Respirationsorganens sjukdomar hund och katt Flashcards
(55 cards)
1
Q
Atelektas
A
ej luftfylld lungdel
2
Q
Apné
A
Upphörd andning (andningsstillestånd)
3
Q
Dyspné
A
Svårt att andas (andnöd)
4
Q
Takypné
A
Ökad andningsfrekvens (onormal snabb andning)
5
Q
Stridor
A
pipande, väsande andningsljud
6
Q
Stertor
A
snarkningar
7
Q
Hypoxi
A
Minskad syretillgång (syrebrist i vävnaden)
8
Q
Hypoxemi
A
Minskad syre i blodet (för låg syrehalt i blodet)
9
Q
Cyanos
A
blåaktiga missfärgning av slemhinnor och tunga
10
Q
Epistaxis
A
nosblödning
11
Q
Kliniska parametrar att kolla på
A
- Andningsfrekvens
- Andningsljud (vila/ansträngning)
- Andningsmönster – ytligt, ojämnt
- Hjärtfrekvens
- Slemhinnor
- Kroppstemperatur: 37,8-38,6 0C
12
Q
Normal andningsfrekvens hund och katt
A
- Hund – ca 10-30 andetag/min
- Katt – ca 20-40 andetag/min
- (I vila: under 30 andetag/min)
13
Q
Normal hjärtfrekvens hund och katt
A
- Hund – ca 70-160 slag/min
- Katt – ca 110-220 slag/min
- (HF speciellt för katt brukar vara högre på klinik)
14
Q
Har katter eller hundar lägre temp?
A
Katter generellt något lägre temp än hund
15
Q
Kliniska symtom - generellt
A
- Nysningar, fnysningar
- Nosflöde
- Hosta (produktiv – icke produktiv)
- med slem eller utan slem
- Andningspåverkan, stridor, stertor (cyanos)
- Inappetens, anorexi, kräkningar
- Nedsatt motionstolerans
- Smärta
16
Q
Hur kan nosflödet vara?
A
- Seröst – genomskinligt/klart tunnflytande
- Muköst – opakt (ogenomskinligt) segflytande
- Mukopurolent – opakt + färg
- Blod: kan också bero på t.ex. koagulationsrubbningar
Nosflöden kan ändra karaktär under pågående sjukdom.
17
Q
Hur gör man generellt diagnostik?
A
- Anamnes
- Klinisk undersökning
- Mun- och svalginspektion, hostprovokation (Hostprovokation: Smeker runt larynx eller trycker lite försiktigt på halsen → om hostar = positiv hostprovokation.)
- Bilddiagnostik - Röntgen/CT (skiktröntgen)/MR (magnetkamera), flouroskopi, UL
- Flouroskopi: som en röntgen men man kan se i realtid när den t.ex. sväljer.
- Blodprov
- Bakt-/svamp-, parasitprov
- Fiberendoskopi (kamera) - BAL(bronkoalvolärvolas: lungskäljning, sätter lite vätska med ett -skop och suger sedan upp vätskan igen och gör cytologi på det) (cytologi: tittar på cellerna som finns i provet)
- Biopsi (FNA)
- finnålsasperat (tar en fin kanyl som man sticker in t.ex. i hålan och derar ut vätskan och tittar på vilka celler som finns.
18
Q
Hur gör djuret för att få in mer luft när de har problem med andning?
A
- Sitter upp
- Sträcker på halsen
- Utvidgade nosborrar
- Håller ut armbågarna
- Andas med öppen mun (katt)
19
Q
Faktorer som kan påverkar andningen
A
- Stress
- Rädsla
- Upphetsning
- Hanteringen
- Temperatur och luftfuktighet
- torr luftfuktighet sämre än fuktigt.
- Smärta påverkar andningen
20
Q
Behandling av djur med andningsproblem
A
- Hantera djuret försiktig
- Minska stress
- Svalt och ökad luftfuktighet (minska damm så mycket som möjligt, ex dammig kattlåda)
- Syrgas
- Vätskeinfusion (dropp) om dom inte äter ffa
- Smärtlindring, lugnande, sedering
- Rastning
- Ha en sele istället för halsband
- Tid på dygnet man rastar. Gå när det är svalare ute
- Längden på rastningen, vissa kanske inte orkar gå långa sträckor, minksa längden och gå fler gånger, skugga
- Viktkontroll
- inte en riktig behandling, men viktigt för djuren att behålla en normal vikt eftersom övervikt kan ställa till problem, därför viktigt att ha kontroll på vikten!
21
Q
Olika sätt att ge syrgas
A
- Bur: 40-60% syrgas som man kan få för resten läcker ut
- Mask
- Nossond som man syr fast och tejpar fast
- Tratt
- Tält
- Huva
- Intubering : tub i trachea = kan få 100% syrgas
- Trachealsond : om dom har problem i övre luft vägarna kan man sätta in sond via trachea istället för via nosen
22
Q
Medicinsk behandling vid andningsproblem
A
- Hostdämpande
- Bronkodilaterande (utvidga bronkerna)
- Slemlösande
- Antiemetica, aptitstimulerande (om dom kräks, inte äter)
- Läkemedel mot mikroorganismer (svamp, parasiter, bakterier)
- Viktigt att det är diagnosisterat, resistens bestämt innan man sätter in antibiotika!
- Kortikosterioider
- Ev. diuretika: tar bort vätska ur kroppen.
- Kirurgisk behandling
23
Q
fem exempel av sjukdomar i luftorganen
A
- Brachycephalic obstructive airway syndrome - BOAS
- Främmande kropp/föremål
- Trachealkollaps
- Felint astmasyndrom
- Pleural effusion och pneumothorax
24
Q
Vad orsakar BOAS och vilka påverkar det?
A
Brachycephalic obstructive airway syndrome
- Orsak: Avel
- Drabbar: Brakycefala raser t ex mops, fransk/engelsk bulldog, perser
25
Vilka avikelser kan BOAS ha?
Kort bred skalle och kort nos
- stenotiska (förträngda) nosborrar (tre nivåer)
- onormala concher både kranialt och kaudalt i noshålan
- finns inget utrymme för luften att passera. Turbinen/concherna är förtjockade.
- hyperplasi av mjuka gommen
- för stor mjuk gom, lägger sig för epiglottis. Kan slå mot trachea som orsakar snarkningar. (Mjuk gom: både lång och tjock)
- förändringar i larynx – ödem, everterade slemhinne-”säckar” , kollaps
- slemhinnan får som veck/säckar då den blir ihoptryckt. Blir ett hinder plus att mer slem bildas och blir då ännu svårare att få in/ut luft.
- trachealhypoplasi och bronchokollaps (?)
- tracheas slemhinna har fått sämre lager på sig, (mindre celler än normalt).
- Mindre celler på trachea än vad det borde vara. Bronkerna kan kollapsa längre ner i trachea, men man vet inte om detta beror på BOAS, om de beror på at de är brachycephala eller annat
26
Stenotiska (förträngda) nosborrar (tre nivåer)
luften kommer inte in via nosen
- Nivå 1 - Den för ögat **synliga förträngningen** av horisontella och vertikala → en smal slits. Den laterala delen av nosvingen är förtjockad och pressar ihop nosborren.
- Nivå 2 - Förträngning av vestibulum nasi p.g.a. att plica alaris (alar fold) ”bulliga” del är överdimensionerad.
- Nivå 3 - Plica alaris ”bulliga” del blir onormalt stel och kan inte abduceras så
att vestibulum nasi vidgas. (klarar inte av att vidga närborrarna).
27
Symtom på BOAS
Omfattning och intensitet av symtomen från luftvägarna varierar från snarkningar till svåra andningsproblem
- Andningsproblem, väldigt stort spektrum allt från snarkning till kollaps.
- Värme-, stress- och motionsintolerans
- lättare drabbas av överhettning eftersom de inte kan hässja i den mån de behöver
- behöver jobba mer vid stress och motion
- Mag-tarmstörningar - dysfagi, kräkningar, regurgitation, reflux
- De kan ha svårt att äta, få kräkningar, få upp mat och vätska från magsäcken
28
Diagnos av BOAS
- objektiva funktionstester (respirations-, promenad- och gångtest)
- lider hunden, hur mycket är den drabbad, vilken grad av BOAS?
- respirations test: kammare, glasbur där djuret kan röra sig och man mäter under 20 minuter och jämnför med standardesterade formler
- promenad- och gångtest: längd eller tid och sen standradiserade tester och jämnför det med standardiserade mätningar man gjort på andra djur.
- Bilddiagnostik (röntgen, DT, rhinoskopi (endoskopi i nosen), flouroskopi (se hur dom sväljer))
29
Behandling av BOAS
- Lugn omgivning
- Varsam hantering
- Undvik stress och upphetsning
- Svalt – gärna luftfuktare
- Begränsade promenader - viktigt att ha sele!
- Viktkontroll
- Ev. sedering (efter vet ordination) – ska vägas mot läkemedlets andningsdepressiva effekt
- Så att man inte orsakar att djuret inte kan andas alls
30
Vad monitorar man på klinik?
- Hjärtfrekvens
- Pulskvalité
- Lungauskultation
- Slemhinnefärg
- Kapillära återfyllnadstid
- Kroppstemperatur
31
Behandling med Kirurgi
- vidga nosborrarna och ev. vestibulum nasi
med plastikoperation
- avlägsna abnormala concher med laser
- förkorta och volymreducera mjuka gommen med
plastikoperation
- åtgärda larynxkollaps om betydande obstruktion - kirurgiskt
- restriktiv med att avlägsnande everterade slemhinne-”säckar”
- kirurgi inne i trache är svårt att läka
- aväga om de har väldigt mycket problem och då är värt att göra kirurgi eller inte
32
Faktorer som kan påverka BOAS
- Ålder (tidig symtomdebut → sämre prognos)
- Övervikt är en riskfaktor (nästan två gånger större riska tt utveckla BOAS)
- Undervikt – dåligt postoperativt resultat
- Kort nos och kort tjock hals är en riskfaktorer
- Stor förekomst av abnormala concher – dåligt postoperativt resultat
- Typ av kirurgi: korrektiv operation (ex en slits och tar bort det som förtränger) eller plastik – påverkar den postoperativa prognosen
- plastikoperationer ger bättre resultat och föredras att göras.
32
Främmande kropp/föremål orsak och vilka drabbar det
Orsak: Föremål in via nosborren eller mun t ex grässtrå eller andra växtdelar, tråd/snöre under tunga.
Drabbar: Vanligast hos katt, men inte så ovanligt hos hund heller
33
Symptom på Främmande kropp/föremål
- Nysningar, fnysningar
- Nosflöde unilateralt (en sidigt nosflöde)
- Salivering
- tassarna upp i ansiktet
- Stertor (stridor): snarkningar, låter när föremålen åker fram och tillbaka
- Obehag/irritation
- Inappetens, anorexi
- Ev. kräkningar och feber(pga infektion)
34
Behandling och undersökning av Främmande kropp/föremål
- Klinisk undersökning
- hollistisk syn: tittar på hela djuret
- Muninspektion
- dra ut tungan lite för att se svaljet och använd spegel för att se i munnen (spegel som tandläkare har)
- Svalginspektion (endoskop)
- katter är väldigt känsliga för att hålla på i munnen och har kraftiga kräkreflexer, behöver få lugnande eller sövas
- Grässtrå dras försiktigt ut
- om det är piggar på grässtråt måste man vara försiktig med hur man tar ut det! kan orsaka skada på slemhinnan
- Misstanke att föremålet löper ner till foderstrupen (om de försökt svälja ner det) – får ej dras ut genom munnen då får man göra en öppning för det är risk att det skadar för mycket
- testa att försiktigt dra ut det, sitter det stopp får man avryta och fundera på hur man ska göra det.
- Infektion sekundärt – behandlas med lämpligt läkemedel
- Men vanligtvis så mår de bra när det främmande föremålet är borta = bra återhämtning
35
Trachealkollaps orsak och diagnos
- Orsak: Okänd, ev. kongenital
- inte tillräckligt med stöd
- Drabbar: Vanligtvis små hundraser. Ovanligt hos katt
- Predisponerande:
- Överviktiga
- Har kardiovaskulära sjukdomar
- Har andra respiratoriska sjukdomar (kronisk bronkit)
36
Två typer av kollaps
- Dorsoventral – lig. dorsale prolaberar → lumen minskar → obstruktion
- Broskringarna är inte helt slutna, utan det ligger ett litet ligament mellan dessa. ligament med muskler förlorar styrka och hållfasthet så ringen kan inte hålla sig öppen som det ska, mellanrum(lumen) minskar och det ger svårigheter (obstruktion) att andras.
- Om mukociliära membranet i trachea skadas → ökar problem med andningen.
- Lateral
- på sidan: ovanligt beror ofta på trauma
37
Symtom Trachealkollaps
- Kronisk intermittent hosta (kommer i perioder - torr skrällhosta
- Positiv hostprovokation
- Andningspåverkan vid stress och motion,
- Stridor, (ljust, pipande ljud), cyanotisk (blåaktiga)
- Dyspné vid obstruktion
- Eventuellt kväljningar, kräkningar i samband med hosta
38
Trachealkollaps diagnos
- Röntgen
- Bronchoskopi
- Flouroskopi
39
Behandling – omvårdnad
Trachealkollaps
- Undvika upphetsning och stress
- Undvik värme/kyla, torr och varm luft
- Sele - återhållsam motion
- Viktminskning om de behövs
40
Medicinsk behandling
Trachealkollaps
- Hostdämpande
- Bronkodilaterande
- Kortikosteroider - kortison
41
Kirurgisk behandling
Trachealkollaps
- Extralumenala protesringar
- sätta ringar utanför trachea, sys fast för att hålla broskringarna utvidgade- inte jättevanligt att de används längre, om det är ett väldigt litet ställe, ett trauma ex kan det anvndas
- Lumenala stödringar/rör (stentning)
- Non invasiv behandling.
- Vanligare behandling.
41
Felint astmasyndrom
orsak och vilka de drabbar
Orsak: Ökad känslighet mot allergener i hemmiljön (damm, rök, kemikalier etc.) Säsongsvariation – kroniska problem
- bronkerna drar ihop sig, medans slemhinna blir hyperplastisk(delar sig och blir förtjockad), slemvägarna som finns i trache(som bindar slem) ökar sin aktivitet och det blir ännu mer slem
- Mindra lumen + mer slem = minskad utrymme för luften att ta sig fram och tillbaka
Drabbar: Vanlig sjukdom hos katt. Främst yngre till medelålders katter.
- Predisponerade: Siameser
42
Felint astmasyndrom symtom
- Hosta (kan vara så att de låter som de ska få upp en hårboll)
- Ansträngd andning ffa vid utandning (tar hjälp av buken)
- Andas med öppen mun
- Dyspné
- Takypné
- Väsande andningsljud
- Trötthet (letargi) - ofta vid större problem, ger en sämre livskvalitet
43
Felint astmasyndrom
Diagnos
- Anamnes – be djurägaren filma katten
- Röntgen (förändringar ses hos 50 %)
- Trachealsköljning, BAL
- För att se om det finns celler som inte bör vara där, tex inflammatoriska celler
44
Felint astmasyndrom
Behandling - omvårdnad
- Undvika triggande allergener – detektivarbete
- Syrgas
- Reducera stress
- Dammfri miljö och kattsand
- Svalt - gärna luftfuktare
- Undvik parfym, kosmetika, hårspray nära katten
- Undvik (hushålls)kemikalier nära katten, kän även reagera på sprit
- Utevistelse när svalt om ej allergisk mot t ex gräs eller pollen (kanske svårt på kliniken, men hemma)
- Hemma: Städning hemma – dammtorka med fuktig trasa (inte bara torr), ha gärna luftrenare
- Katten ska ej sova under täcket, undvik dunkuddar (men vissa kan även vara allergiska för annat material i kuddar)
- Ej vistas på ”rökiga” platser, gäller om man grillar utomhus, tänder en brasa inomhus och liknande
- Viktkontroll
- Regelbundna återbesök - viktigt att kliniken bokar in detta!!
45
Felint astmasyndrom
Medicinsk Behandling
Kortikosteroider och bronkodilaterande
- Kortison p.o. ger man först
- Initialt 1 gång/dygn (om ej stressande fördelas dosen på två tillfällen/dygn) i ca 3-7 dagar
- successiv nedtrappning till lägsta möjliga dos – behandling varannan dag
- Kortison inhalation
- Initialt p.o. tillsammans med inhalation, sen nedtrappning av p.o. giva
- kan även ge bronodilaterande medecin på detta sätt
- **Efter inhalation innan belöning ska kattens mun rengöras!**
- Osaolikt med fullständig tillfrisknande för katt med astma
- Tydlig instruktioner om hur medecin ska ges! Informera djurägare
- tar tid att lära katten att göra inhaleringen,
- viktigt att dss stöttar djurägarna så de ska orka fullfölja behandlingen. Allternativet är avlivning och det går att katten får ett bra liv när de lärt sig inhandleringen och accepterat behandlingen!
46
Vad är Pleura effusion?
Pleura effusion = ansamling av vätska i pleurarummet
47
Hemothorax betyder
Hemothorax = ansamling av blod
48
Hydrothorax betyder
Hydrothorax = ansamling av transudat (klar tunnflytande vätska)
49
Chylothorax betyder
Chylothorax = ansamling av lymfa
50
Vad är Pnuemothorax och vad orsakar det?
”Kollapsad lunga”(den kan inte fyllas med luft) – ansamling av luft i lungsäcken
Orsak: Skadad ”lungsäck” → luft in → undertrycket ändras → lunglob/lungan ”kollapsar”
- kan vara en lob eller både, om det är båda är det ganska hopplöst att göra något
→ Thorax skadad – omgivande luft in
→ Lungvävnaden/bronkerna skadade – luft ut
- Spontan trauma
- Lungsjukdom
- Lunginflammation
- Thoraxingrepp (bukingrepp, diafragmabråck)
- ingrepp som skadar lungvävnaden
- Främmande kropp
- Parasitangrepp m fl.
51
Pleural effusion och Pneumothorax
Symtom
- Dyspné
- Förändrat andningsmönster
- Takypné
- Nedsatta andningsljud (auskutation)
- ”Paradoxical breathing” (bukväggen dras inåt vid inandning och utåt vid utandning), det blir tvätom från vanlig andning- alvarligt
- andas ofta med öppen mun, öppnar upp frambenen, tar i mycket vid andning, väldigt svårt att andas
52
Pleural effusion och Pneumothorax
Diagnos
- Röntgen
- Ultraljud
- Thoracocentes (aspiration av vätska från ”lungsäcken”)
- cytologi (cellprov)
- Blodprov
53
Pleural effusion och Pneumothorax
Behandling
- Symtomrelaterat, kan kräva en thoracocentes för att rädda djuret (täppa igen hålet så gott det går sen sticken man in en nål och drar ut luften så den kan börja andras (använder ofta ultraljud vid detta)
- Underliggande orsak
- Thoraxdränage om man inte fått bort hela läckaget
