Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård > Infusion > Flashcards

Infusion Flashcards

1
Q

Vad innebär vätskebalans?

A

Att kroppens innehåll och fördelning av vätska är i balans.

  • Intracellulär balans (inne i cellen) , men även Extracellulär balans ex i plaman eller interstitiellt.
  • I vävnaden mellan cellerna
  • Balans i syra-bas
  • balans i elektrolyter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

I de flesta kliniska situationer är målen med vätskebehandling att:

A
  • ersätta vätskeunderskott
  • tillhandahålla underhållsvätska om detta inte går att underhålla på annat sätt
  • matcha pågående förluster, ex från diarre, krävningar

Djuret kan även vara sövt eller ha så mycket kräkningar att de inte kan få i sig vätska oralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fyra viktiga frågor som måste ställas när man formulerar en plan för vätskebehandling

A
  • Vilken typ av vätska behöver djuret?
  • Hur mycket vätska behöver djuret?
  • Vilken administreringsväg ska användas?
  • I vilken hastighet ska vätskan ges?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är målet med vätskebehandling?

A
  • Öka syreleveransen till cellerna
  • Tillföra vätska med joner för att återställa vätske- och elektrolytbalansen i blodkärl, interstitiet och cellerna
  • Tillföra vätska med röda blodkroppar och proteiner för att återställa homeostasen i blodkärl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tvp grupper som infusionsvätskor delas in i

A

Kristalloida infusionsvätskor och Kolloidala infusionsvätskor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Kristalloida infusionsvätskor?

A
  • lösning med små partiklar (oftast elektrolyter) vars primära syfte är uppvätskning av den extracellulära vätskan(plasmavolym och interstitiell vätska).
  • Om man är uttorkad kommer plasmavolym bli lägre, Vi ökar plasmavolymen och det som är i intersititet → Cellerna klarar sig längre tid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När använder man främst Kristalloida infusionsvätskor?

A

Används initialt vid all typ av chock och dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Risk med Kristalloida infusionsvätskor

A

Kristalloider, dvs elektrolytinnehållande vätskor, läcker i större omfattning ut i vävnaden, och ger som bieffekt en ökad ödemutveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Kolloidala infusionsvätskor?

A

Lösningar med samma elektrolytsammansättning som ”rena” kristalloider med tillsatta molekyler.
- Tanken med kolloider är att dessa enbart skall expandera plasmavolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Risker med Kolloidala infusionsvätskor

A
  • Risker: en allergen effekt, kontraindikationer, dyra.
  • Syntetiska kolloider associerade med försämrad koagulationsförmåga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fördelar med kolloider?

A

Kolloider, vätskor med makromolekyler, föredrar man när man vill undvika att patienten utvecklar ödem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tre olika typer av Kristalloida infusionsvätskor

A

Isoton vätska
- har samma koncentration lösta ämnen som vi vill ha i kroppsvätskan
- ex: Ringer-acetat, NaCl

Hyperton vätska
- Drar ur vätskan ur cellen
- Hyperton NaCl med eller utan kolloidal tillsats som ex Mannitol

Hypoton vätska - sänkande
- Drar in vätska i cellen
- Glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara Isoton vätska

A
  • Oftast elektrolytlösningar
  • Billiga
  • Med eller utan buffert som neutraliserar syror, H+, och Korrigerar acidos
  • för basalt vätske-/elektrolytbehov
  • Ersätta vätskeförlust
  • förbättra blodflöde och ger ett stabilare blodtryck
  • vätskan passerar kärlväggen lätt
    • Stor risk för vävnadsödem om stor volym ges vid normovolemi - kan leda till att djuret blir övervätskat
    • Mindre problem vid hypovolemi (för lite blod volym)/dehydrering - kan då ges i ganska stor volym
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är elektrolytlösningar?

A
  • Isoton vätska
  • Ringer Acetat
  • NaCl 0,9% - fysiologisk koksalt : det vi vill ha i kroppen
    • Stora volymer kan ge hyperNatremi och hyperCloremi
    • Har lägre pH än kroppen
    • Passar bäst vid hypoCloremi
    • Bra att ge vid metabolisk alkalos (ökat pH pga förlust av H+)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Elektrolytlösningar med glukos?

A
  • isoton vätska
  • Rehydrex m glukos (2,5%),Buffrad glukos (2,5%)
    • Innehåller litet tillskott av glukos
    • Ersätter pågående (normala) förluster (Glc) pga kort tids fasta
    • Ger energi
    • Innehåller acetatbuffert
    • Endast för kort tids basal vätskeersättning ffa till hund,katt mfl.smådjur+föl
    • Ej för volymexpansion - ökar inte blodvolymen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är Hyperton kristalloider?

A
  • Hyperton NaCl ex 3-7% - natriumklorid
    • Drar vätska från interstitiet till blodbanan
    • För snabb volym expansion - mer volym till blodet
    • Måste åtföljas av isotonlösning - eftersom de tas från interstitet behöver vi följa upp med isoton läsning för att fylla på vätskan i interstiriet.
    • Ffa till nöt och häst, vid akut hypovolemi(för lite blodvolym)
    • Kan ges akut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Hypoton kristalloider?

A
  • T.ex Glukos 5% i vatten
    • Inga elektrolyter
    • Går snabbt ut ur blodbanan och tas upp av cellerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är kolloidala lösningar?

A
  • Makromolekyler
    • Passerar ej normala kärlväggen, stannar inne i blodet → behåller volymen i blodbanan
    • Ökat kolloidosmotiskt tryck i blodet → Behåller (eller drar in)vätska i blodbanan → Ökad blod volym (plasma expander)
    • Molekylerna kvar i blodbanan längre (dygn)
    • Måste metaboliseras innan utsöndring, därflr måste de fyllas på när de metaboliserats och utsöndrats.
19
Q

Typer av Kolloidala läsningar?

A
  • Naturliga, kan tas från andra djur - Plasma, Helblod
  • Syntetiska:
    • Dextraner: RescueFlow®
    • Gelatin: Gelofusine®
    • Stärkelseprodukter (HES):Voluven® ← avregistrerad
    • Sinsemellan ngt olika egenskaper – vetrinär väljer
20
Q

Kan man blanda kristallodia och kolloidala infusioner?

A

Brist på protein, eller dåligt effekt av Kristalloida , då kan man kombinera Kristalloida och Kolloidala infusion.

21
Q

När används Syntetiska kolloidala infusioner?

A
  • Vid hypoproteinemi
  • Vid hypovolemi
    • Om dålig effekt av kristalloider
    • Inte nödvändigtvis bättre effekt än kristalloider
  • Ej vid ökad kärlpermeabilitet - då har kolloidala infusionen ingen verkan utan kommer istället gå ut i kroppe
22
Q

Några egenskaper av syntiska kolloidala infusioner

A
  • Dyrare än elektrolyter, Men går (ev.) åt mindre för samma blodtryckshöjande effekt
  • De har ett maxdos/dygn (olika för olika produkter) eftersom de måste metaboliseras, så de måste göra det innan man fyller på.
  • Vissa produkter associeras med njurskada i samband med intensivvård på humansidan
  • Förändrar blodets flödesegenskaper och påverkar mikrocirkulationen
23
Q

När använder man Kolloidala Naturliga lösningar?

A

Naturliga
- Dyrare än syntetiska kolloider

  • Helblod
    • Vid stora blödningar eller grav anemi där syrebärande kapaciteten behöver förbättras
  • Plasma
    • Vid grav proteinbrist
    • När koagulationsfaktorer eller immunoglobuliner behövs
24
Q

När och vad ges vid Koncentrerade lösningar - tillsatser ?

A

Vid specifika behov

  • Noggranna beräkningar på brister krävs
  • Ren Glukos,10-50% i vatten
    • För behandling av hypoglykemi: glukosbrist så man behöver extra energi
    • Blandas in i andra lösningar
  • Specifika elektrolyter (Ca,K, Mg,Na)
    • Vid brist eller längre tids vätsketerapi som kan leda till brist av andra elektrolyter
    • Blandas in i andra lösningar
  • Rena buffertlösningar Ffa i samband med intensivvård
    • Tribonat, Natriumbikarbonat
25
Q

Vätsketerapi behandlingsplan

A
  • Chockbehandling
    • Vi vill fylla det intravaskulära vätskerummet
  • Rehydrering
    • Vi vill fylla det interstitiella eller intracellulära vätskerummet
  • Underhåll
    • Underhålla det intracellulära vätskerummet
26
Q

Vad ska vi välja för vätske terapi när vi använder isoton elekrtolytlösning?

A
  • Häst: Infusolec
    • Hund och katt: RingerAcetat, Rehydrex med glukos m.fl.
27
Q

Vad ska vi välja för vätske terapi vid acidos?

A
  • Isoton elektrolyt lösning
    • Vid svår metabolisk acidos på ej sövt djur, ev tillsats av koncentrerad buffert (Tribonat tex)
28
Q

Vad ska vi välja för vätske terapi Vid svåra kräkningar med alkalos och förlust av magsafter

A

0,9% NaCl

29
Q

Vad gör man vid hypovolemi / cirkulatorisk chock?

A

Varierande råd!!

  • Man ska ta reda på var chocken kommer ifrån
  • Beror på övriga status (Endotoxinemi, Blödning, Proteinbrist?)
  • Börjar med Isotona elektrolyter, sätter kanske en bolus av syntetiska kolloider
  • Annan tillförselstrategi än när man täcker basbehov och dehydrering
30
Q

Administrationsvägar av tillförelse av vätska

A
  • Per oralt / Enteralt: PO - man kan ge oralt
  • Intravenöst : IV
  • Subcutant : SC- går ofta bra på smådjur
  • Intraosseöst- rakt in i benet, ofta bra för små kattungar eller hundvalpar
  • Intraperitonealt: IP- direkt in i buken
31
Q

Material vid tillförsel av vätska?

A
  • IV-kateter
  • Förlängningsslang - ofta på häst
  • Infusionsaggregat - olika stora del som påverkar hur mycket droppar/mL - påverkar tiden. →
    • ”vanligt”/Macro: 20 drp/mL
    • Pediatriskt/Micro: 60 drp/mL
    • Spiral-aggregat:10-20 drp/mL
32
Q

vad delar man med för att få fram drp/min med de olika droppaggreraten?

10 drp/ml

15 drp/ml

20 drp/ml

60 drp/ml

A

10 drp/ml = (ml/h)/6 = drp/min

15 drp/ml = (ml/h)/4=drp/min

20 drp/ml = (ml/h)/3= drp/min

60 drp/ml = (ml/h) /1= drp/min

33
Q
A
  • Infusionspump
    • Droppslangen leds ner genom maskinen
    • Peristaltik som trycker det framåt
  • Sprutpump
    • Specialspruta placeras i pumpen
    • Vid smådjur och småvolymer
    • Läkemdel, söva eller infusion
34
Q

övrigt som anväds vid tillförsel av vätska

A

Gravitation används ibland bara, då kan det skilja sig om djuret rör på sig beroende på hur det ligger när man ställer in den
- om djuret byter position kan kanylen flyttas och droppet de inte fungerar lika bra.

Droppräknare -används för att veta hur mycket som kommit in i djuret

Spruta
- Vid bolusdos tillförsel iv
- Ibland vid sc bolusgiva

Övertryck
- Häst vid hypovolemi
- Ev vid intraosseös tillförsel

35
Q

Vad ska man använda vid långsama hastigheter/små volymer?

A

Droppräknare/sprutpump

36
Q

Hur fungerar dosering vid tillförsel av vätska?

A
  • Den intravenösa vätskeinfusionen beräknas efter varje patients individuella behov och resultatet av vätsketerapin ska regelbundet och noggrant monitoreras för att vid behov kunna modifieras.
  • Individens dehydreringsgrad bedöms vid början av behandling och följs regelbundet upp under behandlingens gång
37
Q

Vad finns det för risker med Undervätskning?

A
  • Takykardi -hjärtat pumpar mer
    • Hypotension - blodtrycket sänks
    • Cirkulationssvikt - hjärt och organsvikt
    • Chock
    • Organsvikt
38
Q

Vad finns det för risker med övervätskning?

A
  • Övervätskning: för mycket/för fort
    • utspädning av blodet
    • Hemodilution
    • Ödem
    • Hypertension - ökat blodtryck
    • Respirationssvikt av öden, hypertension
    • Nedsatt sårläkning
    • Koagulationsrubbning
39
Q

Förberedelser för infusion

A
  • Beräkna dos och bestäm hastighet
  • Se till att infart finns: permanentkateter
  • Ofta varma infusionslösningar (37°C) så de inte sänker kropps temperaturen och djuret behöver få upp värmen också. Speciellt akut sjuka och små djur.
    • De finns i värmeskåp
    • Värmare på droppagregatet : Droppvärmare
    • Termopåse
  • Personliga infusionspåsar och aggregat
  • Märkning - viktigt!
40
Q

Uppkoppling av infusion på djuret

A
  • Aseptisk/steril anläggning av kanyl/infart
    • Risk för tromboflebiter, ffa på sjuka djur
  • Kontrollera att det ser okej ut där infarten sitter
  • Aseptisk hantering av droppaggregat
    • kontrollera att de fungerar med lite NaCl lösning.
    • Anslutning till påsen
    • Anslutning till kanylen
    • Sätt på kork på lösa änden när ej är uppkopplad till patienten
  • Fyll kammaren (ca 1/3) och droppslangen med vätska
  • Anslut till djuret efter kontroll av fungerande infart.
  • Justera dropphastigheten
41
Q

Omvårdnad patient med dropp

A
  • Kontrollera kanylområdet så att de ej skett reaktion i vävnaden eller stas - tejpa lagom så det itne blir stas eller ohygieniskt med blod osv.
  • Kontrollera ofta att rätt mängd/hastighet tillförs
  • Underhållsdropp ges ofta med hjälp av tyngdlagen
    • Hastigheten varierar med djurets position
    • Speciellt svårt när kanylen ligger nära frambenets ”armveck” - lägg mindre kanyl, eller längre ner- olika utgångslägen för olika djur ser oika ut.
  • När droppet kopplas av
    • Stäng genomflödet genom slangen
    • Häng upp slangen så den ej ligger på golvet - hygieniskt
    • Propp på kanylanslutningsänden så de inte rinner ut blod.
42
Q

Vård av patient med dropp: hund och katt

A
  • Omsorgsfull anslutning/tejpning av slangen: Räkna med att djuret rör på sig
    • kanlen tejpas först, noga så det inte dars för hårt så det stasas.
    • tejpa ner vingar så de tejpas stadigt
    • anpassa tejpen beroende på hur länge som ska ha ttejpen-jobbigt att ta bort tjpen för djuret
    • Självhäftande linda runt kanyl + närmaste slangen för ökad stabilitet
    • lagg bandage som stödjer när djuret rör sig så att kanylen sitter stadigt även när djuret rör sig.
  • Krage: Risk finns att djuret gnager på kanyl/slang
  • Viktigt att rasta hundar med dropp så blåsan inte blir för full
    • Risk för blåsatoniom (nedsatt kraft i blåsmuskulaturen, vilket uppkommer efter övertänjning av urinblåsan) om utspänd för länge
    • Stress att vara kissnödig
    • Om kissar ofta eller aldrig är kissnödiga kanske dropphastigheten är för hög/låg?
  • Droppet kopplas av under rastning
  • Kontrollera blåsan på katt och att den kissar i sin låda
43
Q

Omvårdnad patient med dropp: häst

A
  • Kanylen sys fast, även förlängningsslagen sys ofta fast.
  • Med förlängning är det lättare att byta dropp och det blir mindre dragning i kanylen
  • Risk att den lägger sig och rullar?
    • Spiralaggregat - flexibla, kan dras in och ut
    • Kan behöva binda upp hästen
  • Föl
    • Noggrann dropphastighet
    • Kan inte vara lös med sin mamma
    • Egen box eller person går med och håller i påsen - ofta en person som är med fölen hela tiden.

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions