Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård > Sår > Flashcards

Sår Flashcards

1
Q

Vad är angiogenes?

A

nybildning av blod- och lymfkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Debridering?

A

borttag av dödvävnad och debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Debris?

A

”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Degloving injuries?

A

avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från underliggande vävnad t ex muskler, skelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Dehydrering?

A

uttorkning (vattenförlust)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Devitaliserad vävnad?

A

försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är hemostas?

A

blodstillning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Maceration?

A

uppmjukning/uppluckring av vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Nekros?

A

lokal vävnadsdöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är Ulcus?

A

sår som uppkomna genom sjuklig process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Vasodilatation?

A

blodkärlsutvidgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Vulnus?

A

traumatiska sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är sår?

A

Hudens eller slemhinnornas naturliga skyddsbarriären är bruten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Olika anledningar till att sår uppstår?

A

Sår uppstår av många olika anledningar ex genom yttre åverkan, traumatiska sår (vulnus) eller p.g.a. en ”sjuklig” process i vävnaden (ulcus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Trycksår?

A

vävnaden dött pga syrebrist, de såren är svårläkta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är såläkningens tre faser?

A

Sårläkningsprocessen vid normal sårläkning består av tre faser som går in i varandra, allt sker över tid och överlappar, Olika delar av såren kan vara i olika delar i processen.

  1. Hemostas - Inflammationsfasen
  2. Nybildningsfasen (proliferationsfasen)
  3. Mognadsfasen - remodellering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad sker under Hemostas - Inflammationsfasen?

A

Biologisk rening av såret. Vi vill ha blod i såret för att de ska kunna läka. Normalt att det svullnar upp, blir rött osv (ska inte misstänka infektion). Pågår tills skadeområdet är återställt, okomplicerade fall ca 3-4 dagar. Antiinflammatoriska läkemedel(NSAID) är dåligt för sårläkningen i denna fas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad sker under Nybildningsfasen (proliferationsfasen)?

A

Målet är här att täcka såret. Granulationsvävnad som är till för att sluta där sårkanterna inte kan mötas skapas. Pågår i ca 3-4 veckor. Avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad och epitel.

Re-epitelisering sker: epitelcellerna vandrar in från sårkanterna

Sårkontraktion efter ca 5 dagar: sårkanterna vill mötas för att bli ett ärr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad sker under Mognadsfasen - remodellering?

A

Måler är här att ge hållfasthet, Kollagenet mognar, blir starkare och börjar oragnisera sig. Ärrkontraktion (bleknar). Pågår månader till år beroende på sårets storlek.

  • 1 vecka: 3 %: låg hållfasthet gämfört med friskvävnad
  • 3 veckor: 20 %
  • 12 veckor; 80 % (maximal styrka i ärrvävnaden)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad behöver man veta om lokalisation av sår?

A

Vi behöver veta var såret sitter. Är det i närhet till vitala organ och/eller närhet till synoviala strukturer? Om såret är nära en synovial struktur måste vi tänka på om såret kan ha flytta sig pga trycket från traumat. Ha lite marginal om de är nära strukturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Är det värre med djupa eller ytliga sår?

A

Även om såret inte är djupt kan traumat ha orsakat stor skada. Sår med höga tryck kan ge djupare skada och behöva behandlas annorlunda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är det viktigt att vi kan bedöma när det gäller sår?

A

Vilktigt att kunna behöma vad som är farliga sår och vad är inte farliga sår?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Exemepel på skademekanismer och varför det är bra att veta om.

A

Skademekanism ger oss information om hur såret/kanterna ser ut och hur kontaminerat det är. Det påverkar hur man behandlar såret. Skademekanismen är dock inte alltid känd!

Exempel på skademekanismer: Bitsår, Skärsår, Krossår, Punktionssår, Skottsår, Slitsår (Degloving injuries), Trycksår (vävnaden dött pga syrebrist, är svårläkta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fyra grader av kontaminering och exemepl på några av dessa.

A
  • Rent: Aseptiskt skapade operationssår utan föregående trauma (Munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar som inte är öppnade)
  • Rent – kontaminerat: Operationssår där munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar har öppnats och sårskador som är lätt kontaminerade.
  • Kontaminerat: Öppna traumatiska sår, Operationssår med otillräcklig aseptik och operationssår i anslutning till infekterad vävnad.
  • Smutsigt – infekterat: Äldre traumatiska sår (> 6-8 h), Perforerade inre organ (ex tarm läkage osv) och Kliniskt infekterade sår.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad gör man vid sårbedömning?

A

Hela patient ska bedömas (smärtgrad, temp, AT), Dokumentera sårets status och för protokoll, följ sårets utveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fem förutsättnignar för opptimal sårläkning

A
  • Rent sår (Noggrann sårrengöring, ta bort debris, varsam med huden runt)
  • Stark initial inflammation (skilj från infektion som stör sårläkningen)
  • Syresättning (god kärlförsörjning - blod är positivt i såret!)
  • Optimal fuktighetsgrad - görs bäst med kompresser.
  • Lokal värme i såret (35-370C) ger positiva effekter- Förbättrad angiogenes och syreavgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad har Stark initial inflammation för fördelar?

A

Bättre försvar lokalt och kan förhindra kronisk inflammation och Effektiv reduktion av nekrotisk vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad har optimal fuktighetsgrad för fördelar och vad kan för torra/för blötta sår leda till?

A
  • Förkortad inflammationsfas - snabbare övergång till nybildningsfasen
  • Torra sår läker långsamt – fördröjer migration av celler och därmed epitelialiseringen
  • För blött- risk för kronisk inflammation
  • Vävnaden är känslig för utorkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är det för skillnader mellan katter, hundar och hästars sårläkning?

A

Hund: starkare initial inflammationsfas och snabbare bildning av granulationsvävnad

Katt: har skörare sår första veckan och har mindre granulationsvävnad. Längre sårläkning.

  • Granulationsvävnaden växer från sårkanter på katt och centralt ifrån på hund. Katt ska vi vara ännu mer försiktig med våra sår kanter

Hund och katt har ”lösare hud”

Häst har mer sårvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är det för skillnader mellan ponnys och hästar i sårläkning?

A
  • Ponnyer – starkare inflammationsfas och mer och tidigare granulationsvävnad än stora hästar.
  • Häst - mer svullnad och (ffa stora hästar) har större risk att utveckla svallkött än katt och hund.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är svallkött?

A

Svallkött: graulationsvävnad växer ut från såret. Svallkött gör att avståndet mellan sårkanterna blir större. Man vill inte skära bort nära kanten för man kan då förstöra epiteliseringen som börjat vid kanterna (om epitelet vuxit i mitten ,ex. på hund, bör man vara försikt där också)

  • Ibland ordineras kortison på svallkött - VIKTIGT ATT INTE LÄGGA PÅ SÅRKANTERNA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Påverkar ålder sårläkningan?

A

Ja, Yngre djur läker snabbare än äldre djur men slutresultatet kan bli lika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Faktorer hos patienten som påverkar sårläkningen

A

Nutritionell status och sjukdomar
- Undernärd, fetma – ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning
- Smärta kan ge minskat näringsintag och sämre sårläkning
- Endokrina sjukdomar
- Hypoxi, hypertoni påverkar blodtillförseln och syresättningen

Mentalitet
- Stress påverkar sårläkningen negativt
- Aktiva individer har svårt med koppel-/boxvila
- Intresse av såret

Medicinering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad påverkar valet av smärtlindring?

A

vilken sårläkningsprocess såret befinner sig i. Antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen (ff a i början).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Faktorer hos såret som påverkar sårläkningen

A
  • Såretiologi
  • Graden av trauma
  • Lokalisering - Påverkar mycket!
  • Såret ålder - om det dröjer med åtgärdat har man sämre förutsättningar.
  • Uppkomst av serom (truma orsakar deadspace som fylls med vätska) eller hematom(blod)
  • Kontaminering
  • Tidigare behandlingar av såret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur påverkar lokalisation sårläkningen?

A
  • Dragningar/spänningar i såret, rörelse – sår på kroppen läker snabbare (bättre) än sår på ben
  • Blodförsörjningen - mycket blodförsörjning läker snabbt och bra!
  • häst: sår på distala ben läker dåligt och såren ökade i storlek under första 2 veckorna.
37
Q

Faktorer som riskerar att leda till sårinfektion

A
  • Mängden bakterier i såret står i direkt relation till risken för sårinfektion
  • Den skadade vävnadens kondition och motståndskraft har större betydelse för om en infektion ska utvecklas än antalet och typen av bakterier
  • Grad av kontaminering
  • Bakteriell kolonisering och tillväxt, biofilm
    • Mängden bakterier ökar med tiden i kontaminerade och från början rena sår
  • Systemisk påverkan – feber, nedsatt AT, endotoxinemi
  • Kronisk inflammation
  • Sårruptur
38
Q

Varför ska man lägga mycket tid på att göra rent såret initialt?

A

Mängden bakterier ökar med tiden i kontaminerade och från början rena sår - risker för bakretiell kolonisering.

39
Q

Faktorer som ökar infektionsrisken

A
  • Dålig blodförsörjning till vävnaden - kan ske av omfattande vävnadsskador, dehydrering, chock, spänningar i vävnaden.
  • Lång anestesitid
  • Dålig kirurgisk teknik - Otillräcklig debridering, ”Dead-space”/ansamling av vätska- stor sårhåla, Otillräcklig hemostas
  • Främmande föremål
40
Q

Vad är bra att ta reda på under telefonkontakten med djurägaren? - anamnes

A
  • Blödning
  • Allmän påverkan, feber, hälta?
  • Var sitter såret? - Nära en led, vitala organ, viktiga strukturer - ha marginal
  • Storlek och djup på såret
  • Främmande föremål?
  • Hur gammalt är såret?
  • Har såret undersökts/behandlats tidigare?
  • Finns tecken på infektion?
41
Q

utrustning Inför undersökning

A

Sedering, brems, ev. förberedelser inför bilddiagnostik beroende på var det är lokaliserat någonstans (ex nära ben-fraktur)

42
Q

utrustning inför Rengöring:

A

Undersökningshandskar, Klippmaskin, Gasvävskompresser för rengöring, Ringeracetat/Natriumklorid; Klorhexidintvål; Klorhexidinsprit, Infusionsaggregat och tryckmanskett för att kunna spola ur såret, Sterila handskar

43
Q

utrustning för sårbehandling

A

Utrustning till lokalbedövning, Sårinstrument, Förband och bandagematerial

44
Q

Hur hanterar man akuta sår?

A
  1. Klippning av pälsen runt såret - Klipp med ordentlig marginal ut från såret
    • Skydda såret på så sätt att man täcker såret genom att hålla för en blötkompress - Viktigt att vi inte kontaminerar mer
    • Hydrogel kan användas för att skydda lägga i såret och plockar sedan bort.
  2. Steriltvätta huden runt såret
    • Skydda såret genom att hålla för en kompress
    • Klorhexidintvål för rengöring och klorhexidinsprit för desinfektion
  3. Sårrengöring
    • Sårrengöring med Ringeracetat eller natriumklorid. Spola såret med spruta (och kanyl) eller droppaggregat (och tryckmanschett)
    • Gnugga inte i såret!
    • Använd kompress, inte bomull! (bomull ger fibrer i såret)
    • Använd ej för kraftigt tryck eller vattenslang
    • Om mycket lera i såret kan rengöring/spolning med vattenslag vara nödvändig - bara initialt, akut
45
Q

Vad rengör man sår med för vätska?

A
  • Isoton vätska (Balanserad elektrolytlösning) är att föredra, ex Ringeracetat, isoton natriumklorid
  • De flesta antiseptiska lösningarna är olämpliga att använda vid sårrengöring. Klorhexidin lösning 0,5 mg/mL (0,05 %) kan i undantag användas till kraftigt kontaminerade sår.
46
Q

Kan man använda job eller väteperoxid för att göra rent sår?

A

Nej,

  • Jod: effekt mot mikroorganismer inaktiveras snabbt vid kontakt med djuret och förhindrar migration av leukocyter.
  • Väteperoxid har minimal antibakteriell effekt och är kraftigt cytotoxiskt - det dödar allt!
47
Q

När ska man använda klorhexidin vid sår?

A

Man kan använda Klorhexidin lösning 0,5 mg/mL (0,05 %) med måtta. När man bedömar att de är en kontamineringsrisk, ex katten slickat på såret osv. Men varje gång man använder det förstör man lite för cellerna! Påverkar sårläkningen negativt- men man kan använda det om vi bedömer att infektornsrisken är stor. Risk-Nytta värdering.

48
Q

När ska man iaktta extra försiktighet med hygienarbetet bid sårbehandling?

A
  • Iaktta extra försiktighet vid behandling av:
    • djur på infektions-/isoleringsavdelning
    • djur med multiresistenta bakterier
    • postoperativa sårinfektioner
    • sårinfektioner på antibiotikabehandlade djur
  • Platsförkläde, plastrock vid nära sårkontakt och vid risk för stänk
49
Q

När ska man använda sterial handskar? (sår)

A

Handskar vid all sårhantering och sterila handskar vid vissa rena operationssår och t ex lednära sårskador

50
Q

Vad innebär ett Holistiskt arbete och vad innebär det vis sår?

A

Se till hela patienten! En patient som mår övrigt bra har bättre och snabbare sårläkning

51
Q

Vad ska man se när man ser med ett holistiskt perspektiv på patienter med sår?

A
  • AT (temp, AF, HF, andning, cirkulation, slemhinna)
  • Näring (foder, vitaminer, mineraler, vätska)
  • Eliminering
  • Rörelse – smärta - immobilisering
  • ”Stress” – klinikvistelse/hemma
  • Sömn – vila
  • Blödning
  • Hygien/aseptik
  • Sår – god kärlförsörjning, ej infektion, bra sårmiljö, bandagering
52
Q

Varför är det extra viktigt att patienter inte har ont och får sova/vila?

A

Ont → minskad sömn/vilar → sämre sårläkning (sömn – kroppen i anabol fas → vävnadsreparation). Därför viktigt att patienten inte har ont och kan sova bra.

53
Q

Varför läker smärtsamma sår sämre?

A

Smärta ger stress och stresshormonerna påverkar kapillären så att syre och näringstillförseln till såret minskar. Detta leder till en ökad risk för sårinfektioner och yttligare ökad smärta.

Smärta riskerar även att göra att patienten äter sämre (får sämre nutrionel statur) och att patienten sover/vilar sämre.

54
Q

Vad är debridering?

A

”Ta bort gammalt dött/förorenat material samt skadad och död vävnad”

Genom debridering rensas såret effektivt utan att skada den friska vävnaden eller ha negativ inverka på sårläkningsprocessen. Kan göras kirurgiskt, medicinskt eller både och.

Man främja sårläkning genom Lokal behandling, Förband/kompresser, Terapeutisk laser, Terapeutiskt ultraljud.

55
Q

Hur görs kirurgisk debridering?

A

Skarp dissektion med skalpell/sax där man tar lager för lager.

Man vill ha så liten sårhåla som möjligt, men samtidigt så lite skadad vävnad som möjligt kvar. (Skadade vävnader med god kärlförsörjning kan lämnas.) Man kan kontrollera och ev. öppna upp fickor/gångar/kanaler för att minska risken för böld.

56
Q

Hur görs medicinsk debridering?

A

Förbättra kroppens egna avstötning, genom att ex tillföra enzymer som löser upp död hud osv.

  • Mekanisk, Autolytisk debridering, Biologisk
57
Q

Vad är primär sårläkning?

A

”Rena” sår

  • Kirurgiska uppkomna sår
  • Kontaminerade sår som har rengjorts, debrideras och spolats noga
  • Sårkanterna har kontakt med varandra – utan vävnadsförlust
  • Försluts med suturer, staples, suturtejp
  • Relativ snabb läkning och minimal ärrbildning
58
Q

Vad är sekundär - Öppen sårläkning?

A

Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas. Stor vävnadsförlust och sårkanterna har inte kontakt med varandra.

  • Lämnas öppet - dom sår som bedöms inte kunna sys ihop (man vill helst försöka få ihop såret och kan suturera delar av såret)
  • Granulationsvävnad bildas i sårhålan, Sårkontraktion där det finns gott om hud och epitelialisering där det är brist på hud (skör, tunn, oelastisk vävnad)
  • Läkt vävnad blir ofta hållfast men ärret blir ”fult”
  • Långsam läkning
59
Q

Vad är Fördröjd primär och Fördröjd sekundär sårläkning?

A
  1. Fördröjd primär
    Lindrigt kontaminerade sår. Lämnas öppet täckt med sterilt fuktbervarande bandage som byts 1-3 ggr/d, ser att de inte blir en infekton, får bort död vävnad osv sen efter några dagar när de ser fint ut sluter man det kirurgiskt.
  2. Fördröjd sekundär
    Ytligt kontaminerade, infekterade sår – öppningar för dränage, initialt stor vävnadsförlust. Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas.
    - Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävandsförlust → granulationsvävnad
    - Såret rengörs – sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, blir då finare ärr
    - Man kan lägga tryck avlastande suturer så att kanterna kommer närmare varandra även om de inte kan mötas
60
Q

Kan man säga från början vad man kommer göra med ett sår?

A

Nej, Det beror på utveckligen!

61
Q

Hur länge ska djuret ha krage?

A

krage på i ex antal dag är svårt att säga eftersom de påverkas av såret! kragen ska av när såret läkt av.

62
Q

Vad gör Dränering?

A

Drän minksar vätskan i vävnaden, och då minskar vi avstådet mellan sårkanterna. Används vid Stora sår, Stora vävnadsskador, Lösa sårkanter (fickbildningar), Djupa sår (fistelbildningar)

63
Q

Hur sätter man dränage?

A

Vid dränering skall så få öppningar som möjligt göras/användas. Proximala änden av ett drän fästes i frisk hud och öppningen distalt görs på sårhålans lägsta punkt (separat öppning). Dränage sätts ej i sårets öppningar då det leder till fördröjd sårläkning. Man skapar ett nytt sår (rent, snyggt) som har god förutsättning för läkningen.

64
Q

Vad är deadspace?

A

Deadspace: det blir ett hål rum pga av såret i vävnaden. Sår sutureras i lager! Om man bara försluter huden blir det stor dead space.

65
Q

Vad är oppen passiv dränering och täckt passiv dränerinig?

A
  • Öppen passiv dränering med eller utan drän - tyngd och kapilär kraften verkar på dränet och vätskan rinner ut av sig själv.
  • Täckt passiv dränering - täck för dränet så det inte hänger
66
Q

Vad är öppen aktiv dränering?

A

Öppen aktiv dränering med drän - undertryck, suger ut vätskan.

67
Q

Hur tar man hand om drän?

A
  • Dränöppningen tvättas och hålls öppen. Det droppar ganska mycket sår vätska vilket kan ge irritation i huden. Aplicera därför en skyddande salva vid dränöppningen.
  • Kompress och bandage över (drän) → ingen tvätt om man har skyddet men beror på hur mycket sår vätska det finns osv.
  • Dränhålan ska inte spolas igenom så ofta, de ska aktivt eller passivt droppa ur.
68
Q

Vad heter de tre lager av bandage?

A

För att skapa optimal sårläkning har man tre lager som har olika funktioner.

  1. Primärlager (kontaktlager)
  2. Sekundärlager
  3. Tertiärlager
69
Q

Hur ofta byter man bandage?

A

Mycket exsudat/sår som utsätts för uttorkning – byte flera ggr/d

Måttligt med exsudat – byte varje-var 3:e dag

Lite exsudat – byte mer sällan > 3:e dag

  • Hur länge bandage bör sitta beror på sårets karaktär och individens förutsättningar
70
Q

Vad består primärlagret av?

A

Består av lokal behandling (ex Sårgel, Antibiotika, Honung) och Förband/kompresser

71
Q

När använder man sårgel/hydrogel?

A

Kan användas för att rengöra sår, öka funkten och har en lokalbedövande och kylande effekt. Används främst i torra sår, sårhålor där det kan vara svårt att få in kompresser och sår som behöver fukt. Används mest på hund och katt eftersom häst har naturligt mer vätska i sår.

  • Hög fukthalt → mjuk sårmiljö
72
Q

Ska man använda antibiotika i sår?

A

Nej, Antibiotika har ingen fördel jämfört med systemisk behandling med Antibiotika

  • Antibiotika tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad, ersätter inte dålig hygien och kan öka antalet resistenta bakterier.
  • Undvik lokala Antibiotika preparat vid sårbehandling, använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress.
73
Q

Vad är Medicinsk honung?

A

Medicinsk honung har en antibakteriell och antiseptiskeffekt och har liten risk för resistens utveckling. Främjar autolytisk debridering och ger en fuktig miljö. Kan användas på många olika sorters sår.

74
Q

Vad finns de för olika klister möjligheter på förband/kompresser?

A
  • Adhesivt/icke adhesivt (med eller utan klisterkant)
  • Adherent/icke adherent (fastnar mot sårytan eller inte)
  • Ockluderande/semiockluderande (tättslutande eller delvis tätslutande)

Vanligen används icke-adherenta, semiockluderande förband, ibland med adhesiv kant för att lättare sitta kvar på plats.

75
Q

Vad är Alginater och vad används det till?

A
  • Väldigt absorberande kompress, buffrar och tar emot sårvätska så vi inte får ett för fuktigt sår samt debriderar.
  • Används till vätskande sår i inflammationsfasen där granulationsvävnad önskas
  • Kort användningstid på häst → vill inte ha för mycket granulationsvävnad
  • Kan i vissa fall stoppas in i hållrum
76
Q

Vad är polyuretanskum (foam) och när används det?

A
  • Kompress med många olika former, tjocklekar som har olika permeabilitet och kan användas på de flesta sår. Olika absorptionsförmåga beroende på kompressens tjocklek - använd tjockare om såret förväntas vätska mer som ex på häst. Kan ha absorberats så att kompressen nästan fäst sig lite i såret - dra inte loss det!
  • Används när såret är fyllt med granulationsvävnad och epitelialisering och sårkontraktion vill stimuleras
77
Q

Vad är antimikrobiella kompresser och när används de?

A
  • Innehåller inte antibiotika. Innehåller substanser som ej är gynsamma för bakterierna ex polyhexanid (PHMB), jod, medicinsk honung, silver m fl. Finns i kombination med foam förband.
  • Används på infekterade sår (grundregel: ej längre än 1-2 v. men vi går ifrån regeln ofta)
  • Silver (kan leda till resistensutveckling!) verkar bara på sårytan medan PHMB tränger ner i vävnaden.
78
Q

Vad är Film/folie kompress och när används de?

A

Används vid primär sårläkning, på rena torra sår (operationssår) som behöver epitelialiseras.

  • Är vattentäta och skapar en fuktig miljö men det reglerar inte fukten.
  • Används vanligtvis inte till häst, kan vara svåra att fästa på huden
79
Q

Vad är hydrokolloider kompress och när används de?

A
  • Består av cellulosa och pektin, ytterst en tunn film. Suger åt sig exsudat, omvandlas till gel. Främjar autolytisk debridering och begränsad vätskeavgivning till såret.
  • Används på ytliga svårläkta sår och ej till infekterade sår. Inte så ofta kliniskt.
80
Q

Vad finns de för olika sårvätska och vad säger de?

A
  • Rött – blödning
  • Tunn klar/ljusgul vätska: vävnadsvätska - förväxlas med var, men var ärgrumligt och luktar illa.
  • Tjock gul/gulbrun – fibrin eller pus = var
  • Grön – Bakterieväxt
  • Blågrå – Missfärgning av silverförband eller så har som varit där med blåssprej(på häst) (inte bra att använda).
81
Q

Vad är sekundärlager i bandagering?

A

Polstrande mellanlager som skyddar såret från ytterligare skada och förhindrar maceration av sårkanterna.

Absorbera exsudat (som inte primärlagret kan ta hand om) och förhindrar tryck från tertiärlagret.

82
Q

Vad är tertiärlager i bandagering?

A

Fungerar som stöd med hjälp av gasbindor, tejper, klisterlindor. De håller de inre lagren på plats och skyddar mot yttre påverkar (mekanisk påverkan, nedsmutsning). Immobilisering så att djuret inte kan böja.

83
Q

Hur ska man välja material till bandaget?

A

Det finns många olika tekniker och utvecklas ständigt. Välj produkter (för åtgärd och de olika lagren) efter sårets lokalisation, status och läkningsfas. Vilken effekt ska bandaget ha?

Ett dåligt bandage gör ofta mer skada en nytta!

84
Q

Hur länge ska ett drän sitta?

A

Dränen får sitta så länge ”suppurationen” är måttlig/riklig. Vanligen 3-5 dagar

85
Q

Hur länge ska hur suturer sitta?

A
  • Hudsuturer hund/katt 9-10 dagar (Ryggregionen och där hudsåren utsätts för extra ”spänning” ca 12 dagar)
  • Hudsuturer häst på kroppen vanligen 10-12 dagar och på extremiteterna ca 14 dagar

Plocka inte bort om det vätskar!

86
Q

Vad är Ljusterapi?

A

Ljusterapi, eller fotobiomodulering, är metoder där vävnad bestrålas med olika typer av ljus, i syfte att stimulera läkning.

87
Q

Vad finns det för olika typer av ljusterapi?

A
  • Laser med koherent ljus - Terapeutisk laser
    • Klassificering efter effekt och ljusmedie. Klass 3B och 4 är terapeutisk laser.
    • Vid rätt våglängd, intervall, dos och intensitet förbättras ev sårläkning. Men höga doser förhindrar normal sårläkning, skadar cellerna.
    • Vid behandlingen krävs att alla använder skyddsglasögon
  • LED-ljus (Light Emitting Diode)
    • Används av många professioner men vi vet inte inte effekt av LED ljus. Vanlig form av ljusterapi för sårläkning för djur.
    • Olika frekvens: Blått ljus, Nära- infrarött ljus, Rött ljus.
88
Q

Potentiella effekter av ljusterapi vid sårbehandling?

A
  • Ökad angiogenes,
  • Stimulera fibroblasterna,
  • Främja kollagenformationen,
  • Förbättra förekomst av ATP, proteiner och tillväxtfaktorer,
  • Vasodilation,
  • Ökad lymfdränage
89
Q

Vad är Terapeutisk ultraljud (UL)? När kan det användas?

A

Lågfrekvent UL-behandling för debridering av öppna sår

  • Använd ej vid risk för tumör, pacemakers, nära ögon.

Finns vissa indikationer för förbättrad frakturläkning efter inducerad fraktur. Ingen evidens för förbättrad sårläkning på djur men otillräckligt underlag.

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions