaltiken, bakteriefloran eller pH.
Distribution:
- Displacement-kommer in något annat med högre affinitet
- Transportproteiner (pgp)- kan man lätt påverka
Metabolism: Induktion/hämning av enzymer spelar roll för metabolismen
Elimination: Njurelimination
83
Kan man bedöma hur interaktioner kommer påverka patienten?
alla läkemedel ger effekt på olika områden, så det blir väligt svårt att räkna ut hur allt kommer bli för just den patienten, framförallt om man tar många LM.
Har man två läkemedel kan man kanske räkna ut vad som kommer hända, men vid flera läkemedel är det jättesvårt att räkna ut exekt vad som kommer hända för varje individ.
84
Vad är farmakodynamiska interaktioner?
PD-Farmakodynamiska interaktioner kännetecknas av att effekten av ett preparat påverkas trots oförändrad plasmakoncentration
85
Tre typer av ökad farmakologisk effekt
Ökad farmakologisk effekt
- Additiv (1+1=2), två läkemedel tillsammans som ger bubbell effekt
- Synergistisk (1+1>2), två läkemedel men man får mer än dubbel effekt, dom boostar varandra.
- Potentiering (0+1 >1), två läkemedel, en ger ingen effekt men fungerar som potent för den andra.
LM kan hjälpa varandra på olika sätt.
86
Exempel på vad som kan skapa Minskad farmakologisk effekt
Antagonism
87
Olika svar på läkemedel
- Biverkningar eller avsaknad av effekt
- Farmakokinetiska skillnader
- olika koncentrationer av läkemedlet i målorgan/vävnader
- Farmakodynamiska skillnader
- skillnad i svaret på ett läkemedel trots att koncentrationen i målorgan/vävnader är lika
- receptor, transportörer som påverkar
88
Vilka läkemedel har ofta större individuell variation?
Dom läkemedel som ska metaboliseras har ofta större individuell variaion, enzym systemen är personliga, vilket kan ge stora skillnader på samma läkemedel för olika indiiver av samma art.
89
Vad ska man tänka på med säkerheten?
- Lagen - Låsa in Logg Kontrollera förbrukning
- Biverkningar - Undvika Förutse Rapportera
- försök kunna de vanliga läkemedeln och dess biverkningar för att kunna förbättra vården
- Polyfarmaci - blandning av läkemdel
- Interaktioner
- Kliniskt viktiga
- Önskvärda – icke önskade
- Dosreducering kan göra att man slipper en del problem med interaktioner
- Antidoter - i anestesiprotokollet vid förgiftningar
90
Vad står ADME för?
ADME - Absorption, Distribution, Metabolism och Elimination
91
Vad är T½?
T½ - den tid det tar för koncentrationen i plasma att sjunka till hälften
92
Vad är Vd?
Vd – distributionsvolym, den volym som med samma koncentration i plasma, som behövs för att rymma allt läkemedel i kroppen.
93
Vad är Cl ?
Cl – clerance mått på elimination, den volym plasma som renas från läkemedel per tidsenhet
94
Vad är Terapeutiskt intervall/ fönster?
Terapeutiskt intervall/ fönster - koncentrationsintervall i blodet som ger önskad effekt
95
Vad är Steady state (ss)?
Steady state (ss)- stabilt tillstånd, jämviktsläge av läkemedelskoncentration när doshastigheten = eliminationshastigheten. Vid upprepad dosering är målet att steady state. hamnar inom det terapeutiska fönstret. Steady state uppnås efter 3-5 halveringstider.
96
Vad ska man tänka på vid antibiotika behandling?
- Har rätt antibiotika valts?
- Har rätt doseringsstrategi valts? - hur mycket, hur ofta, hur länge?
97
Vad bestämmer doseringsstrategin för antibiotika?
- Bakteriens kännslighet
- Resistensutveckling
- Vald substans
- Tid för effektiv koncentration
- Koncentration vid infektionsplatsen
- → ger effektiv terapi
- = Doseringsstategi
- Det enkla svaret ”Det beror på”
98
Vilken dos använder man ofta inom vetrinär medicin?
Inom veterinärmedicinen så används oftare dosen mg/kg istället för en dos för alla individer som det är i humanvården
99
Vad är MIC?
MIC - Minimum Inhibitory Concentration
- PD-parameter
- Standardiserad in vitro
- Fri koncentration (μg/mL alt mg/L)
100
Glomerulär filtration
Eftersom kapillärnystanen i glomeruli inte släpper igenom så stora molekyler som proteiner, kommer den proteinbundna fraktionen av ett läkemedel inte att filtreras, och inte heller stora biologiska läkemedel som antikroppar.
För de läkemedel som filtreras kommer läkemedelskoncentrationen i primärurinen att vara lika hög som koncentrationen av den fria fraktionen läkemedel i blodplasma. Primärurinen koncentreras sedan genom att mycket av vätskan sugs tillbaka in i kroppen. Fettlösliga molekyler följer då med vätskan tillbaka in i kroppen, medan vattenlösliga molekyler som inte enkelt diffunderar genom biologiska membran kommer att stanna kvar och koncentreras i urinen.
Processen då urinen koncentreras genom att vätska återabsorberas från primärurinen kallas passiv reabsorption.
101
Passiv reabsorption
Omkring 99 % av vätskan i primärurinen återabsorberas innan urinen är färdigkoncentrerad. Det innebär att urinens koncentration av läkemedel som inte reabsorberas ökar med en faktor 100. Då koncentrationen i urinen är högre än i plasma finns det dock en tendens att läkemedel passivt diffunderar tillbaka in i blodbanan. Fettlösliga substanser i primärurinen kommer då i större utsträckning att följa med den vätska som sugs tillbaka när urinen koncentreras. Detta illustrerar vikten av att levern genom konjugering gör kemiska substanser vattenlösliga så att de effektivt kan elimineras genom njurfiltration (bild 1.20).
Som tidigare konstaterats är många läkemedel svaga syror eller baser. I kroppen finns dessa i både oladdad och laddad form beroende på om de bundit vätejoner eller inte. För fettlösliga syror och baser gäller tumregeln att den oladdade formen reabsorberas, medan den laddade formen stannar kvar i urinen (syra–basfälla). Fenomenet kan utnyttjas vid förgiftningar. Syror utsöndras effektivare i basisk urin, eftersom de i högre utsträckning är laddade i basisk omgivning. Motsatt resonemang gäller för basiska läkemedel som utskiljs snabbare i urin med lägre pH.
102
Aktiv sekretion
Utöver filtrationen har njuren specialiserade transportfunktioner för att eliminera oönskade substanser. I njurtubuli finns transportproteiner som pumpar bland annat syror och baser från blodet till primärurinen. Dessa transportproteiner är energikrävande, eftersom de kan transportera substanser mot deras koncentrationsgradient. Många läkemedel elimineras genom denna aktiva uttransport. Transporten kan vara mycket effektiv, något som förkortar halveringstiden för vissa läkemedel, t.ex. penicilliner.
103
Vad är ligand?
Ligand är (ofta mindre) molekyler som har specificerat för en receptor och genom att komplexbinda till receptorn, fortplantar någon form av signal inne i cellen.
104
Vilka är dom viktigaste receptorerna?
Receptorer skiljer sig åt i uppbyggnad, funktion och hur snabbt de förmedlar effekten. Utifrån dessa egenskaper delas in i olika familjer. Nedan följer en beskrivning av följande fyra receptorfamiljer:
- G-proteinkopplade receptorer
- jonkanalkopplade receptorer
- enzymkopplade receptorer
- intracellulära receptorer.
105
Vad är Signaltransduktion?
Signaltransduktion innebär de intracellulära processer som sker då ett extracellulärt ligand binder och aktiverar en receptor. Detta leder till en signalkaskad av så kallade sekundära budbärare inne i cellen.
106
Hur fungerar G-proteinkopplade receptorer?
- G-proteinkopplade receptorer finns på cellens yta, där de tar emot signaler från budbärare utanför cellen. De binder till G-proteiner på cellens insida. G-proteinerna fungerar som en länk mellan receptorn och sekundära budbärare.
107
Hur fungerar Jonkanalkopplade receptorer?
Jonkanalkopplade receptorer binds av en budbärare på cellytan, vilket får proteinet att öppna sig som en por så att joner kan ta sig in i cellen.
108
Hur fungerar Tyrosinkinaskopplade receptorer?
Tyrosinkinaskopplade receptorer: När receptorn bundits av en signalmolekyl aktiveras olika kinaser på insidan av cellen. En fosforyleringskaskad sätts då igång.
109
Hur fungerar Intracellulära receptorer?
Intracellulära receptorer befinner sig inuti cellen. När budbäraren binder till receptorn kommer hela komplexet att binda till cellkärnans DNA. På så sätt aktiveras olika gener och nya proteiner bildas.
