Livets slut Flashcards
Vilka tankar kan väckas vid samtal om döden?
Health care and individuals appear to struggle to accept the inevitability of death
Många tycker det är jobbigt
Utdraget döende
Fokus på behandlingar ändaa in i livets slutskede, ibland även olämpliga behandlingar
Många gånger sker det på bekostnad av andra viktiga insatser man hade behövt fokusera på istället
- Mycket pengar spenderas på människors sista tid i livet, kan vara rimligt om man tänker att det finns ett värde, men pekar på att sjukvården inte kan hantera situationen och gör meningslösa insatser då vi inte kan prata om döden
Döden i Sverige- hur var det förr och hur är det nu?
Allra flesta dör efter en kortare eller längre tids sjukdom som förankleder flera sjukvårdskontaker och gradvis försämring
Hur många dör årligen?
Var dör vi?
Varierar lite, topp under covid, stabilt runt dryga 90 000
Hur går döendet till?
Vad är palliativ vård?
**Repetition: Vad är palliativ vård?
**Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja
livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig
sjukdom eller skada och som innebär beaktande av
fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt
organiserat stöd till närstående
*(Definition enligt Socialstyrelsens termbank) *
The International Association for Hospice and
Palliative Care (IAHPC) definition palliativ vård
Palliativ vård är aktiv vård med helhetssyn, av personer i alla åldrar, med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom* , och särskilt för personer nära livets slut. Vården syftar till att främja livskvalitet för den sjuke och närstående. * Svår sjukdom ska uppfattas som varje akut eller kronisk sjukdom och/ eller tillstånd som
förorsakar påtaglig nedsättning av allmäntillståndet, och som kan leda till långvarig försämring, handikapp och/eller döden.
Man försöker på olika sätta beskriva vem som har nytta av palliativ vård
Kan inte bli frisk men fortsätter att utvecklas enligt förra definitionen men för vad? Kan ju vara att man har diabetes, definitiionen missar att det handlar om livets slut
I WHO: vad ska vården innebära och att det ska varaa i livets slut, inte påskynda eller fördröja döden, tvärprofesionellt arbetslag
Kan vara flera kroniska sjukdomar som leder till mycket lidande
Finns helt enkelt olika variationer på vad vård i livets slutskede är
När ska palliativ vård påbörjas?
Palliativ vård= vårdinnehåll eller organisatiion?
Hur är palliativ vård organiserad i Sverige?
80% har inte så svåra behov förväntat. Något som kan skötas inom all hälso och sjukvård, men bedömer att 20% av döende ha me komplexa behov som krve att man är specialistutbildad inom palliativ medicin
Multiprofessionella och tväråroprofessionella
Slutenvårdsstöd, finns hospice, specialiseat pallaitvit boende, på en del sjukhus slutna avdelningar
Nuläge, innan vårdförloppet
* Tillgången till palliativa vård i Sverige är ojämlik med omotiverade
skillnader med avseende på
* Varför man är sjuk (diagnos)
* Var man bor (geografi)
* Dessutom otillräckligt utbyggd
Enklare med palliativvård vid cancer jämfört med exempelvis hjärtsvikt, ojämnlikt
Vad innebär ett personcentrerat och sammhållet vårdförlopp?
Del av nationellt initiativ
Mängder av programområden som utvecklar olika vårdförlopp
Övergripande mål med vårdförloppet
* Målet är att:
* Förbättra den palliativa vården för patienter oavsett diagnos
* Utjämna ojämlikheter
* Öka personcentrerad vård
* Förutsätter:
* Förmåga att identifiera patienter i palliativ fas
* Förmåga och resurs att erbjuda informerande samtal
* Resurser och kompetens att erbjuda allmän och specialiserad palliativ vård
Varför är det viktigt att identifiera dne svårt sjuke och döende patienten?
Genom att tänka i förväg kan vi skapa större trygghet för patient och anhöriga
Hur samtalar vi med patienter om allvarlig sjukdom och att lviets slut närmar sig?
- Tradition av öppen information om patientens sjukdom, prognos etc
- Är det bra för alla?
- Erbjuda patient och närstående den information man kan ge
- Allra vanligaste att patienter vill ha information liksom närstående
- Vissa vill inte veta, patient och närstående ibland vill inte ha samma information
- De allra flesta vill ha information
- Kan finnas kulturella skillnader I hur man bör samtala om svår sjukdom och död, I svensk sjukvåd dock skyldiga att informerra om sjukdom och vård och död
- Var beredd att lyssna igen även om patienten inte vill just nu
Vilka olika typer av samtal kan man ha vid svår sjukdom?
Skilj på samtal man har med patienter och eventuella närstående och brytpunktsamtal
Samtal vid allvarlig sjukdom; ingå I vårdförlopp
Ska mäta om denna typen av sjukvård hålls
Måste stanna upp och erbjuda samtal med patient och närstående
Många patiente med hjärtsvikt och kol får ofta inte så utförlig information om sin sjukdom
Vad är brytpunkt?
Ändrar riktning på vården
- Etiskt beslut baserat på medicinsk bedömning eller patientens egna vilja
- Kognitivt bevarade patienter kan alltid tacka nej till erbjuden vård, måste försäkra sig om att patienter vet konsekvenserna av detta
- Alla patienter som får palliativa insatser har inte passerat brytpunkten till vård i livets slutskede, kan fortfarande vara aktuella för livsförlängande insatser såsom antibiotika, men någonstans passeras brytpunkten till vård i livets slutskede
Vad är viktigt att brytpunktssamtalet innehåller?
Viktigt att ta reda på patientens och kanske närståendes önskemåk ska vägas in, kan komma med viktig informaiton och utspek, em viktigt, hur har patienten uttryckt önskemål
Delaktighet och valfrihet i vården?
Andra patienter litar full ut till vårdprofessionen
Planera framåt
Vad ska vi göra? Vad ska vi avstå från?
Vad gagnar patienten? Vad orsakar mer skada?
Hur delaktig patienten och eventuella närstående har varit är viktigt
Vilka kontakter finns för patienter? vid eventuell försämring av olika slag
Hur pratar man om svår sjukdom och döden?
Få infórmation om personen framför oss
Men också identifiera missförstånd
Orealistiska orosmoment?
Exempelvis vid hjärtsvikt: för att slippa åka ambulans vilket är en stor farhåga att dö på sjukhuse, kan ha det som utgångspunkt i en vårdplan
“jag önskar att du ska fortsätta må bra, men kan vi prata om vad vi ska göra om det inte blir så? Hoppas på det bästa, men planera för om det inte blir så”
“Om du blir försämrad, har du funderat var och hur du vill vårdas?”
” Vi kommer att göra allt vi kan för att du ska må så bra som möjligt”
- vi ska göra allt vi kan den tid du har kvar *
Vad är viktigt att utforska i hur patienten vill leva slutet av sitt liv?
Patienten har ju fått information, men verkar inte ha tagit den till sig?
Hur bör det tolkas?
Känns som att patienten ihar glömt att det var allvarligt läge
Patienten kan drömma om saker som inte kommer uppleva, låt patienten vara i drrömmar i framtiden, ett sätt att klara av det svåra
man kan skoja och skratta om det är på patientens initiativ
lätt att utesluta folk som är döende
Lämna inte svårt sjuka utanför humorn
Coping kris och utveckling- hur yttrar sig det i livets slut?
människor kan copea på olika sätta
alla människor når inte acceptans, man kan copea bra ändå
svårt att säga något om individen framför sig
Hur går man tillväga om patienten eller närstående ör upprörda och vill ha annan vård en den som är tänkt?
Viktigt att bjuda in, lyssna i första hand, vara ordentligt påläst inför ett sådant möte
I huvudsak lyssna och bekräfta , sammanfatta och upprepa
Pedagogiskt och lugnt sätt sammanfatta och ge eget perspektiv
Lyft etiska och juridiska aspekter
Utgångspunkten att den som varit ansvarig och den som missnöjet riktas mot bör närvara på mötet
Oeniga bör försöka förstå varandra
“vad bra att du berättar” “jag tar med mig detta” “du har full rätt att klaga på vården”
-vara oense- svårt att vara överens om att man inte kan göra mer
Hur lång tid har jag/min närstående kvar?
Vad tror du själv? många gånger rätt ute
ibland handlar om dagar snarare än veckor
Hur ska vi hantera när det finns barn som närstående till palliativa patienter?
döende individe som är förhållandevis unga
Kan se olika ut i landet beroende på var man jobbar
Två föräldrar?
Kuratorer på skolan?
pågående samtalskontakt?
orosanmälan? far barnet illa, hellre en kontakt i onödan
Hur hantera egna reaktioner vid samtal?
prata öppet med kollegor
hitta någon att prata med
vi jobbar med oss själva som verktyg, många patienter och anhöriga ser känslor som tecken på engagemang
Förklara begrepp, terminal, terminal fas, preterminal, tidig pallativi, sen pallaitiv fas och roburerande
Vanliga begrepp inom sjukvården när någon är svårt sjuk
terminal: somnolent, trött, äter och dricker knappt
Ändrar färg, andningsmönster etc
Preterminal, innan livets allra sista tid
Vaken men svårt sjuk patient ändå trött
Tidig eller sen palliativ fas
Tidig palliativ fas, obotbar sjukdom, må fortfarande bra
Sen palliaitiv: allt sjukare, målsättning fokus livskvalitet och lindra symtom
Roburerande: oftast vid steroidbehandlingar
Vilka dimensioner av lidande finns det?
- Det räcker i regel inte att fokusera på enbart fysiskt lidand
- Kan vara lidande av alla möjliga orsaker
- Fysiska dimensioner: kroppsligt lidande, kan komma från kroppen, smärta etc
- Psykisk: belastning för andra
- Existentiella: livsfrågor, mening, skuld, hopplöshet, ibland finns religiösa frågor inom denna
- Allmänmänskligt
vad innebär begreppet total pain?
Det finns flera komponenter i lidande, oliak källor till lidande påverkar varandra
Ex ångest, ensamhet, dödsångest, kan förstärka kroppsliga symtom
För en person som lider kan det vara svårt att sortera ut vad som är vad
Kartlägga, försöka förstå vad man kan göra
hur kan vi lindra lidande?
Hur kan vi hjälpa till?
Hjälpmedel, andra insatser
Ibland fundera etisk avvägning, vinster och risker
Hur kan vi planera för symtomlindring och trygghet i livets slut?
Låt patienten berätta
Inte bara VAS- flera dimensioner
Anamnes: sjukhomen, hur ser den ut, olika insatser, viktiga: intresserade av vad patienten berättar, behöver ge information också
Hur ska vi ge information?
* Ge information så tranpsarent som möjligt
* Även längre fram när patienten blir sjukare
* Skapa skriftliga dokumenterade vårdplaner
* Vilka risker finn för just denna patienten?
* förväntad smärta, problem med andnöd?
* Komplikationer som skulle kunna hända?
* Ska vi göra detta? Inte göra detta?
* Förebygga vissa symtom?
* Vara på bollen, ordinera i förväg
* Inrikta symtomrikta behandling så tidigt som möjligt
* När man är döende blir allt tröttare
* Behöver vara i team
* Vissa skeptiska mot kommunala insatser
* Trygghetslarm kan vara ingångspunkt
Vilka är vanliga symtom sista dagarna i livet?
Terminal förvirring-tidigare helt klara personer, orkar inte hålla ihop verkligheten
Hur ska man hantera ångest och oro i livet slut?
Vanligt symtom i livets slutskede, kan komma till uttryck i brett spann
Kartlägg vad oron består i
Kan vi påverka? Ändra?
Bakomliggande depression?
Generell orsak?
Organisk orsak? Läkemedelsbiverkan
I första hand behandla bakomliggande orsak
Döendet och döden- källa till oro och dödsångest?
Döendet och döden — källa till oro och
dödsångest
* Process? Punkt? Tillstånd?
döden kan ses som händelse som själva dödsögonblicket
Eller vad som hände efte själva dödsögonblicket
Efter döden något annat?
andra vill inte alls tänka sig döden- slutet på hela existensen
Väldigt olika hur man betraktar detta
Vad är patienter oroliga för? få oroliga för att vara döda, utan att leva döende, oroliga för döendet oftast
vill inte ligga och plågas
vilken symtomatisk behandling är lämplig för ångest och oro?
Studier av effektiviteten av taktil massage, brukar fungera bra för taktila oroliga patienter fungera bra, ger positiv förnimmelse från kroppen som annars kan vara en fiende vid sjukdom
Vissa individer vill inte alls ha beröring
Oxascand stående
Hur tar man en ordentlig smärtanamnes?
Hur behandlar man smärta i livets slut?
neurogen smärta är inte opioidkänslig
behandling med opioider- långverkande opioid som grund
En del illamående direkt, andra inte alls, ofta går det över, sen behövs det inte längre
Förstoppning allt större problem ju längre man använder
Hur ska man tänka kring opioider och njursvikt?
- Undvik morfin vid njursvikt pga aktiva metaboliter som utsöndras via njurarna som kan ackumuleras och ge negativa effekter ex ryckningar eller allodyni- superkänslig i huden
- Mycket besvärligt illamående kan också fås
- Ofta subkutana pumpar, en spruta man kan blanda själv, sköterska kan förebereda, räcker i regel ett dygn
- I sprutpumpar kan kombinera olika typer av läkemedel
- Tittar man i FASS elelr apotek inte bevis för detta men i palliativ vård erfarenhet vilka som kan blandas
Fördelar och nackdelar med subkutan sprutpump?
När förekommer andnöd?
Syrgas eller opioid i livets slut vid andnöd?
Många studier har visat att syrgas har roll vid hypoxi
Behandling för illamående?
Varför mår patienten illa?
Inte så vanligt att få i livets slut
Haldol har en lång halveringstid, låg dos räcker
Varför får man anorexi och kakexi i livets slut?
Orsaken är aptitlöshet och nedsatt kaloriintag, inflammatoriska cytokiner förorsakar metabola och hormonella förändringar, vilka ger uppphov till en nedbryning av väander (katabol fas- förlust av både muskel- och fettvävnad)
- Trots tillförsel av näring svårigheter att återuppbygga vävnader
- Behandling med kortikosteroider kan hjälpa- ex Betapred 0,5 mg8*1 kan hjälpa under en period
Kakexi: kroppen är pga inflammatoriska cytokiner inställd på katabolism, all näring blir bara belastande för kroppen, inte bara näringsbrist utan cytokinpåslag
Matleda i livets slut? Hur tänker man?
Näringsdropp ger ingen förlängd överlevnad, bara risker för en del symtom, illamående, övervätskning och sämre mående
Är dropp i livets slut ett alternativ ?
Om inte dricker för preterminalt sjuk inte vaken längre, naturlig del i döendet, dropp inga positiva vinster för patienten
Läkemedelsgenomgångar i livets slut- vad är viktigt att få med?
Om allt jobbigare att svälja läkemedel- vad behöver patienten verkligen?
Alternativa sätt att ta läkemedel
Passera till vård i livets slutsskede är INTE samma som att sätta ut alla läkemedel- vissa i sig förebygger även symtom ex hjärtsviktsläkemedel
Insulin: typ 1 diabetes behöver ha kvar rätt länge, typ 2 tolerera stöta ut och sämre värden
LMH: förebygga lungemboli
Vissa läkemedel: poäng att trappa ut ex SSRI, betablockerare, eller omeprazol
Hur ska man tänka med läkemedelsdoser i livets slut?
ex pump, injektioner subkutant, hur mycket ska man eller får man ge
var inte rädd för att lindra svår smärta
oavsiktligt blir trött- kan vara accepterat även etiskt försvarbart om vi symotmlindrar och oavstiklgit förkortar livet
Symtomatisk behandling vid terminal förvirring?
Plockighet, oro, hallucinos, inte riktigt orienterad
Visat att det som fungerat bäst är neuroleptika/haldol, finns studier på andra typer av neuroleptika
Lätt att tänka att det handlar om oro, brukar ha dålig effekt, kombination av haloperidol och benso
Sympomatisk behandling för terminalt rossel?
I olika studier, beroende på vilka patienter
Inte harklar eller hostar, ligger kvar vid andning, rör det sig, gör ljud, låter mycket
Vad som kan lindra- antikolinergika
Farmakologisk behandling av terminalt rossel?
antikolinergika har visat sig lindra
Scopolamin: lagom dos av morin och antikolinergika
Antikolinergika minskar slemproduktion
Icke farmakologisk behandling av terminalt rossel?
prata med anhöriga, inte plågsamt alls, inte tecken på att det inte går att andas
Så vzd händer sista tiden?
vad händer efter döden med den döde?
inte alltid bra att vara för länge på ett rum som är varmt pga förruttnelseprocessen
Vid förväntat dödsfall en sköterska kan notera att döden inträffat, läkare skickar dödsbevis samt bårhusmeddelande behövs
om oväntat dödsfall måste läkarre komma och konstatera dödsfall
Uppföljning efter dödsfall?
Uppföljning
* Efterlevandestöd
* Brukar erbjuda kontakt (ringa upp) efter 6-8 veckor
* Efterhöra hur det gått
* Om frågor finns
* Patologisk sorg? Behov av stödkontakt?
* Rapportera åter i vårdlaget
