Djursjukskötarens roll - hjärtpatienter

Question 1

Vad är prekliniska fasen?

Answer 1

hjärtsjukdom som ännu inte utvecklat några sjukdomstecken

Question 2

Vad ska man tänka på med patienter predisponerade för hjärtsjukdom men ej utvecklat hjärtsjukdom

Answer 2

• Som för alla patienter. Hålla friskt djur friskt (nutrition, motion, profylaktisk tandvård, vaccinationer m.m.).
• Informera om vikten av regelbundna kontroller
• Olika hur pålästa djurägarna är om hjärtsjukdomar och vilka som löper störst risk att drabbas (även om alla såklart kan drabbas)

Question 3

Vad ska man tänka på med patienter med diagnosticerad hjärtsjukdom som ännu inte utvecklat några sjukdomstecken (prekliniska fasen)

Answer 3

• Kan upptäcks ex. vid hjärtauskultation vid annat besök eller vid screening inför avel osv.
• Kan dröja år innan sjukdomstecken uppstår (om de uppstår)
• Diskutera med djurägare vad det innebär att ha ett djur med hjärtsjukdom
  
  • behöver något ändras? ska de ha läkemedel?
  • lägg upp en plan för läkemedel så att de kan ge läkemedel på rätt sätt, vid rätt tid

Question 4

Vad ska man tänka på med omvårdnaden i hemmet?

Answer 4

• Läkemedel som ska ges vid specifika tider i korrekta doser, på ett för djuret så stressfritt sätt som möjligt
• informationen som djurägaren får kan påverka hur noga de efterföljer vården i hemmet
• Motioneras som vanligt så länge som patienten är stabil/utan tecken på hjärtsvikt
• Foder med lägre saltnivåer och med ett högkvalitativt protein.
• Vissa tillskott kan eventuellt användas för att stödja normal hjärtfunktion (EPA; DHA)

Question 5

Varför ska man ha foder med lägre saltnivåer och med ett högkvalitativt protein?

Answer 5

• Lägre salt nivåer rekommenderas enligt vissa inte förrän tecken på CHF uppstått
  
  • Hjärtfelen kan leda till frisättning av inflammaoriska cytokiner och dessa bryter ner muskelmassa, därför vill man ha bra protein.

Question 6

Vad ska man monitera i hemmet?

Answer 6

Ökade krav på djurägaren att monitorera sina djur och upptäcka klinisk tecken på begynnande hjärtsvikt

• Aptit: får ofta nedsatt aptit, eller inte äter alls
• Motionsintolerans: när övriga kompensoriska faktorer är tillräckliga för att motverka cirkulationssvikten får djuret ett minskat motionstolerans
• RR vid sömn: ökad andnings frekvens (ska hållas under 30 i vila)
• Andningsmönster (ansträngd) - har ofta gått långt när djurägare märker detta eftersom de är svårt/ovant att se.

Question 7

Vad är viktigt att informera djurägaren om i samband med läkemedel?

Answer 7

hur ska läkemedlet ges? Vad är okej för djurägaren att göra med läkemedel, dela, krossa osv? med foder, i samband med foder, fasta?

• Hjälp med hur de administrerar läkemedel på ett bra sätt för dom och djuren
  
  • Per oral tablettgiva tolereras olika väl av patienten och olika tabletter kan upplevas olika svåra att ge
• Flera givor/dag
  
  • schemapyssel, kan djurägaren fullfölja behandligen?
  • står djuret på någon annan behandling sedan tidigare?
• Väldigt viktigt att läkemedel ges enligt ordination
  
  • Vanlig faktor: Fler i samma hushåll som sköter medicineringen
    
    • tipsa om schema system, informera djurägare att de inte ska råka ge fler gånger
• många ges isamband med foder, men vissa ska inte ges med mat, inom en viss tid osv. Viktigt att prata om det med djurägare och anpassa. Ska man ändra medecin, är det bättra att ge med mat heldre än inget alls? Man får anpassa och se vad som kan kompenseras på.
• Informera om vad ska man göra när djuret inte svalt tabletter, kräkts, spottar ut osv

Question 8

Vad är hjärtsvikt?

Answer 8

Hjärtsvikt – Congestive heart failure

• Kompensatoriska mekanismer inte längre tillräckliga för att kompensera för hjärtsjukdomen leder till:→ Hjärtat klarar inte av att transportera syresatt blod till vävnaderna→ Succesivt ökande vätskeansamling i hjärtats kammare → ökat tryck → vätska trycks ut och ger lungödem eller pleural effusion (vänstersidig) eller ascites (högersidig)→ Vätskeretention: bibehåller mer vätska, kissar inte ut lika mycket

I princip alla hjärtsjukdomar slutar i hjärtsvikt

Question 9

Vilka patienter är ofta de med hjärtsvikt?

Answer 9

• Vanliga akutpatienter
  
  • Inte nödvändigtvis diagnosticerad med hjärtsjukdom tidigare.
  • ibland diagnoserade längesen, ibland inte alls, ibland går det väldigt fort
  • kan komma som chock för djurägarna

Question 10

Vad kan djurägarna uppge när de ringder in

Hjärtsvikt- anamnes och telefonrådgivning

Answer 10

När de ringer in

• Eventuellt tidigare diagnosticerad hjärtsjukdom
  
  • Långt ifrån alltid fallet
  • Uppger ibland svårigheter med medicinering
• Uppkommit akut (kan inte andas, har väligt ont) eller kommit smygande (haft svårare att gå på promenera, flåsig, orkar inte lika mycket)
• Eventuellt en tid av motionsintolerans
• Varierande grad av andningspåverkan
  
  • Ökad RR - andas fortare, andas tyngre
  • Ökad ansträngning (eventuell öppen mun andning - katter som andas med öppen mun ska man kolla upp)
  • Eventuell hosta (hund)
• Anorexi och förlust av muskelmassa
  
  • Kan ibland vara svårt att upptäcka för djurägare då de kan ha förlorat muskelmassa men har ascites vilket gör att det inte syns lika mycket

Question 11

Vilka patienter ska komma in omgående?

Answer 11

• Patienter med tecken på hjärtsvikt/andningspåverkan bör komma in omgående
  
  • fråga bara de som behöver veta det som behövs för motagande, storlek på djur, om något har hänt, andra skador?
  • Vidare anamnes tas på kliniken

Question 12

Hur bör djuret transporteras?

Answer 12

• Försiktig hantering och transport till kliniken
  
  • Undvik ansträngning eller stress →Ökar syrebehovet
  • Bär patienten och håll den så lugn som möjligt
• Behöver oftast skrivas in för stabilisering om ej avlivning

Question 13

Kliniska symtom på hjärtsvikt

Answer 13

Kliniska tecken till stor del orsakade av hjärtats oförmåga att bibehålla cirkulationen samt kompensatoriska mekanismer

• Motionsintolerans→Kollaps!
• Nedsatt medvetandegrad - nedsatt cirkulation av hjärnan
• Snabb och svag perifer puls - hjärtat försöker pumpa snabbare
• Takykardi (hög hjärtfrekvens, att hjärtat slår för snabbt) (katter ibland bradykardi: onormalt långsam hjärtfrekvens.)
• Kalla extremiteter, ex tassar, öron eftersom blodet prioriteras till de viktiga orgnaen
• Bleka eller cyanotiska(blåaktig) slemhinnor
• Hypotension: lägre blodtryck

Question 14

Övriga kliniska fynd som kan framgå av anamnesen

Answer 14

framkommer när man pratar med djurägarna

• Hosta
• Letargi - extrem trötthet, lellöshet
• Inappetens/letargi - äter dåligt/inget
• Minskad muskelmassa/ kakexi
• Symtom från mage/ tarm, illamående.
• Vissa kliniska tecken beror på om vänster eller högersidig hjärtsvikt…

Question 15

Hur gör man den kliniska undersökningen på dessa patienter?

Answer 15

Försiktig klinisk undersökning, kollar bara det man måste - prioritera!

• Initial stabilisering med syrgas och eventuellt ångeststämpande preparat med minimal dämpande effekt på respiratoriska och kardiovaskulära systemen (butorfanol)
• Dom har så låg syresöttning innan stailisering så att minsta lilla leder till död för patienten.

Question 16

Vad gör man efter att patienten stabiliserats?

Answer 16

När man gjort sin klinisk undersökning och stabiliserat patienten vill man veta orsaken och gör vidare undersökningarna.

Om dyspné av okänd orsak eller hjärtsvikt med okänd underliggande hjärtsjukdom:

• Ytterligare diagnostik (Utförs efter initial stabilisering) kan vara nödvändig så som
  
  • Röntgen
  • Ultraljud
  • EKG

Question 17

Hur behandlar man hjärtsvikt?

Answer 17

• Syftar till att minska de kliniska sjukdomstecknen
• Diuretika: får dom att göra sig av med mer vätska, kissa mer - minska lungöden, acites osv
  
  • Tex Furix
  • Grundstenen i behandlingen
• ACE-hämmare: minskar bibehållningen av natrium och klorider
  
  • Tex Benazepril (Ex Fortekor vet.)
• Pimobendan
  
  • Ökar kontraktiliteten i hjärtat och verkar dilaterande på kärl
  • Kan i vissa fall fördröja utvecklingen av hjärtsvikt

Question 18

Hur ska man hantera patienter med hjärtsvikt på kliniken?

Answer 18

Hantera med försiktighet! Ökar man stressen för dom dör dom

• Syrgasbehandling → Administrationssätt beroende på patient
  
  • bur, slang, mask
  • anpassa så att de är för stressfritt för patienten som möjligt
• Lågstresshantering / minimal hantering/ anpassa miljön
  
  • De man kan vänta med väntar man med
  • Ta puls, lyssna på hjärta, ge syrgas
• Diskuterade eventuell användning av ångestdämpande/ lätt sedering med veterinären → inte alltid lämpligt
• PVK när möjligt - görs med försiktighet!
  
  • Görs i en stegvis approach, tillåt patienten att vila mellan stegen
  • Emla kräm
  • Avbryt om stressad
  • Syrgas med mask eller flow by under pvk-läggning
• Strikt vila initialt
  
  • Bär ut för eventuell rastning om möjligt/patienten tolererar det
  • Vätskedrivande →behöver rastas oftare för att undvika obehag, undvika stress, samt blåsatoni
  • Om ej möjligt att rasta / kissar inne → blöjunderlägg som byts ofta
• Rengör kattlåda ofta och ha ett material i lådan som katten accepterar
• Fri tillgång till friskt vatten → se så att patienten faktiskt dricker, inte har andra förluster. obs monitorering
• Korrekt administrering av läkemedel (på det för patienten minst stressande sätt)

Question 19

Fyra saker att monitor på kliniken när djuret kommer in

Answer 19

• Monitorera framförallt svar på behandling med framförallt hjälp av:
  • RR - vi vill att det ska minska
  • Andningsmönster
  • Position/hållning - de vill ofta sträcka ut sig, stå upp, optimera sin andning så mycket som möjligt (air hunger)
  • AT - är dom med? hur upplevs patienten, hur beteer dom sig? kommer dom fram? är dom tillbakadragna? allert? Om patienten är alert har den ofta tillräckligt med syra för att försörja hjärnan
  • Allt detta på avstånd! behöver inte vara framme och känna på patienten och ger därför ganska bra information om patienten utan att stressa den

Andra parametrar så som slemhinnefärg kan noteras på patient som andas med öppen mun. Parametrar som kräver mer påträngande undersökning prioriteras ofta bort initialt/ monitoreras mer sällan.

• Ju mer patienten är van vid beröring och inte stressas av det så kan man anpassa undersökning
• kombinera: ge medecin och känn puls samtidigt för att minimera hur mycket man behöver vara framme hos patienten
• hantera för att minska stress!

Question 20

Hjärtsvikt- hantering i hemmet

Answer 20

• Till stor del liknande som den för patienter med hjärtsjukdom utan tecken på hjärtsvikt → dock anpassad motion

Question 21

Hjärtsvikt- hantering i hemmet katt

Answer 21

Katt → Eventuellt vara innekatt, kontrollerad utevistelse.
- kanske inte kan vara utekatt om den ex behöver medicin vid viss tidpunker varje dag
- Behövs diskuterad med djurägaren, anpassa vardagen för att det kan gå ihop.

Question 22

Hjärtsvikt- hantering i hemmet - Diuretika

Answer 22

• Diuretika: ofta furix
  
  • Ökad rastningsfrekvens
  • Ge eventuellt inte sent på kvällen (slippa rasta nattetid) men för vissa kanske man behöver det
  • Fri tillgång till vatten
  • Ljuskänsligt läkemedel (furix) - hur ska de hanteras, förvaras

Question 23

Hjärtsvikt- hantering i hemmet vid andra sjukdomar

Answer 23

• Vid andra sjukdomar ex kräk och diarré vid samtidig behandling för hjärtsvikt
  
  • ta kontakt med klinik vid ett tidgare skede
  • Upptag /administrering av läkemedel påverkas eventuellt
  • Risk för dehydrering

Question 24

Hjärtsvikt- hantering i hemmet monitorering

Answer 24

• Djurägaren behöver även hemma fortsätta monitorera RR, andningsmönster, aptit och eventuell motionsintolerans.
  
  • fylla i en liten dagbok/schema för att upptäcka trender som kanske behöver kollas upp, något kanske behöver justeras
  • vikt uppgång kan bero på vätska-inte mat
  • plötslig viktuppgång kan vara att de börjat behålla mer vätska
  • Hull/muskelmassa- dåligt tecken om de tappar hull
• Viktigt att äter
• vissa typer av foder med vissa omega 3 tillskott och som i låga i natrium kan vara fördelaktigt
• Ha i åtanke att det ofta är äldre djur! → Kräver specifik omvårdnad

Question 25

Hur ska man hantera akuta hjärtsvik patienter på klinik? steg för steg.

Answer 25

1. Syrgasbur (eller något annat alternativ om de är lugnare för djuret, ex syrgas grimma)
   
   • alt flowby om de inte fungerar med något sånt
2. minimal fasthållning
3. Ev. lugnande/ångestdämpande
4. minimera ljud, belysning, feremoner kan man prova
5. vill se att de ganska snabbt efter att man satt in furix

om de fortfarande verkar väldigt stressad efter längre tid, visar den stress symptom pga något annat ex miljön, kan texta att stänga av syrgasen väldigt kontrollerat och se om de mår bättre (syrgasen låter ganska mycket), eller så kanske de behöver mer syrgas, eller

🫀 Dom ska vila i en syrerik miljö