Inflammatorisk njursjukdom Flashcards
Isolerad mikroskopisk hematuri utan andra symtom utreds sällan.
Så vilka ska utredas för inflammatorisk njursjukdom?
- Anamnes viktigt
- Kombination hematuri-proteinuri
- Påverkan på njurfunktion
- Nefros utan säker sekundär orsak (ex diabetes)
- Makroskopisk hematuri utreds alltid
Hematuri
- Makroskopisk, mikroskopisk, skov/permanent
-
Diagnostik
- Sediment (Gold standard)
- Dysmorfiska från glomeruli (tyder på inflammatorisk sjukdom)
- Hematuri (>- 3 RBC/synfält)
- Makroskopisk hematuri (ofta 30-50/synfält)
- Urinsticka 1+/2+/3+
- Sediment (Gold standard)
-
Genes
- 65 % extrarenal
- Cystit, uretrit, prostatit
- Njursten
- Protatahypertrofi
- Uroepitelial cancer
- 35 % glomerulära sjukdomar (samtidig proteinuri stärker renal orsak)
- IgA-nefrit, vaskuliter, SLE, andra glomerulonefriter
Felkällor?
- Rödbetor
- Läkemedel
- Myoglobinuri
Proteinuri
- Normalt < 30 mg/24 h
- Definitioner
- Mikroalbuminuri 30-300 mg/24h
- Makroalbuminuri > 300 mg/24 h
- Nefrotiskt syndrom > 3,5 g/24 h
Orsaker?
-
Glomerulär proteinuri
- Ökad permeabilitet för proteiner i glomeruli
-
Tubulär proteinuri
- Nedsatt reabsorption av proteiner i tubuli
-
Överflödsproteinuri
- Ökad koncentration av ex lätta Ig-kedjor, myoglobin, orosomukoid
- Ökad utsöndring av tubulusspecifika proteiner, ex Tamm-Horfall-glykoprotein
-
Vävnadsproteinuri
- Läckage av plasmaproteiner från avledande urinvägar pga inflammatorisk exudation vid ex pyelonefrit, cystit och uretrit
Vad innebär nefrotiskt syndrom gällande symtom och labbvärden?
- Ödem
- Hypoalbuminuri
- Antitrombin III förloras också (trombosrisken ökar framför allt i renal ven som kan embolisera till lunga)
- Nefrotisk proteinuri (> 3,5 g/dygn)
- Hyperlipidimi
När är nefrotisk syndrom en viktig diffdiagnos?
- Vid svullen patient (oftast hjärtsvikt absolut men glöm inte denna!)
-
Nefrotiskt syndrom
- Symtom
- Ödem
- Hypoalbuminuri
- Antitrombin III förloras också (trombosrisken ökar framför allt i renal ven som kan embolisera till lunga)
- Nefrotisk proteinuri (> 3,5 g/dygn)
- Hyperlipidimi
- Symtom
Orsak?
Ge också exempel på sjukdomar med denna karaktär
- Orsak
- Skada (inflammation) på podocyterna vilket läcker albumin
- Exempel sjukdomar
- Minimal change, fokal segmentell glomeruloskleros och membranös glomerulonefrit
Vad innebär nefritiskt syndrom gällande symtom och labbvärden?
- Förhöjt kreatinin
- Hypertoni
- Mikroskopisk hematuri
- Proteinuri (3,5 g/dygn), oselektiv
-
Nefritiskt syndrom
- Symtom
- Förhöjt kreatinin
- Hypertoni
- Mikroskopisk hematuri
- Proteinuri (3,5 g/dygn), oselektiv
- Symtom
Orsak?
Ge också exempel på sjukdomar med denna karaktär
- Trombotisk mikroangiopati, hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), EHEC, post streptokock glomerulonefrit, ANCA-associerad glomerulonefrit, Goodpasture sjukdom, IgA-nefropati
Hur ska utreda misstänkt glomerulonefrit?
- U-sticka
- Sediment
- Urin-albumin/kreakvot
- Ultraljud njurar
- Njurfunktion
- Kreatinin, cystatin C
- Inflammatoriska markörer (CRP, elfores (plasmaproteinprofil))
- Autoantikroppar (ANCA, anti-GBM, ANA)
- Komplement (viktigt veta om vi konsumerar komplement)
- Bakteriella infektioner (post-infektiös, antikroppar mot streptokocoker och staphylokocker (ovanligt)
- Virala infektioner (hep B, HCV, HIV)
- Njursjukdom associerad till dessa sjukdomar
- Njurbiopsi ger diagnos
Kontraindikationer till njurbiopsi?
- Okontrollerat blodtryck > 160/90
- Få ner blodtryck först
- Bödningsbenägenhet (trombocytopeni, warfarinbehandling)
- Kolla PK-NRK, APT-tid och trombocyter
- Singelnjure
- Undersök funktion
- Skrumpnjurar
- Pågående infektion
- Oförmåga att ligga still (stor risk för blödning)
På vilket sätt kan vi dela upp glomerulär skada geografiskt?
- Fokal – några få glomeruli
- Diffus – nästan alla glomeruli
- Segmentell – i en del av glomerulus
- Global – hela gomerulus
- Plötsligt debuterande njursvikt
- Orsak
- 10-14 dagar efter streptokockinfektion, vanligast hos barn
- Även staphylokocker
- 10-14 dagar efter streptokockinfektion, vanligast hos barn
- God prognos
- Spontant remission efter 2-4 veckor
- Återfall sällsynt
Vad beskrivs och vad kan man mer se vid detta tillstånd?
Akut glomerulonefrit (post-streptokocknefrit) – endotelialt skademönster
- Tecken
- C3-konsumtion (lågt C3 i blodprov) – immunkomplex i njurar
- Ödem, högt blodtryck
- Hematuri/proteinuri (tefärgat urin), oliguri
- ”Humps” vid elektromikroskop
- Mkt neutrofiler ses
Njurbiopsi: tre grenar?
- Immunfärgningar
- Ljusmikroskopi
- Elektornmikroskopi
-
Incidens
- Sannolikt stort mörkertal
- Europa 15-40 miljoner biopsiverifieras
- Typisk bild
- Recidiverande hematuri i samband med infektioner (ex ÖLI) (dagar) däremellan mikroproteinuri + sämre njurfunktion
- Om akuta skov vanligt med låggradig CRP
- Högt BT
- Mer asymptomatiska former – sen diagnos
- Proteinuri/hematuri
Vad beskrivs och vad beror det på?
IgA-nefrit
- Vanligaste glomerulonefrit, beror på glomerulära depositioner av IgA
- Underliggande immunbrist
- IgA1 – minskad glykosylering
- Dysfunktion i mukosaförsvaret
- Polymerisation av IgA i vävnad
- Antikroppar à immunkomplex à njurskada
- Småkärlsvaskulit med IgA1-dominerande immunodepostioner som vanligtvis drabbar hud och magtarmkanalen (mest tunntarm) som leder till artrit, ibland även glomerulonefrit som inte går att skilja från IgA-nefrit
Vad beskrivs?
IgAV (IgA-vaskulit)
IgA-nefrit
- Vanligaste glomerulonefrit, beror på glomerulära depositioner av IgA
- Underliggande immunbrist
- IgA1 – minskad glykosylering
- Dysfunktion i mukosaförsvaret
- Polymerisation av IgA i vävnad
- Antikroppar à immunkomplex à njurskada
-
Incidens
- Sannolikt stort mörkertal
- Europa 15-40 miljoner biopsiverifieras
- Typisk bild
- Recidiverande hematuri i samband med infektioner (ex ÖLI) (dagar) däremellan mikroproteinuri + sämre njurfunktion
- Om akuta skov vanligt med låggradig CRP
- Högt BT
- Mer asymptomatiska former – sen diagnos
- Nefrotiskt syndrom och snabbt förlöpande glomerulonefrit (alltså krea upp snabbt) mindre vanligt
- Proteinuri/hematuri
- IgA: njurbiopsi
- Vidgning i mesangiet, immunofluorescens för IgA (+C3) och ljusmikroskop visar mesangieproliferativ glomerulonefrit
- IgAV = småkärlsvaskulit med IgA1-dominerande immunodepostioner som vanligtvis drabbar hud och magtarmkanalen (mest tunntarm) som leder till artrit, ibland även glomerulonefrit som inte går att skilja från IgA-nefrit
- Prognos (IgAN/IgA-vaskulit)
- 10-25 % av patienterna utvecklar terminal njursvikt/ESRD inom 15-20 år
- Gäller även för barn
- 40-50 % långsam progressiv njurfunktionsnedsättning
- 30-35 % normal njurfunktion även efter lång tid
- Histologiskt recidiv i njurtransplantat i 40-50 %
- IgA-vaskulit hos vuxna, sämre prognos än hos barn
- 10-25 % av patienterna utvecklar terminal njursvikt/ESRD inom 15-20 år
Riskfaktorer för progress?
- Störst betydelse som oberoende prediktorer
- Proteinuri under uppföljningstiden
- MAP under uppföljningstiden
- Dessa två har större betydelse än proteinuri, kreatinin, MAP eller crescents vid diagnos
- Även uttalad mikroskopisk hematuri har prognostisk betydelse
- Övriga faktorer (ålder, oxidativ stress, s-urat, BMI, lipidprofil
- Kroniska histologiska skador (glomeruloskleros, interstitiell fibros)
IgA-nefrit
- Vanligaste glomerulonefrit, beror på glomerulära depositioner av IgA
- Underliggande immunbrist
- IgA1 – minskad glykosylering
- Dysfunktion i mukosaförsvaret
- Polymerisation av IgA i vävnad
- Antikroppar à immunkomplex à njurskada
-
Incidens
- Sannolikt stort mörkertal
- Europa 15-40 miljoner biopsiverifieras
- Typisk bild
- Recidiverande hematuri i samband med infektioner (ex ÖLI) (dagar) däremellan mikroproteinuri + sämre njurfunktion
- Om akuta skov vanligt med låggradig CRP
- Högt BT
- Mer asymptomatiska former – sen diagnos
- Nefrotiskt syndrom och snabbt förlöpande glomerulonefrit (alltså krea upp snabbt) mindre vanligt
- Proteinuri/hematuri
- IgA: njurbiopsi
- Vidgning i mesangiet, immunofluorescens för IgA (+C3) och ljusmikroskop visar mesangieproliferativ glomerulonefrit
- IgAV = småkärlsvaskulit med IgA1-dominerande immunodepostioner som vanligtvis drabbar hud och magtarmkanalen (mest tunntarm) som leder till artrit, ibland även glomerulonefrit som inte går att skilja från IgA-nefrit
- Prognos (IgAN/IgA-vaskulit)
- 10-25 % av patienterna utvecklar terminal njursvikt/ESRD inom 15-20 år
- Gäller även för barn
- 40-50 % långsam progressiv njurfunktionsnedsättning
- 30-35 % normal njurfunktion även efter lång tid
- Histologiskt recidiv i njurtransplantat i 40-50 %
- IgA-vaskulit hos vuxna, sämre prognos än hos barn
- 10-25 % av patienterna utvecklar terminal njursvikt/ESRD inom 15-20 år
- Riskfaktorer för progress
- Störst betydelse som oberoende prediktorer
- Proteinuri under uppföljningstiden
- MAP under uppföljningstiden
- Dessa två har större betydelse än proteinuri, kreatinin, MAP eller crescents vid diagnos
- Även uttalad mikroskopisk hematuri har prognostisk betydelse
- Övriga faktorer (ålder, oxidativ stress, s-urat, BMI, lipidprofil
- Kroniska histologiska skador (glomeruloskleros, interstitiell fibros)
- Störst betydelse som oberoende prediktorer
Vad är viktigt att göra? Hur behandla?
- Sänka graden av proteinuri vid IgA-nefrit
-
Behandling
- Ödem – diuretika
- BT (ACE-i/A2-blockerare)
- Minskar också proteinuri och glomerulärt tryck
- Mål proteinuria < 500 mg/d (remission om < 200 mg/d)
- Blodtryck 120-125/75-80
- à Minskad progresstakt
- SGLT2-hämmare à njurskyddande effekt
- Kortison vid nefros
- Vid mkt äggvita i urin
- Kortison + ev cyklofosfamid vid crescentnefrit
Fall
- 23-årig man
- Insjuknat med ÖLI ca 1 vecka sedan
- Sedan ett par dygn, mörk ~ röd urin samt obehagskänsla över flankerna
- Liknande episod ca 6 mån sedan
- Av och till lätt svullnad anklar och fötter
- Status
- Lab: Normalt Hb, LPK, CRP 20,
- P-K 4.3, P-krea 120 µmol/L
- U-status 3+ erytrocyter, 2+ albumin, I övr blankt, nitrittest neg
- BT 140/95
- U-alb/kreakvot 186 mg/mmol
- Åtgärd?
- Urinsediment
- Ultraljud
- Njurbiopsi
Vad har han drabbats av? Om du bara får välja ett läkemedel, vilket väljer du att behandla med?
- IgA-nefrit
- ACE-i (sänker proteinurin, sparar njurfunktion)
- Om inte ovan är effektivt så kan kortison prövas efter 6 månader