Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård > Neurologi > Flashcards

Neurologi Flashcards

1
Q

Vad gör Storhjärna (cerebrum)?

A

Bearbetar och registrerar information från hela kroppen (t ex sinnesorgan, muskler och leder) och styr kroppens mer avancerade funktioner (t ex tankar, minne)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Symptom på skada på cerebrum:

A
  • Ändrat temperament
  • Ändrat beteende
  • Nedsatt medvetandegrad
  • Blindhet
  • Cirkelgång
  • Huvudpressning
  • Kompulsiva (tvångsmässiga)
    rörelser
  • Kramper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var får man sympotom om man skadar vänter hjärnhalva?

A

Båda hjärnhalvorna styrs av motsatta sidans hjärnhalva. En skada i vänster hjärnhalva → symtom i höger kroppshalva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör Lillhjärnan (cerebellum)?

A

Samordnar rörelser till mjuka och väl avstämda. Samarbetar nära med det vestibulära systemet samt syn-och hörselorgan för att ge exakta och väl avvägda rörelser (som ändamålet kräver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är symptom på skada på cerebellum?

A

Lillhjärnan.

  • Klumpiga rörelser
  • Okoordinerade rörelser
  • Hypermetriska/dysmetriska rörelser (För stora eller för korta/långa rörelser)
  • Ofta ses intentionstremor (Man skakar när man ska göra en rörelse, Tremorn kan förvärras när individen ska utföra en rörelse)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Ataxi?

A

Okoordinerade rörelser (Behöver inte vara pga lillhjärnan! Kan även vara pga skador i PNS eller liknande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Dysmetri?

A

Fel avstånd i rörelserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är hypermetri?

A

stora rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Tremor?

A

Ofrivilliga darrningar/skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är intentionstremor?

A

Från CNS, hjärnan överkompenserar finjusteringar av rörelser → skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Pares?

A

Nedsatt muskelkraft, förlamning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är paralys?

A

totalt bortfall av viljestyd motorisk kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär ändelsen - plegi?

A

ändelse som betyder paralys (tex tetrapegi- alla fyra ben påverkade)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är postural kontroll?

A

Nervsystemets förmåga att hålla kroppens oritentering och stabilitet tar hjälp av syn, balans och känsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör hjärnstammen(medulla oblongata)?

A

Hjärnstam är livsviktiga centrum för kontroll av kroppens inre miljö. De Styr vakenhet och andningen samt regleras hjärtats funktion, blodtrycket och ”primitiva” funktione (ex födointag, flykt, försvar, fortplantning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är symptom på skada av medulla oblongata?

A

hjärnstammen: Skador här kan leda till döden eller så ger den allvarliga neurologiska symtom som Ataxi (okoordinerade rörelser), Pares (nedsatt muskelkraft, förlamning), Påverkan på medvetandet, Kranialnervsbortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör Ryggmärg (medulla spinalis)?

A

Transporterar information mellan hjärnan och kroppens alla olika delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symptom på skada i ryggmärgen (medulla spinalis)?

A

Inga signaler kommer till eller kan skickas från hjärnan.

  • Posturala reaktioner påverkas, tex hur man placerar sina tassar i golvet
  • Ataxi i extremiteterna belägna caudalt efter skadan
  • Pares i extremiteterna belägna caudalt efter skadan
  • Reflexer kan vara påverkade, överdrivna eller nedsatta beroende på var skadan sitter i förhållande till de extremiteter som berörs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur undersöker man posturala reaktioner?

A

posturala reaktioner = tex hur man placerar sina tassar i golvet. Undersökning genom att man lägger tassen “upp och ned” och ser om djuret vänder på den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör PNS(Perifera nervsystemet) ?

A

Leder impulser till kroppens viljestyrda muskler, Förmedlar känselimpulser från hud och muskler och Leder impulser som styr kroppens organ.

  • Sympatiska ”väcker” kroppen vid fara och ökar kroppens beredskap
  • Parasympatiska – motsats till sympatiska och stimuleras vid vila
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är symptom på skada PNS?

A

Symptom på skadan beror på lokalisation och typ av skada! Men kan vara ex:

  • Domningar
  • Stickningar
  • Nedsatt känsel
  • Muskelsvaghet
  • Värk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad gör man vid generell diagnostik?

A
  • Signalement: vad är det för art, ras, kön, ålder? Kan utesluta vissa sjukdomar på en gång eller stärka vissa.
  • Anamnes: vissa sjukdomar kommer väldigt snabbt och andra mer gradvis
  • Klinisk undersökning: man gör alltid detta. Man kanske hittar en knöl eller annat som kan ge en ledtråd
  • Neurologisk undersökning: man tittar på reflexer på många olika sätt
  • Röntgen: om misstanke om något traumatiskt eller sjukliga processer i skelettet, leder, disker intill nervsystemet, neoplasi.
  • Blodprov/Urinprov: endast vid misstanke av metabolisk sjukdom (utesluta andra sjukdomar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är fem vanliga diagnostiska metoder vid neurologiska problem?

A
  • MRT = Magnet Resonans-Tomografi. Ger info om förändringar i mjukdelar. Överlägset avseende förändringar i CNS
  • CT (DT) = Dator Tomografi. Ger info om skelettskador
  • CSF = CerboSpinal-vätskeprov (ryggmärgsvätska) vid misstanke om inflammatorisk/infektiös process (ser vilka celler som finns i vätskan, de påverkar hjärnan)
  • Myelografi =(kontrast röntgen, invasivt). Används för att utvärdera ryggmärgen
  • Biopsi nerv/muskel. Visar förändringar i det PNS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ett Epilepsi anfall?

A

Epilepsi anfall är övergående okontrollerade urladdningar i en grupp neuron i hjärnan. De börjar plötsligt, varat i sek→minuter, och sluter av sig själv. Oftast påverkas medvetandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan orsaka epilepsi anfall?

A

De kan vara Medfödd eller förvärvad (trauma, sjukdom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur delas epilepsi anfall in?

A

Indelning av orsak följt av anfallstyp och lokalisation:

  • I. Genetisk (primär)
  • II. Strukturell/Metabolisk (t ex neoplasi, trauma, inflammation/hypoglykemi, toxiner i blodet)
  • III. Ideopatisk (okänd orsak)
  • A. Generaliserade (hela kroppen involverad i anfallet)
  • B. Fokala (symtom endast i en del av kroppen)
  • C. Okänd (kan var A. och/eller B.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur vanligt förekommer epilepsi, och vilken typ, hos häst, hund och katt?

A
  • Häst: genetisk har rapporterats hos arabföl, men relativt ovanligt
  • Hund: genetisk/ideopatisk vanligast debutålder: 1-5 år
  • Katt: strukturell/metabolisk relativt vanligt, ideopatisk förekommer

Varierande medvetande grad under anfallen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad kännestäcknar EP anfall I och III (primär/ ideopatisk)?

A

Djuret är normal vid neurologisk undersökning och har normalt beteende mellan krampanfallen och har ingen annan sjukdom som gör att de är sjuka mellan anfallen. Det är ofta liknande anfall för en individ och det kan börja när djuret vilar. Kan vara svårt att avgöra anfallstyp, ibland även att det är ett epileptiskt anfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är generell behandling av epileptiska anfall?

A

Minska anfallsfrekvensen och mildra anfallen - effekt på ca 2/3 av patienterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka är de vanligaste antiepileptika?

A

fenobarbital, imepitoin, kaliumbromid, levetirazetam

31
Q

Biverkningar av Fenobarbital/kaliumbromid

A
  • Trött, vinglig, ostadig, verka ”onykter”, kan ev. ”kissa på sig”
  • Övergående symtom – dosen behöver inte ändras, ge det lite tid
32
Q

Biverkningar av Fenobarbital/kaliumbromid/imepitoin

A

Ökad aptit och törst - lätt att gå upp i vikt. Man får kanske se över typ av foder och motion för att se till att de inte går upp i vikt.

33
Q

Vad ska man tänka på vid telefon kontakt vid epiloeptiskt anfall?

A
  • Djurägare är oftast väldigt oroliga. Vilktigt att vara professionell, lugnande och saklig.
  • Man kan erbjud djurägaren att komma in med sitt djur till kliniken men vid korta anfall är det bättre att boka in tid när anfallet är över så man har tid att göra undersökningarna man behöver.
34
Q

Vad ska man ge för råd och info till djurägare för pågående anfall?

A
  • Stoppa inte in något i munnen på djuret - (kan tugga sönder och sätta i halsen)
  • Placera djuret där det är tyst, lugnt, gärna lite mörkt
  • Se till att de inte kan skada sig (flytta möbler, polstra) men flytta inte på djuret, röra inte djuret, eller hålla inte i djuret.
  • Flytta på andra djur i hemmet då de kan reagera aggressivt
  • Finns inte så mycket man kan göra i ett anfall om man inte har läkemedel att ge.
35
Q

Vad ska man ge för råd och info för efter anfall?

A

Djuret kan vara förvirrad/aggressiv och väldigt annorlunda mot hur de normalt är efter anfall och blir ofta trött.

Kolla om djuret har bitit sig

36
Q

Vilka djur ska komma in direkt?

A
  • Om de har krampat länge än 5 min.
  • Om de har klusteranfall (upprepade anfall under ett dygn, djuret återfår medvetandet mellan anfallen). Riskerar att hamna i Status epilepticus där de inte slutar krampa.
  • Djur som i övrigt inte är/verkar friska. Djur som har diabetes, diarre eller liknande, elektrolyterna i kroppen kan då vara för låga och de kan behöva annan behandling
37
Q

Hur ska skuta patienter tar till kliniken?

A

Ta djuret i en filt och lägg djuret i bilen, gör det så lugnt som möjligt och håll det gärna tyst och lugnt och skydda sig själva så att inte djurägaren blir skadad

38
Q

När ska icke akuta patienter komma in?

A

Bra om djuret kommer till kliniken på bokad tid när anfallet är över.

39
Q

Hur hanterar man akuta patienter/ har haft klusteranfall?

A
  • Var gärna två sköterskor och ta in direkt på rum.
  • Sätt PVK (går det inte kan det vara bra att ge LM först via rektum så att man sedan kan sätta PVK)
  • Ta blodprov
  • Ta temp för att se om de är hypertermiska och behöver kylas, kan vara bra att ha blöta handdukar till hands och Hålla koll på temp så att de inte blir hypotermiska
  • Förbered för medicinering, dropppåse osv- kanske redan när patienten är på väg!
40
Q

Hur hanterar man patienter som har haft EP- anfall men nu mår bra?

A

De kan vänta på sin tur i akutflödet

41
Q

Vad är diskbråck?

A

Diskarna mellan hals-rygg kotorna fungerar som stötdämpare. Diskbråck är en förskjutning/skada på disken/diskarna som leder till tryck på ryggmärgen. Ger Smärta och ev. förlamning

  • Vanligt på hund.
42
Q

Hur delas diskbråck in?

A

Hos hund delas diskbrok vanligen in i diskbråk hos:

  1. Chondodystrofa raser (Tax och liknande)
    • Orsakas av en diskdegeneration (mineralisering). Disken/diskarna är trasiga (extursion) och tränger ut i kotkanalen. Ger akuta symtom inom några timmar → förlamning
    • Debuterar vanligen vid 3-6 års ålder
  2. Storvuxna raser
    • Disken/diskarna deformeras (protursion) och buktar ut i kotkanalen
    • Symtomen kommer långsamt och är vanliga på äldre individer.
43
Q

Vilka diskbråcks patienter ska komma in direkt?

A

De som har förlamningssymtom, har så ont att de ”skriker” och de som har så ont så de inte vill äta.

44
Q

Vad ska man ge som råd till djurägare?

A

VILA! (Vid akut ryggsmärta extra viktigt på chondrodystrofa raser). Djur som får smärtlindring är det viktigt att djurägaren informeras om att hålla hunden stilla!

45
Q

Hur ska man lyfta hundar med diskbråck?

A

Lyft hunden med så rak rygg som möjligt (vid misstänkt akut extrusions)

46
Q

När använder man röntgen vid diskbråck?

A
  • Avancerad undersökning eller röntgen utförs endast i anslutning till operation.
  • Röntgen är oftast inte tillräckligt för att ställa diagnos diskbråck och är större risk att man skadar mer vid akuta patienter.
47
Q

Två sätt man kan behandla diskbråck?

A

Diskbråck kan behandlas Konservativt (vila, smärtlindring, ej op) eller Kirurgisk

48
Q

När använder man Kirurgisk behandling av diskbråck?

A
  • Rekommenderas om förlamning eller om smärta inte försvinner. Det är viktigt med smärtlindring och att använda bilddiagnostik (MR/DT) för att se var skadan sitter.
  • Efter op ska patienten åter till vårdavdelningen och ska vara smärtlindrad, blåsan tömd och urinkateter satt!
49
Q

Vad är viktigt på Vårdavdelning vid Kirurgisk behandling av diskbråck?

A
  • Smärtlindring
  • Efter operation → fysioterapi så snart hundens AT tillåter
  • Hemgång när djuret återfått förmågan att ”kissa själv”
  • Prognosen god men påverkas av tiden mellan uppkomst och operation.
50
Q

Vad är viktigt på Vårdavdelning vid Konservativ behandling?

A
  • Smärtlindring och strikt burvila
  • Kisskoll/blåskoll. Kater är vanlig när de inte kan stödja på bakbenen. (ökad risk för UVI)
  • Prognos god i samtliga fall där smärtsensibilitet är intakt(annars ofta kirugi)
  • Risken stor för återfall
51
Q

Omvårdnad efter behandling av diskbråck

A
  • Mjukt underlag i buren och halkfritt underlag
  • Vändschema (var 4:e timme)
  • Kateterkoll/blåskoll
  • Rastning – bära, stöd under buken, sele, noga kisskoll
  • Ev. upphöjd mat- och vattenskålar så att de inte behöver böja ner nacken, speciellt vid nackdiskbråck.
52
Q

Vad är Wobbler/ Slinger?

A

Kallas också cervical spondylomyopati (CSM)

Patologiskt förändring i halsryggen som trycker på ryggmärgen. Okänd orsak men drabbar både hund och häst, ff a snabbväxande (engelskt fullblod, russ, grand danois, dobermann, mastiff). Djuret kan samtidigt ha diskbråk och ev samband med felutfodring, genetik.

53
Q

“Wobbler” symptom

A
  • Börjar ofta på bakbenen, senare blir de mer eller minder förlamade.
  • Vinglig gång (ataxi), Neurologiska rörelsestörningar, Ev. nedsatt prestation och smärta kan förekomma
54
Q

“Wobbler” behandling

A
  • Konservativ: bur-/boxvila, fysioterapi, smärtlindring, ev. foderbyte
  • Kirurgisk: stabilisering eller dekompression (avlägsna lösa benbitar)
  • Varsam behandling (hund:sele vid rastning)
  • Iaktta försiktighet runt vinglig häst
  • Sårvård vid skador som djuret ådrar sig p.g.a. vinglighet
55
Q

Prognos för djur med “wobbler”?

A

Beror av hur allvarliga symtomen är och hur länge djuret har haft problem

56
Q

Vad är Fibrocartilaginös emboli (FCE)?

A
  • Akut förlopp som uppkommer under aktivitet. Hunden skriker till och blir sen förlamad, Smärta när det händer som sen går över.
  • Vanligast hos storväxta hundras men även dvärgschnauzer, york. Ovanlig hos katt
57
Q

Symptom på FCE?

A

Ofta kraftigt lateraliserade (ena sidan) symtom, ataxi, nedsatt känsel

58
Q

Orsak till FCE?

A

troligen infarkt (stopp i blodkärl som försörjer ett ryggmärgsavsnitt)

59
Q

Behandling till FCE?

A
  • vila och fysioterapi (veckor-månader)
  • Stöd vid rastning, kateter om det behövs
60
Q

Prognos till FCE?

A

god om djup smärtsensibilitet finns kvar

61
Q

Vad är Ideopatisk meningoenchephalit ?

A

Många varianter av sjukdomen och har olika namn: SRMA, NME, Granulomatös meningencefalit

  • Sjukdom orsakar inflammation i nervsystemet, utan bakomliggande infektion.
  • Drabbar hund och har eventuellt en immunmedierad orsak
62
Q

Vilka drabbar SRMA- Steroidresposiv meningo-arterit? Vad är symptom och diagnos?

A
  • Drabbar vanligen unga, ofta storväxta raser (bernen sennen, boxer, beagle, basset)
  • Symtom: Akut nacksmärta, feber, nedsatt AT, mycket smärtsamt
  • Diagnos: Blodprov (Ofta leukocytos), CSF (ryggmärgsvätskeprov) prov (Höga celltal och högt protein)
63
Q

Behandling av Ideopatisk meningoenchephalit och SRMA?

A
  • Kortikosteroider (bra effekt)
  • Vätskeersättning
  • Smärtlindring
64
Q

Omvårdnad av Ideopatisk meningoenchephalit och SRMA?

A
  • Varsam hantering, Rastning i sele, Upphöjd mat- och vattenskål
  • Risk för återfall trots behandling
65
Q

Geriatriskt vestibulärsyndrom: symptom, behadlign, omvårdnad och prognos

A
  • Relativt vanlig på gamla hundar
  • Mycket akut uppkomna symtom som kräkningar, yrsel, vinglar, ramlar omkull, ostadig, lutar huvudet, nystagmus
  • Behandling: Vätskeersättning, antiemetika
  • Omvårdnad: Varsam hantering, mjukt underlag, stöd vid rastning, mata, hjälp att dricka
  • Prognos: God
66
Q

Vilka drabbar Gräsbetessjuka? och vad orsakar det?

A
  • Drabbar ffa unga betande hästar inom vissa geografiska områden.
  • Smittämne: toxin från Clostridieum spp.
  • Smittväg: troligen via tarmen – nedbrytning av nerverna
67
Q

Symptom på gräsbetessjuka

A

Insjuknar snabbt (allvarligt) – många olika symtom t ex

  • G-I påverkan (svårigheter att svälja, kolik, nedsatt/upphörd peristaltik)
  • Inappetens
  • Nedsatt AT
  • Svettningar
  • Skakningar
  • Förhöjd hjärtfrekvens
68
Q

Diagnos och behandling av gräsbetessjuka

A
  • Specifik behandling saknas - Symtomatisk understödjande behandling ges
  • Diagnos ställs på symtom och uteslutande av andra sjukdomar. Obduktion ger slutgiltig diagnos.
69
Q

Prognos för hästar med gräsbetessjuka?

A

Dålig prognos: de flesta dör inom några dygn eller avlivas p.g.a. djurskyddsskäll.

Vissa lindriga fall kan överleva, men djuret kräver intensivvård under lång tid

70
Q

Omvårdnad för hästar med gräsbetessjuka?

A
  • Få dem att äta och dricka. Bjuda färskt gräs, morötter, äpplen, pellets. Smaksätt med t ex betfor. Kan hjälpa att handmata!
  • Vätskeersättning vid behov
  • Avföringskoll. Paraffinolja om ”trög” i magen
  • Lätt motion, stimulerar aptit och tarmmotorik
  • Vila – ren, djup ströbädd
71
Q

Vad är Degenerativ Lumbosakral stenos - DLSS?

A
  • Sjukdomen orsakar smärta i bakre ländryggen då en förträngning uppstår som trycker på nerverna i ryggraden. Uppkommer mellan den sista ryggkotan och den första korskotan.
  • Vanligt förekommande orsak till ryggsmärta hos hund. (schäfer och storvuxna raser)
72
Q

Behandling av DLSS?

A
  • Ofta operation - god prognos vid tidig operation.
  • Vid lindriga fall av DLSS kan det ibland räcka med långvarig vila, sjukgymnastik och antiinflammatorisk medicin i kombination med byte av hundens livsstil.
73
Q

Diagnostik av DLSS?

A

Diagnostik: CT- eller MR-undersökning

74
Q

Symptom av DLSS?

A
  • Stelhet
  • Ovillig att röra sig
  • Tvekar på att hoppa in i bilen
  • Smärta när hunden sträcker ut benen
  • Visar tecken på smärta när man trycker på ländryggen

Djuromvårdnad inom djurens hälso- och sjukvård (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions