Kroniska njursjukdomar Flashcards
Hur snabbt förlorar en patient med diabetes sin njurfunktion i förhållande till proteinuri?
Ju mer proteinuri, desto snabbare går det
- Patienter med normoalbuminuri
- GFR minskning ca 1 ml/min/1,73m2/år
- Patienter med mikroalbuminuri
- GFR minskning 1-3 ml/min/1,73m2/år
- Patienter med makroalbuminuri (300 mg/dygn)
- GFR minskning 3-20 ml/min/1,73m2/år
- Obehandlad/ icke optimalt kontrollerad hypertoni → småkärlspåverkan i njurarna
- Ischemisk nefropati med njursvikt
- Arteriosklerotiska förändringar i njurartärer kan ge njurartärstenos med förvärrad hypertoni Oftast låggradig proteinuri (< 0,5-1g/dygn) I USA vanligare bland svarta (genetik, miljöfaktorer)
- Relativt vanligt att diabetes typ 2 även har detta (= ej klassisk diabetesnefropati)
- Relativt vanligt i Sverige också
- ”1,8 miljoner har hypertoni men bara 50 % vet om det”
- ”Benign” hypertoni kan vara symptomfattig, söker vård sent
- Malign hypertoni → endotelpåverkan + snabbt progredierande njursvikt (trombotisk mikroangiopatibild) –relativt ovanligt
- Ofta komorbiditet såsom
- Vä-kammarhypertrofi
- Koronarsjukdom
- Hjärtinfarkt och stroke
- Perifer kärlsjukdom
- Retinaförändringar
- Riskfaktorer: rökning, diabetes, hyperlipidemi
Vad beskrivs?
Nefroskleros
Hur behandla nefroskleros?
- Blodtryck, blodtryck och blodtryck!!
- ACE-hämmare/A2-blockerare i första hand
- Kan dock vara problematiskt om njurartärstenos (intraglomerulära trycket↓→ filtrationstrycket ↓)
- Acceptabelt med viss ökning av krea–hur mycket? (20-30 %)
Vad ses på denna njurbild?
Interstitiell fibros och tubulär atrofi
Tubulointerstitiell Nefrit (akut)- Heterogen grupp
- Även orsakad av
- SLE, sarkoidos, infektioner
- Gikt – tveksamt, tänk höna och ägg (njursvikt ger ju högre uratvärden)
-
Sorkfeber
- Buksmärta, Feber, HV, Oliguri, Polyuri
- Serologi-Puumulavirus (Hanta), blödningar
- ”Norr om Dalälven”
- God prognos - 10% tillfällig dialys
- Toppar olika år
-
Övriga tecken
- Hud, Lever, Leder
-
Diagnos
- Njurbiopsi visar interstitiell leukocytinfiltration
-
Prognos
- De flesta tillfrisknar, behöver oftast inte dialys
-
Behandling
- Steroidbehandling (eventuellt)
Orsakas vanligen av?
- Läkemedel som NSAID, Litium, Omeprazol
Kronisk tubulointerstitiell nefrit (mer långsamt förlopp)
- OBS interstitiella förändringar vid glomerulära sjd
- Scintigrafibild visar normal njure hos barn till vänster och sjuk till höger. Svart område är brist på njurfunktion
Orsaker?
- Pyelonefrit - Ärrbildningar, Barn
- Obstruktiv nefropati (”refluxnefropati”-undvik detta begrepp)
- LM, Litium, Analgetica – NSAID m.fl
- Tungmetaller - bly, kadmium
Polycystisk njursjukdom
-
ADPKD (Adult Dominant Polycystic Kidney Disease)
- Symtom i vuxen ålder
- Vanligaste ärftliga njursjukdomen i Sverige
- Autosomalt dominant nedärvning
- Prevalens 1/400-2000, i Sverige ca 10 000 patienter
- 11 % av alla patienter i aktiv uremivård (=njurersättningsterapi med dialys eller transplanterad njure)
-
Symtom
- Tryckkänsla i buken –5 kg inte ovanligt
- Njursten
- Polyuri – nedsatt urinkoncentrationsförmåga
- Hypertoni – viktigt att behandla intensivt, ofta ACE hämmare
- UVI -risk för cystinfektion
- Hematuri-cystblödning
- Cystruptur
- Uremi – terminal njursvikt ofta i 40-50 årsåldern (PKD1)
-
Extrarenala komplikationer till ADPKD
- Levercystor, pancreascystor, kärlaneurysm, klaffel, divertikulos, bukväggsbråck
Diagnostiska kriterier?
- Förekomst av cystor (antal i relation till ålder)
- Ärftlighetsanamnes
- Utan ärftlighet – krävs fler cystor för diagnos (nymutation?)
Polycystisk njursjukdom
-
ADPKD (Adult Dominant Polycystic Kidney Disease)
- Symtom i vuxen ålder
- Vanligaste ärftliga njursjukdomen i Sverige
- Autosomalt dominant nedärvning
- Prevalens 1/400-2000, i Sverige ca 10 000 patienter
- 11 % av alla patienter i aktiv uremivård (=njurersättningsterapi med dialys eller transplanterad njure)
-
Symtom
- Tryckkänsla i buken –5 kg inte ovanligt
- Njursten
- Polyuri – nedsatt urinkoncentrationsförmåga
- Hypertoni – viktigt att behandla intensivt, ofta ACE hämmare
- UVI -risk för cystinfektion
- Hematuri-cystblödning
- Cystruptur
- Uremi – terminal njursvikt ofta i 40-50 årsåldern (PKD1)
-
Extrarenala komplikationer till ADPKD
- Levercystor, pancreascystor, kärlaneurysm, klaffel, divertikulos, bukväggsbråck
-
Diagnostiska kriterier
- Förekomst av cystor (antal i relation till ålder)
- Ärftlighetsanamnes
- Utan ärftlighet – krävs fler cystor för diagnos (nymutation?)
Behandling?
-
Tolvaptan (Vasopressinantagonist)
- Hämmar cysttillväxt
- Extremt dyrt
Polycystisk njursjukdom
-
ADPKD (Adult Dominant Polycystic Kidney Disease)
- Symtom i vuxen ålder
- Vanligaste ärftliga njursjukdomen i Sverige
- Autosomalt dominant nedärvning
- Prevalens 1/400-2000, i Sverige ca 10 000 patienter
- 11 % av alla patienter i aktiv uremivård (=njurersättningsterapi med dialys eller transplanterad njure)
-
Symtom
- Tryckkänsla i buken –5 kg inte ovanligt
- Njursten
- Polyuri – nedsatt urinkoncentrationsförmåga
- Hypertoni – viktigt att behandla intensivt, ofta ACE hämmare
- UVI -risk för cystinfektion
- Hematuri-cystblödning
- Cystruptur
- Uremi – terminal njursvikt ofta i 40-50 årsåldern (PKD1)
-
Extrarenala komplikationer till ADPKD
- Levercystor, pancreascystor, kärlaneurysm, klaffel, divertikulos, bukväggsbråck
-
Diagnostiska kriterier
- Förekomst av cystor (antal i relation till ålder)
- Ärftlighetsanamnes
- Utan ärftlighet – krävs fler cystor för diagnos (nymutation?)
-
Behandling -Nya möjligheter
- Tolvaptan (Jinarc) – nytt läkemedel (Vasopressinantagonist)
- Specifika kriterier –ålder, grad av njursvikt, progresstakt
- Minus 2ml/min/1.73m2 jfrt3,5ml i placebogruppen
- Hämmar cysttillväxt
- MRT
- Mycket biverkningar, uttalad diures, leverpåverkan
- Utvalda, motiverade patienter
- Kostnader - extremt dyrt, (ursprungligen för hyponatremibeh.)
- Tolvaptan (Jinarc) – nytt läkemedel (Vasopressinantagonist)
Prognos?
- God prognos i dialys och efter transplantation
- Ibland egen nefrektomi
- Båda föräldrarna friska bärare -ovanlig
- Drabbar i barndomen, ofta redan i fosterstadiet
- Alltid kombination med levercystor
- Mer aggressiv
Vad beskrivs?
Polycystisk njursjukdom
- ARPKD – Autosomalt Recessiv Polycystisk Njursjukdom
- Atheroskleros-dominerande orsak
- Fibromuskulärdysplasi - 30% av stenoser hos vuxna (kvinnor), men 90% hos barn
- Vaskulit sjd tex Takayasusarterit mfl
- Yttre stenoser (lillnjuren som skrumpnat)
- 2-3% av all hypertoni (10 % på sjukhus)
- Behandling? LM , PTA, Kirurgi
Vad beskrivs?
NJURARTÄRSTENOS
Nämn ett par olika njurkärlssjukdomar
- NJURARTÄRSTENOS (RVH)
- ISCHEMISK NJURSJUKDOM (IRD)
- AKUT NJURINFARKT
- KOLESTEROLEMBOLISM
RAAS systemet
- ACE blockad ex Captopril, Enalapril, Ramipril
- ARB (A2 receptor blockad) ex Losartan, Candesartan
Vad kan vara viktigt att göra med ovan läkemedel vid magsjuka/diarré?
- Eventuellt sätta ut men viktigt att sätta in igen förstås
Njurprotektion – sammanfattning
Vad är då viktigt?
- Blodtryck
- Blodtryck en gång till!!
- RAAS-blockad
- Sockerläge – Jobba med flera preparat - inkl. insulin
- SGLT2-hämmare!! Nytt och ännu inte implementerat
- Glöm inte att rätt diagnos, i rätt tid också är viktigt!!!