Neurologiskt status Flashcards

1
Q

Vad ingår i ett fullständigt neurologiskt status?

A
  1. Högre funktioner
  2. Kranialnerver
  3. Motorik
  4. Reflexer
  5. Koordination
  6. Sensibilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ingår i undersökning av högre cerebrala funktioner?

A

Vakenhetsgrad enligt RLS 85
Kognitiv funktion: tal (flytande, meningsfullt, förstående), minne (omedelbart minne, närminne, långtidsminne), orientering, koncentration, uppmärksamhet, sensorisk integration (neglekt, visuell agnosi), motorisk integration (apraxi)
Övrigt: spatial lokalisation, lösning av uppgift, rumsuppfattning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Gradering enligt RLS 85?

A

1 - vaken, ej fördröjd reaktion. orienterad
2 - slö eller oklar. kontaktbar vid lätt stimulering. tilltal, enstaka tillrop, beröring
3 - mycket slö eller oklar. kontaktbar vid kraftig stimulering. upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering

Medvetslös
4 - lokaliserar men avvärjer ej smärta
5 - undandragande rörelse vid smärta
6 - stereotyp böjrörelse vid smärta
7 - stereotyp sträckrörelse vid smärta
8 - ingen smärtreaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var ligger våra spräkcentrum?

A

Ligger på dominant sidan.
Broccas område - nedre delen av frontallob. Uttrycka sig (expressivt tal)
Wernickes - övre område av temporallob. Språk, talförståelse (impressivt tal).
Båda försörjs av a cerebri media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad får man för symtom vid skada på Broca’s vs Wernicke’s område?

A

Broca: expressiv dysfasi eller afasi. Kan inte uttala som vanligt
Wernicke: impressiv dysfasi/afasi. Kan inte förstå
Vid skada på båda centrumen samtidigt - global dysfasi/afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är dysartri?

A

Sluddrigt, otydligt tal = artikulationsdeffekt. Ses vid supra- och infratentoriella skador, och vid skador på artikulationsorgan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad har höger storhjärnshemisfär (om man är högerhänt och där med icke-dominant sida) för egenskaper, och vad händer om den blir skadad?

A

Specialiserad på verbalt, visuellt minne och på uppmärksamhet. Vid skada drabbas spatial orienteringsförmåga och verklighetsuppfattning.
Neglekt ses ofta, pat tar inte notis om vänster sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser fördelningen ut motorik/sensorik för kranialnerverna?

A

3 rena sensoriska: 1,3,8

5 rena motoriska: 3,4,6,9,10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kranialnerv 1

A

N olfactorius

Sensorisk - lukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kranialnerv 2

A

N opticus

Sensorisk - syn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kranialnerv 3

A

N oculomotorius

Motorisk - ögonrörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kranialnerv 4

A

N trochleris

Motorisk - ögonrörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kranialnerv 5

A

N trigeminus

Sensorisk + motorisk - känsel från ansikte, mun och hornhinna. Tuggning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kranialnerv 6

A

N abducecns

Motorisk - ögonrörelser (laterala)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kranialnerv 7

A

N Facialis

Sensorisk+ motorisk - ansiktsrörelser, smak, produktion av saliv och tårvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kranialnerv 8

A

N vestibulococlearis

Sensorisk - hörsel och balans

17
Q

Kranialnerv 9

A

N glossopharyngeus

Sensorisk + motorisk - smak, svalgkänsel, baroreceptorer, kemoreceptorer

18
Q

Kranialnerv 10

A

N vagus

Sensorisk + motorisk - autonoma funktioner (parasympatisk nerv), stämbandsmuskler, svalgmusker, gommuskler

19
Q

Kranialnerv 11

A

N accessorius

Motorisk - skulder- och nackmuskulatur

20
Q

Kranialnerv 12

A

N hypoglossus

Motorisk - tungrörelser

21
Q

Vad kan man få för skador på N.opticus?

A

CN 2
Monokulär syndefekt: skada på samma sida före synnervskorsningen - amaurosis fugax (TIA), terinalkärlstrombos/ocklusion, temporalisarterit, optikusneurit
Bitemporal hemianopsi: skada i synnervskorsningen - hypofystumör, meningeom
Homonym kontralateral hemi- eller kvadrantanopsi: skada kontralateralt bakom synnervskorsningen (stroke, tumör, encefalit/encefalopati)

22
Q

Vad finns det för grenar av trigeminus nerven?

A
  1. Ophthalmicus (hjässa, panna, näsrygg)
  2. Maxillaris (kind)
  3. Mandibularis (tinning, haka)
23
Q

Hur kan man skilja på idiopatisk/kryptogenisk och sekundär/symtomatisk trigeminusneuralgi?

A

Idiopatisk/kryptogenetisk:

  • ofta kvinnor >50
  • huggande, elstöt liknande
  • vara några sek, kan återkomma efter några min
  • oftast 2a el 3e el bådas utbredningsområde
  • triggerzon/triggermekanism i hud/slemhinna
  • normal nervstatus
  • svar på karbamazepin

Sekundär/symtomatisk:

  • drabbar yngre och äldre
  • molande, kontinuerlig, ev smärtsamma paroxysmer
  • brukar vara 3-4h
  • hela ansiktshalvan eller endast 1a grenen
  • ingen triggerzon
  • nervstatus: hypestesi: andra neurologiska deficit
  • svarar inte på karbamazepin
24
Q

Skillnad på central vs perifer facialispares?

A

Central: skada på ena sidans kortikobulbära banor, ger svaghet i nedre delen av kontralaterala ansiktshalvan
Perifier: skada på n facialis eller dess motoriska kärna, ger svaghet i muskulaturen i hela ansiktet ipsilateralt

25
Q

Etiologi till central vs perifer facialispares?

A

Central: kontralateral stroke, tumör
Perifer: bells pares, okänd etiologi

26
Q

Vad ingår i undersökning av motorik?

A

Gång (steglängs, bredspårig, vinglig, droppfot, saxgång), medrörelser i armarna
Ofrivilliga rörelser så som tremor (vilo, postural, aktionstyp)
Muskelatrofi
Muskeltonus (rigiditet vs spasticitet)
Muskelkraft i armar (fingerspretning, handgrepp, axelabduktion, armbågsböjning/sträckning, Grasset’s test, pronationstendens), i benen (tågång, hälgång, nigsittande-uppresning)

27
Q

Hur kan man gradera muskelstyrka?

A
0 = paralys (komplett förlamning)
1 = synlig eller kännbar muskelkontraktion utan rörelse över led
2 = rörelse mot extrimitetens tyngd
3 = rörelse mot motstånd
4 = minimal kraftnedsättning
5 = normal styrka

1-4 pares (partiell förlamning)
4 - lätt pares

28
Q

Vilka reflexer testar man?

A
Biceps C5-6, musculocutaneus
Brakioradialis C5-6, radialis
Triceps C7, radialis
Quadriceps L4-5, femoralis
Achilles S1, tibialis
Babinskis - positiv vid pyramidbaneskada
29
Q

Skillnad mellan central och perifer pares gällande muskeltonus, senreflexer, Babinskis och muskelatrofi?

A

Central:

  • muskeltonus stegrad
  • senreflexer stegrade
  • babinskis positiv
  • muskelatrofi nej

Perifer:

  • muskeltonus nedsatt
  • senreflexer försvagade/bortfallna
  • babinskis negativ
  • muskelatrofi ja
30
Q

Hur testar man koordination?

A
Armar:
- finger-näs
- diadokokinesi
- fingerspel
På bål:
- Rombergsprov
I benen:
- häl-knä försök
31
Q

Vad kan koordinationsstörningar bero på?

A

Pares (stroke)
Ledningsdefekt (polyneuropati)
Bristande cerebral integration (parkinsonism, hydrocefalus)

32
Q

Hur kan man tolka falltendens på Rombergs prov med öppna vs stängda ögon?

A

Öppna: ofta cerebellär orsak, eller vestibularis skada

Stängda: ofta nedsatt djup sensibilitet

33
Q

Några kroppsliga nivåer som man kan ha som riktlinjer för ryggkotorna?

A

T2 - nyckelben
T4 - brösvårtor
T6 - revbensbåge
T12 - ljumske

34
Q

Vad finns det för viktiga hjärnstamsreflexer som ska undesökas vid medvetslöshet?

A

Se om skadan ligger i hjärnstammen

  1. Pupillstorlek och ljusreflex. N. opticus, mellanhjärnan. n. ockulomotorius
  2. Vestibulo-ockulär reflex (Dolls test) n. vestibulococklearis - pons - n. okulomotorius
  3. Kornalrefelex - n.trigeminus - pons - n.facialis
35
Q

Hur fungerar den normala ljusreflexen?

A

Afferenta fibrer, n opticus från retina
Reflexcentrum = synaps med båda sidors okulomotorius kärnor i mesencephalon
Efferenta fibrer - n okulomotorius
Effektorgan - pupillens sfinktermuskel
Direkt ljusreflex - det belysta ögats pupill kontraheras
Indirekt ljusreflex - det icke belysta ögats pupill kontraheras

36
Q

Hur kan pupillstorlek och ljusreflex påverkas vid skada?

A

Vid koma pga bilaterala lesioner i diencefalon ses små pupiller med bevarade ljusreaktioner
Vid koma pga lesion i mesencefalon ses vida, ljusstela pupiller
Vid koma pga lesion i pons ses mios med långsammad ljusreaktion
Anisokori med avsaknad ljusreflex i den större pupillen: hjärherniering som ett svar på ökat intrakraniellt tryck
Vid koma pga metabol påverkan är ljusreaktion i regel bevarad

37
Q

Hur fungerar VOR?

A

Afferent fibrer: vestibulocochleraris
Efferenta: oculomotorius, trochlearis, abduces
Stimuli: passiva huvudrörelser
Reflexcentrum: för vertikal ögonrörelse; i mellanhjärnan; för horisontell ögonrörelse i pons
VOR svar: blickrörelse motsatt till riktning av huvudvridning
Klinisk betydelse: hos komatös patient med skada på hjärnstammen- men inte vid skada i hemisfär saknas reflexen

38
Q

Hur fungerar kornealreflexen?

A

Reflexbågen:
Afferent: 1a grenen av trigeminus
Efferent: facialis
Stimulus: beröring av cornea med bomullstuss
Reflexcentrum: trigeminus nerven synapserar med båda sidors facialiskärnor i nedre delen av pons
Kornealreflexsvar: momentan blinkning bilateralt
Klinisk betydelse: koma orsakat av lesion i pons eller nedanför pons ger tidig försvagning i kornealreflexer bilateralt