Djuromvårdnadsteorier

Question 1

Omvårdnad delas in i två delar baserade på upgiffter

Answer 1

• Medicinska uppgifter: t ex rengöra sår, ge läkemedel m.m.
• Omvårdande uppgifter: t ex mata, rasta, pälsvård m.m.

Question 2

Vad innebär Omvårdnad?

Answer 2

Omvårdan: Hjälpa pateienten att komma tillbaka till normala hälsan, eller klara av att leva kvalitativt med nedsättningen.

Question 3

Vad är Djuromvårdnadsvetenskap?

Answer 3

• Skapar kunskap om relationer och handlingar för att främja patientens utveckling mot fysisk och psykisk hälsa
• Hälsa = inte bara frånvaro av sjukdom utan kan relateras till känslan av välbefinnande
• Ämnet djuromvårdnadvetenskap är centralt inom djursjukskötarens yrkesutövning

Question 4

Vad ska all omvårdnad vila på?

Answer 4

All omvårdnad ska vila på en evidensbaserad kunskapsgrund - kunskap, erfarenhet, tilltro/övertygelse till att det man gör gör nytta.

Question 5

Vad ska Initutionen och målet med omvårdnaden vara?

Answer 5

Initutionen ska vara att de fem friheterna tillgodoses så att djurets välfärd uppfylls och djuret ska ha ett värdingt liv med bra levnads vilkor.

Målet ska vara att alla patienter ska ha det så bra som de kan i den situation de befinner sig i för tillfället.
Teorier och praktik påverkar varandra

The Five Freedoms
- Freedom from Hunger and Thirst.
- Freedom from Discomfort.
- Freedom from Pain, Injury or Disease.
- Freedom to Express Normal Behavior.
- Freedom from Fear and Distress.

Question 6

Vad gör Omvårdnadsteorier/-modeller?

Answer 6

• Kunskap → förbättra det praktiska genom att beskriva, förklara, förutspå och kontrollera fenomen som uppstår
• Teorierna och modellerna är systematiskt upplägg och de ökar sannolikheten för att den omvårdanaden man ger blir framgång
• Utvecklar analystisk förmåga som tjänar till och utmanar tänkandet och klargör värderingar
• Olika typer av omvårdnadsteorier och modeller där många teorier går i varandra och är i konstant utveckling av teorierna.

Question 7

Exempel på omvårdnads teorier:

Answer 7

• Behovs teori: patienten får verktyg att kunna upprätthålla sina vardagliga behov
• Omsorgs teori: stöttar och hjälper patienten vid en specifik situation eller djukdomstillfälle
• Interaktions teori
• Utvecklings teorier
• Systems teorier

Question 8

Fyra viktiga punker i omvårdnadsteorier/-modeller

Answer 8

• Individen
  
  • vilken syn på individen man har och hur de påverkar handlandet
• Hälsan
  
  • vilket mål man har för omvårdnaden
• Miljön
  
  • var ska omvårdnaden utföras, klinik eller hemmet?
• Omvårdnaden
  
  • vilka aktiviteter som ska ingå i omvårdnaden

Question 9

Vad är abillity modellen?

Answer 9

• Togs fram 2007 av Orpet and Jeffery – pionjärer inom djuromvårdnad
• förmåga-modellen är omvårnads inriktad starateri som uppmundrar att ha en hollistisk syn på sina patienter.
• paramenter ändras över tid, valp/kattunge är annolunda är vuxen
• kulturella skillnader
• ekonomiska förutsättningar för djurägaren
• complience-finns det hinder för djurägaren att utföra omvårdnaden?

Question 10

Vad är Omvårdnadsprocess?

Answer 10

Omvårdnadsprocess: Är en systematisk problemlösningsmodell med syfte att individualisera omvårdnaden för att öka patientens välbefinnande.

Question 11

Vad är Individuell omvårdnad?

Answer 11

Individuell omvårdnad: Omvårdnad utifrån patientens unika hälsosituation och behov

Question 12

Vad är Omvårdnadsplanering?

Answer 12

Omvårdnadsplanering: Utifrån en bedömning av patientens nuvarande hälsotillstånd planera omvårdnadsåtgärder i syfte att uppnå ett förväntat hälsotillstånd

Question 13

Vad är Målen för en god omvårdnad av djur?

Answer 13

• Främja patientens hälsa
• Främja patientens välbefinnande
• Förebygga ohälsa
• Lindra lidande
• Främja ett värdigt avslut

Question 14

individens hälsa delas i i fyra fält, vilka?

Answer 14

• frisk individ som mår bra har en verklig hälsa
• frisk individ som mår dåligt har en upplevd ohälsa
• sjuk individ som mår bra har en upplevd hälsa
• sjuk individ som mår dåligt är det en verklig ohälsa

Question 15

I djuromvårdans processen igår olika aktörer

Answer 15

• djuret och djurägaren
• djursjukdkötare
• veterinär

Question 16

Omvårdnadsprocessen delas in i olika steg/faser, vilka?

Answer 16

1. Datainsamling - bedömning
   
   1. viktigt steget, ger djursjukskötaren för ökad förståelse för patinetens behov och utgör basen för omvårdnaden.
2. Omvårdnadsdiagnos
3. Planering
4. Genomförande av åtgärder
5. Omvårdnadsresultat

Question 17

Insamling av data: vad ska man fråga djurägaren?

Answer 17

fråga djurägaren- anamnes

• Kontaktorsak - varför de är på klinik
• Hälsohistoria
• Pågående vård
• Levnadsförhållanden
• Vanor
• Överkänslighet?
• används öppna frågor

Om vi inte vet vad som är normalt för djuret, hur vet vi om omvårnaden fungerar?

Question 18

Vad ska man tänka på med patienten i data insamligen?

Answer 18

• Vanligt att kunskapen om individens normala rutin saknas
  
  • foder, utevistelse, var sover de osv
  • få kunskap om djurets verkliga hälsa
• Ofta hänvisas djuret till ett fall istället för att fokus ligger på patienten med fokus på djurets medicinska tillstånd

Question 19

Kan man anpassa allt efter djurets behov och vana?

Answer 19

Det går inte att anpassa allt för djuret på vårdavdelning, men kan vara bra att veta för att förstå vissa beteenden hos djuret.

Question 20

Var samlas data in från?

Answer 20

Data fås från djurägare, tidigare behandlande veterinär, journaler, egen undersökning /bedömning, kollegor m fl.

kan vara bra att ha ett frågeformulär så man inte missar något

Question 21

Vad innebär ett Holistiskt perspektiv?

Answer 21

tänk på hela patienten, inte bara på ett visst problemområde

Question 22

Hur bedöms Omvårdnadsstatus
?

Answer 22

Använd lämpliga standardiserade bedömningsinstrument

Finns ex för:
- Sår
- Smärta, smärtprotokoll
- Mun
- Nutrition
- Rehabilitering

Question 23

Vad är Omvårdnadsdiagnos ?

Answer 23

Omvårdnadsdiagnos är en redogörelse som beskriver ett identifierat, faktiskt eller potentielt problem som kräver en omvårdnads åtgärds.
Delas in i problem-, risk- eller resursdiagnoser (resursdiagnoser används inte så ofta på djursidan)
- Inte samma som medicinsk diagnos
- Grunden för kvalitén av omvårdnaden
- Definierar hälsoproblemets påverkan i patientens dagliga liv samt förmågan att hantera denna påverkan.

(exempel:
- medicinsk diagnos: Bäckenfraktur
- problem-o-diagnos: Ovillig att byta ställning
- risk-o-diagnos: Trycksår

Question 24

Vad ska an tänka på vid omvårdaden av samma skada på olika individer?

Answer 24

• mängd foder
• kattlåda
• om buren ska inredas på samma sätt
• smärtlindring
• monitorering av urin och avföring

Question 25

Vad ska man tänka på med smärta för olika individer med samma skada?

Answer 25

• painface, en katt som har ont lägger sig ofta på den sidan den har ont i
• behövs smärtlindrande för just den individen?

Question 26

Vad ska man tänka på med Foderet för olika individen med samma skada?

Answer 26

• få foder och kan äta själv= piggar på sig snabbare.
• Om de bara ligger kanske inte de ska ha lika mycket foder

Question 27

Vad ska man tänka på med Kattlåda för olika individen med samma skada?

Answer 27

• Kan katten ha det svårt att komma i en kant kattlåda, kan då använda bricka med kattsand eller bara papper och sand
• Sanden ska inte fastna i förband eller sår.

Question 28

Vad ska man tänka på med buren för olika individen med samma skada?

Answer 28

• mjukt underlag.
• Det är bra om katten också kan röra sig, och om man har för mycket mjukt, handukar osv, är det lätt att katten trasslar in sig om den har svårt att gå, kasnke behvöer mer slätt underlag.

Question 29

Vad ska man tänka på med urin och avföring för olika individen med samma skada?

Answer 29

• kontrollera katten till höger att den går på låda och kommer till lådan
• inte kissar och avföring där den ligger så den inte blir smutsig och/eller nedkyld av kiss och mår då dåligt pga det.

Question 30

Vad gör du efter att du inhämtat data, gjort diagnos, identifierade akuta och poteintiala problem

Answer 30

då gör vi sedan upp våran plan, både mål och åtgärder

Tänk efter före: i förväg ta ställning till olika behov av omvårdnad för att kunna gämnföra omvårdaden på det mest effektiva sättet. Ger också möjlighet till att arbeta förebyggande.

Question 31

Vad är en Målformulering och vad ska man tänka på?

Answer 31

Bra att använda modell när man sätter upp sina mål, både för att underlätta vilka mål som ska sättas upp och så att inget glöms bort.

Vad vill man uppnå med de olika målen?

S: är dom tydliga och konkrekta?

M: går dom att mäta?

A: är dom accepterade av ffa djuret?

R: är det realistiskt?

T: hur lång tid kommer det ta att uppgå målet?

a: hur kontrollerar vi att målen är uppnådda?

Question 32

Exempel på målformelering nutrition

Answer 32

För att formulera mål behvöer vi fakta.

• får hunden äta eller inte äta?
• Vilka mängder och hur ofta får hunden äta?
• Vad har vet ordinerat? special foder?
• Jornalen eller kollegan visar/berättar vilka normala rutiner hunden har hemma
  
  • vilket foder, hur ofta äter den, blöt/torr/uppbött torr foder, typ av skål osv
• Sätta upp ett rimligt mål som är specifikt och mätbart så att vi kan göra en utvärdering
  
  • viktigt att man kan utvärdera annars är det onödigt att ens göra mål formuleringen.

Question 33

Vad gör man efter att man satt upp sina mål?

Answer 33

När man har satt upp sina mål ska man se vilka åtgärder som behövs för att målen ska uppnås.

Question 34

10 punkter som är bra att ha i åtanke vid åtgärder

Answer 34

1. Nutrition (vätska/föda)
2. färskt vatten
3. Cirkulation/Respiration
4. Kroppstemperatur
5. Hud/päls – ”tvättar sig”
6. Aktivitet - rörelse
7. Komfort och stress
8. Vila - sömn
9. Smärta
10. Beteende

KVÅ = Åtgärdskoder - finns på socialstyrelsen

Question 35

Årgärder - nutrion

Answer 35

1. rätt foder, rätt mängd, till rätt individ, får djuret äta eller inte, får djuret i sig enrgi eller behöver man hjälpa till (blöta upp, mindra bitar, värma upp, dutta)?
   
   2. färskt vatten, tydlig information till alla om de inte får äta eller drick, dropp om djuret inte får äta/dricka så den får i sig vätska

Question 36

Åtgärder - Eliminering (urin/avföring)

Answer 36

1. hund: gamal eller ung? gå i koppel, halsband, sele?, behöver den stöd för att kunna gå och kunna utföra sina behöv, behöver den rastas oftare pga sjukdom, läkemedel, diarre?, gå ut med kortvarsel?, rastas längre?
   
   2. kateter: kontrollera att den funderar, inga sår, läckage osv

Question 37

Åtgärder - Cirkulation/Respiration

Answer 37

1. bra att veta referensvärderna, normalvärderna (hästägare i regel bättre på att veta det)
   1. om de inte finns normalvärden måste man ha referensvärden annars är det svårt att veta om de är en ökad frekvens eller inte.
   
   2. vilken typ av andning(buken/ytlig), bi-ljud av andrning (snarkning, pip),

Question 38

Åtgärder - Kroppstemperatur

Answer 38

1. referensvärden, normalvärde (informera djurägare vid ex vaccin om att det är bra att veta normaltemp så det finns ifall det händer något)
   
   2. ålder påverkar
   3. Vill djuret ha det varmt eller svalt?
   4. lågt kroppstemp-bädda varmt, filtar, värmande flaskor, droppvärmare
   5. djur som bara ligger och inte kan röra sig blir lätt kall

Question 39

Åtgärder - Hud/päls, ”tvättar sig”

Answer 39

1. viktigt att djuret är så rent som möjligt
   
   2. ser efter sår, rodnad, kammar, klipper tovor
   3. infektoner ska ses över regelbundet
   4. kan djuret tvätta sig själv eller måste man hjälpa den göra rent? Tvätta en liten del och har i åtanke att om djuret är hypoterm (undertemperatur) ska man inte kyla ner djuret genom att tvätta den då får man avstå och kanske kamma istället.

Question 40

åtgärder - Aktivitet, rörelse

Answer 40

1. om djuret behöver motion, resterektiv motion, utevistelse, burvila, stängt omobilserat(behöver vändas försiktigt-vändschema)
   
   2. sällskap? unga djur behöver mer sällskap, leksaker
   3. olika variation på rörelserna och aktiviteten.

Question 41

Åtgärder - Komfort och stress

Answer 41

1. Tillräckligt ombonat
   
   2. Minska stressen- stressande att vara på klinik
   3. Hur buren/boxen ser ut, vilka underlag, kan den röra sig? Inte för mycket underlag som trasslar till sig
   4. Behöver den frisk luft, svalare, varmare
   5. Gömställe, feromner
   6. Lugna djuret genom att prata
   7. Behandla inte i buren- den lilla trygghet dom fått i buren vill man inte ta bort genom att göra jobbiga saker där.
   8. Hjälpmedel- hjälpa djuret till egenvård. Inte för trångt så att djuret kan komma åt och tvätta sig, ta bort krage ibland så den kan tvätta sig lite och ha koll så dom inte kommer åt de dom inte får röra

Question 42

Åtgärder - Vila, sömn

Answer 42

1. Behöver det varar tyst, mörkt, svalt, fukt ?
   
   2. Underlaget är mjukt och rent
   3. Vissa djur behver bara ensamma, vissa vill ha sällskap av andra djur i närheten
   4. Vissa går bara runt, man får då försöka bryta mönstret och försöka lugna ner dom - i värsta fall prata med vet om man bör ge lite lugnande? Vet måste ordinera lugnande
   5. viktigaste: skapa tid för vila och sömn, kan inte vara inne och titta hela tiden för då får den inte den vila den behöver.
      
      1. ex: Kan inte vara ett scehema för ex ögondropp dygnet runt eftersom då kommer djuret inte må bra för den kommer vara allderless för trött.

Question 43

Åtgärder - smärta

Answer 43

1. Painface för ffa häst, katt
2. Smärtskalor
3. Ha koll på om dom har ex ont i rörelse, ont i stilla, neurologisk smärta, smärta pga sjukdom eller fraktur?
4. Ska som ha smärtlindring
5. Tillräckligt mjukt så dom inte får ont av att ligga i buren
6. Massage, akepunktur, böja, sträkta, rehab

Question 44

Åtgärder - Beteende

Answer 44

1. Viktigt att veta det vanliga beteendet: generella och individuella (fått info från djurägaren vid anamesen)
   
   2. Är djuret pigg, intresserad, apatisk, arg, biter, sterotypa rörelser - behöver det åtgärdas eller kommer det åtgärdas med tiden? (ex arg pga smärta)

Question 45

Genomförandet av åtgärder

Answer 45

• Schemalägg dom dagliga åtgärderna - vilken ordning ska de göras, behöver djuret gå ut innan den får mat, mat innan medicin osv
  
  • kyssa för i schemat när åtgärden är gjort
• Uppmuntra patienten att utföra åtgärden
  
  • ex god mat, godis om den inte vill äta
• Underlätta för patienten att utföra åtgärden
  
  • ex, hjälp att gå ut och kissa - känner sig friskare och blir snabbare bättre
• Compliance – åtgärder hemma
• Återbesök - något som behöver ändras så att målen ska kunna uppfyllas

Question 46

Omvårdnadsresultat- Utvärdering

Answer 46

• Vad de rimliga mål?
• Har vi lyckats?
• Har problemet förvärrats?
• Behövs ytterligare information - data, ringa djurägaren?
• Ändra genomförandet och/eller målen
• Krävs ytterligare kompetenser/speciallister/vårdgivare för att nå målet?

Question 47

Vad är viktigt att tänka på vid praktiska utformningen av Omvårdnadsplan (OVP)?

Answer 47

OVP: teoretiskt modell som beskriver det som äger rum i vården för patienten

• Alla inblandade ska kunna förstå den
• Ska framgå när ska olika saker utföras och hur
• Anteckna de olika åtgärderna som gjorts, så man vet att djuret fått åtgärden den tiden så det inte blir dubbelt eller glöms bort
• Använda som bilaga till jornalen så man inte behöver skriva två gånger (en gång i planen och en gång i jornalen)
• Otillräklig kunskap kan begränsa användandet av bra omvårnad för att man då inte kan utforma en fullstndig omvårdnads plan

Question 48

Sammanfatta OVP (omvårdnadsplan)

Answer 48

• OVP underlättar för djursjuksköraren
• En uppgift för djursjukskötaren är att lindra lidande och främja hälsa
• OVP → behöver utveckling, Har lämnat den traditionella medicinska modellen och gått mot mer omvårdnad och en mer holistisk syn
• OVP är till för att stärka ”banden” mellan inlagd patienten och vårdgivare, förebygga och minimera risker för fel eller för missad åtgärd
• Implementera OVP så den passar på den klinik och/eller avdelning djursjukskötaren arbetar på OVP.
  
  • bättre att göra lite än inget alls
  • samarbeta