Behandling av lungcancer Flashcards

1
Q
  • Symtom som inger misstanke, eller accidentellt röntgenfynd.
    • Upprepade lunginflammationer, kronisk hosta som

De fyra viktigaste undersökningarna för att diagnostisera lungcancer?

A
  • Slätröntgen + Datortomografi
  • PET-DT
    • Spårsubstans (18-FDG) med socker som visar på ökad metabol aktivitet
  • Riktad provtagning för vävnadsbiopsi/cytologi
  • Bronkoskopi (+ genomlysning)
    • Vävnadsprov av lunga
  • EBUS / EUS + cytologi
    • Bronkoskopi med ultraljudsprobe, visualiserar tumör och lymfkörtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad står TNM för?

A
  • Tumör (tumörstorlek/lokal invasivitet)
  • Noduli
  • Metastaser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Mindre tumörer (T1-3)
  • Inga eller enstaka närbelägna körtlar (N0-1)
  • Ingen fjärrspridning (M 0)
  • Växer inte in i kritiska strukturer

Beskriver vad?

A
  • Begränsad sjukdom stadie 1-2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Alla tumörstorlekar
  • Lokal spridning (bronker, viscerala pleura) (lymfkörtlar här)
  • Körtelspridning
  • Inga fjärrmetastaser

Beskriver vad?

A
  • Loko-regional sjukdom (stadium 2-3)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Fjärrspridning
  • M1a: Intrathorakal spridning (kontralateral lunga, pleura)
  • M1b: Singel/oligometastas extrathorakalt
  • M1c: Generaliserad

Beskriver vad?

A
  • Spridd sjukdom (stadium 4)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

PAD och cytologi (efter vi gjort bronkoskopi och EBUS)

Mer ovanliga

  • Carcinoid
    • Utsöndrar hormoner
  • Mesoteliom
    • Lungsäckscancer (asbest)

Vilka är de tre vanligaste diagnoserna?

A
  • Adenocarcinom (non-squamos)
    • Vanligast, god behandling
  • Skivepitelcancer (squamous)
    • Vanligt hos rökare
  • Småcellig cancer
    • Rökcancer, ofta spridd vid diagnos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lungcancer

PAD och cytologi (efter vi gjort bronkoskopi och EBUS)

  • Histopatologiskt ursprung
    • Adenocarcinom (non-squamos)
      • Vanligast, god behandling
    • Skivepitelcancer (squamous)
      • Vanligt hos rökare
    • Småcellig cancer
      • Rökcancer, ofta spridd vid diagnos
    • Carcinoid
      • Utsöndrar hormoner
    • Mesoteliom
      • Lungsäckscancer (asbest)
  • Invasivitet/växtsätt
    • Hur växer tumören? Aggressivt? In i blodkärl?

Immunohistokemi:

  • Neuroendokrina uttryck
    • Vanligast hos småcellig lungcancer, ADH-liknande hormon som ger vätskebalansproblem

Men vad är viktigast att undersöka med immunhistokemi?

A
  • PD-L1
    • Ytprotein på tumörceller som stänger av cytotoxiska T-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vid färdigställd cancerutredning vet vi, ja vad?

A
  • Är cancern botbar?
    • Begränsad eller lokoregional sjukdom
    • Inga påvisade fjärrmetastaser
  • Är patienten botbar?
    • Komorbiditeter vanligt:
      • KOL
      • Hjärt-kärlsjukdom
      • Lågt performance status
    • Är patienten intresserad?
    • Tidigare strålning
  • WHO/ECOG performance status
    • 0: Klarar all normal aktivitet utan begränsning.
    • 1: Klarar inte fysiskt krävande aktivitet men är uppegående och i stånd till lättare arbete.
    • 2: Är uppegående och kan sköta sig själv men klarar inte att arbeta; är uppegående > 50 % av dygnets vakna timmar. (Vakenhet under dygnet viktigt mått)
      • För systemisk behandling max 2
    • 3: Kan endast delvis sköta sig själv; är bunden till säng eller stol >50 % av dygnets vakna timmar.
    • 4: Klarar inte någonting; kan inte sköta sig själv; är helt bunden till säng eller stol.
    • (5: Död)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka tre typer av kurativ behandling finns vid lungcancer?

A
  • Thoraxkirurgisk behandling
    • Förutsätter välreglerad hjärt-kärlsjukdom + adekvat lungfunktion.
    • Kirurgin styrs av tumörstadium (TNM max III A (alltså max lymfkörtelspridning till hilus samma sida)) och intra-operativa förhållanden.
    • Inkluderar lymfkörtelutrymning
    • Vanligaste ingreppen:
      • Lobektomi/bilobektomi (80 %)
      • Kil- eller segmentresektion (15 %)
      • Pulmektomi (5 %)
  • Radioterapi
    • En linjäraccelerator skapar joniserande strålar (fotoner)
    • Strålningen skadar cancern genom:
      • Direkt DNA-skada (i DNA-helix)
      • Fria radikaler som indirekt skadar DNA
    • Ges i små fraktioner (1.8-2 Gray – 25-30 tillfällen) för att:
      • Skona frisk vävnad (denna vävnad hinner återhämta sig)
      • Maximera oddsen för att skada tumörceller i känsliga lägen under cellcykeln
      • Fånga ett maximalt antal oxygenerade tumörceller
  • Kurativt syftande radiokemoterapi
    • En av två hörnpelare i vår verksamhet
    • Förutsätter PS (performance status) 0-2
    • Ges till dem som av olika skäl inte är operationskandidater:
      • Tumörväxt tillåter ej operation
      • Patienten klarar ej operation
    • Kan erbjudas till upp till stadium III B
    • (Små, perifera tumörer där patienten ej är operabel får stereotaxi) – mkt strålning
    • Upplägg
        • Radioterapi
          • En fraktion/vardag (5 ggr/vecka)
          • Tar ca 4 veckor
          • Upplägget styrs av hur pigg patienten är
      • Kemoterapi (efter histologityp)
        • Ges i cykler
        • En cykel tar 3 veckor
        • En fullvärdig behandling utgörs av 4 cykler (12 veckor totalt)
        • PAD avgör preparatval
        • Ev. adjuvant (efteråt) immunterapi (förbättrar oddsen för överlevnad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sekventiell vs konkomittant radioterapi

Ja, vad är skillnaden?

A
  • Sekventiell RT: hela stråldosen ges efter avslutad cellgiftsbehandling
    • Om patienten är skör
  • Konkomittant RT: strålningen inleds under pågående cellgiftsbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar kemoterapi?

A
  • DNA-/cellskador
    • Konformationsförändringar i helix
    • Enkelsträngsbrott
    • Folsyreantagonism
    • Cellcykelblockad
    • Mikrotubuli-skador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Biverkningar vid kemoterapi?

A
  • Ofta linjära
    • Benmärgspåverkan
    • Illamående, kräkningar
    • Utslag
    • Polyneuropati
    • Njur-/leversvikt
    • Infektionsrisk
    • Håravfall
    • Diarré eller förstoppning
    • Slemhinnor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Utgör grunden för all systemisk, icke-målstyrd lungcancerbehandling
    • Sen läggs också ett tilläggspreparat till beroende av PAD

Vad beskrivs?

A

Platinumbaserade cellgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Behandling vid spridd/recidiverande sjukdom av lungcancer?

A
  • Induktionsbehandling med cellgifter (enligt kurativt protokoll) och oftast immunterapi
    • Immunterapi – uppreglering av egna immunförsvaret
  • Underhållsbehandling:
    • Det ”elakaste” preparatet plockas bort (d.v.s. platinum)
    • I regel ett cellgift + immunterapi, eller bara immunterapi
    • Kontinuerlig, regelbunden behandling
    • Fortgår tills patienten inte orkar eller vi ser behandlingssvikt/progress
  • Behandlingssvikt
    • Om sjukdomen är spridd är det en fråga om när (med extremt få undantag) vi ser behandlingssvikt
    • Vad tål patienten?
    • Preparatskifte
      • Andra och tredje linjens preparat
      • Snabbt avtagande effekt
      • I andra resp. tredje linjen 5-10 % sannolikhet för god effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Ovanliga men komplicerade biverkningar (behandla med kortison)
    • Pneumonit
    • Myokardit
    • Tyreodit
    • Kolit
    • Hypofysit

Vad kan ge dessa ovanliga biverkningar?

A

Immunoterapi

  • PD-L1-hämning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär PD-L1-hämning?

A
  • Ofta så utsöndrar tumören PD-L1 och kan stänga ner cytotoxiska T-cells men PD-L1-hämmare blockerar dessa så de cytotoxiska T-cellerna vaknar igen
  • Tumörers PD-L1-uttryck kopplat till hur väl man svarar på behandling
  • Generellt snällare än cellgifter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  • Effekt av PD-L1-hämning
    • Mycket starkt effekt hos PD-L1-positiva (f.f.a. om > 50 %)
    • Fördubblar genomsnittlig överlevnadstid (NSCLC)
    • Fördubblar andelen som lever i minst 5 år (23 %; nästan 30 % om högt PD-L1-uttryck)
    • God effekt även om lågt PD-L1-uttryck!

När ges immunoterapi?

A
  • Som en del av systemisk behandling vid Non-small-cell lung carcinoma och small-cell lung carcinoma NSCLC/SCLC
  • Adjuvant behandling efter kurativt syftande kemoradiobehandling (om PD-L1-positiv)
  • Vid recidiv/andra linjen
  • Som monoterapi om skör patient med högt PD-L1-uttryck
  • Underhållsbehandling (upp till 2 år)
18
Q

Immunoterapi

  • PD-L1-hämning
    • Ofta så utsöndrar tumören PD-L1 och kan stänga ner cytotoxiska T-cells men PD-L1-hämmare blockerar dessa så de cytotoxiska T-cellerna vaknar igen
    • Tumörers PD-L1-uttryck kopplat till hur väl man svarar på behandling
    • Generellt snällare än cellgifter
    • Ovanliga men komplicerade biverkningar (behandla med kortison)
      • Pneumonit
      • Myokardit
      • Tyreodit
      • Kolit
      • Hypofysit
    • Effekt av PD-L1-hämning
      • Mycket starkt effekt hos PD-L1-positiva (f.f.a. om > 50 %)
      • Fördubblar genomsnittlig överlevnadstid (NSCLC)
      • Fördubblar andelen som lever i minst 5 år (23 %; nästan 30 % om högt PD-L1-uttryck)
      • God effekt även om lågt PD-L1-uttryck!
    • När ges immunoterapi?
      • Som en del av systemisk behandling vid Non-small-cell lung carcinoma och small-cell lung carcinoma NSCLC/SCLC
      • Adjuvant behandling efter kurativt syftande kemoradiobehandling (om PD-L1-positiv)
      • Vid recidiv/andra linjen
      • Som monoterapi om skör patient med högt PD-L1-uttryck
      • Underhållsbehandling (upp till 2 år)
    • Administration – infusion

Dubbel immunoterapi kan ges, vad kan man kombinera med?

A
  • CTLA-4-hämmare (en liknande signalväg blockeras)
    • Kan ges med blott två cykler kemoterapi följt av dubbel immunoterapi.
    • Ges vid malignt melanom men kan sannolikt ges även vid NSCLC
19
Q

Vilka ytterligare två immunoterapier kan vara aktuella utöver PD-L1-hämmare och CTLA-4-hämmare?

A
  • Angiogeneshämmare
    • Tumörer är beroende av angiogenes för infiltration/spridning
    • Avastin (VEGF-hämmare) godkänns 2004
    • Ges i första linjen vid adenocarcinom
    • Förlänger överlevnaden med ungefär 2 månader
    • Snälla preparat
    • Ovanligt med biverkningar (blödningar/tromboser)
    • Har en given (men minskande) roll i underhållsbehandling
    • Finns nu även Ramicirumab för skivepitelcancer
  • Tyrosinkinashämmare
    • Verkar genom en blockad av den uppreglerade signalvägen
    • Förutsätter att rätt mutation föreligger, annars helt verkningslöst
    • I regel få och hanterliga biverkningar
    • Varför
      • Många tumörer har en uppreglering av pro-onkogena signalvägar – drivermutationer
      • En tyrosinkinas-receptor är överuttryckt och ger upphov till tumördrivande signalering
      • Mutationen är ofta kritisk för tumörens fortlevnad
    • Behandlingseffekt
      • Olika mutationer svarar olika bra på behandling.
      • Rätt mutation har dramatisk påverkan på prognos:
        • ALK-mutation: lever i snitt 6.8 år
        • EGFR-mutation förlänger drastiskt överlevnaden (ca 5 år)
        • ROS1-mutation mer än fördubblar progressionsfri överlevnad
    • Indikation
      • Som monoterapi i första linjen vid spridd NSCLC (EGFR, ALK, ROS1, BRAF).
      • Vid recidiv efter kirurgi/kemradio och där mutation uppdagats
      • Ges som tablettbehandling, en per dag, tills behandlingssvikt.
20
Q

Vad ska jag tänka på när en lungcancerpatient mår dåligt gällande biverkningar av cellgifter och immunologiska läkemedel?

A
  • Cellgifter (linjära)
  • Immunbiverkningar (autoimmuna reaktioner)
    • Hosta, diarréer ex
21
Q

Vad är strålning

  • Elektromagnetisk strålning – fotoner (högenergi)
  • Stråldos anges i absorberad energi
  • 1 Gray – 1 Joule per Kg vävnad

Hur kan strålning vara mer selektiv för cancerceller?

A
  • Cancerceller delar sig oftare, mer i G2 och M-fas
  • Sämre på att reparera cellskada
22
Q
  • Beroende av dos, volym, lokalisation och individuell känslighet

Biverkningar av strålbehandling?

A
  • Akuta – snabbt delande celler (slemhinnor)
    • Esofagit
  • Sena – inflammation, endotelskador
    • Pneumonit
    • Hjärtpåverkan
    • Fibros
23
Q

Biologisk effekt

Förhållande mellan biverkningar och effekt?

A
  • Chans för tumörkontroll ökar vid högre dos men också risken för oacceptabla biverkningar
  • Terapeutisk dos emellan
24
Q
  • Bråkdelar vid grönt och blått
  • Röd fulldos

Vad kallas detta för?

A

Invers dosplan – VMAT

25
Q

Fraktionerad vs stereotaktisk behandling

Förklara skillnaden

A
  • Vävnadssparande vs ablativ (stor dos på en gång)
    • 2 Gy x 30 eller 20 Gy x 3
    • Många vs fåtal fraktioner
  • Stora marginaler vs små marginaler
  • Stereotaktisk – ofta bättre över tid
26
Q

När kan man strålbehandla vid icke småcellig lungcancer?

A
  • Strålbehandlning utifrån stadium
    • Kurativt syfte ensamt (stadium 1-2)
    • Stadium 1-2 (25-30 %) om ej kirurgi
    • Stadium 3
      • Kurativt syfte tillsammans med cytostatika
    • Palliativt syfte
27
Q

I vilket syfte används strålning symtomlindrande?

A

Ofta smärtlindring

28
Q

Vid vilken typ av metastaser (vid småcellig lungcancer) används strålning ofta?

A

Hjärnmetastaser

29
Q

Vilka indikationer har vi för kirurgi av lungcancer?

A
  • Kurativt syftande kirurgi
  • Diagnostik –oklara noduli, mediastinoscopi
  • (Palliativ kirurgi)
30
Q
  • Icke småcellig lungcancer St I, II, IIIA (T3N1M0)
  • Selekterad N2 – patient i gott allmäntillstånd med N2-spridning till en lymfkörtelstation
  • Selekterad T3-T4
  • Selekterad M –solitär metastas i hjärna, binjure eller lunga (ca 130 patopsedan 2013)
  • Småcellig lungcancer StI (ca 50 pat op sedan 2013)

Vad kan ovan utgöra indikation för?

A

Kurativt syftande kirurgi

31
Q

Lungcancerkirurgi

  • Trend mot kirurgi av mer avancerad/spridd ca. Ev. preop. cytostatika och strålning
  • VATS/öppen kirurgi

Nämn iaf tre olika typer av kirurgi

A
  • Standard – lobectomi + lymfkörtel-sampling/dissektion
  • Pulmectomi
  • Trend mot parenkymsparande kirurgi–Segmentresektion ev.
32
Q

Vad ses?

Förslag på kirurgi?

A

Tumör välungas underlob - Lobectomi

33
Q

Vad ses?

A

Central cancer välunga –Pulmectomi

34
Q

Vad ses?

A

Tumör apikalt välungas underlob - Segmentectomi

35
Q

Vad kallas detta för?

A

Sleeve resektion

36
Q

Prognos efter lungcancerkirurgi

Beroende av?

A
  • Lokal utbredning (storlek, lokalisation, ev. överväxt på närliggande organ och/eller vävnad)
  • spridning ( lymfkörtlar och andra organ)
  • TNM-klassifikation
  • Utförd kirurgi?
37
Q
  • Mortalitet 30-d c:a 1%
  • Reoperation 3-4%, pga. blödning eller luftläckage vanligast
  • Lungproblem såsom pneumoni, atelektaser
  • Bronkopleuralfistel
  • Sårinfektion
  • Hjärtarytmi
  • Postopsmärta, ev. neuralgi intercostalnerv

När kan ovan ses?

A

Komplikationer efter lungcanceroperation

5 års-överlevnad post-op

  • 80 %
38
Q

Var placerar du in lungcancer och KOL?

A
  • Lungcancer (högra övre kvadranten)
  • KOL vänstra nedre kvadranten
39
Q
  • Andnöd, även i vila
  • Hosta, smärta
  • Kraftig trötthet
  • Oro, ångest
  • Nedstämdhet
  • Sömnsvårigheter
  • Aptitlöshet

Symtom vid?

A

Lungcancer och KOL

40
Q

När kan palliativ vård bli aktuell vid lungcancer?

A
  • När tumörbehandling avslutas och livets slut närmar sig
    • Progress eller svåra biverkningar
  • Vid metastaserad sjukdom och besvärliga symtom, även om tumörbehandling pågår
  • Visat att integrerad palliativ vård samtidigt med tumörbehandling kan minska patientens symtombörda, öka livskvalitet och även förlänga livet
41
Q

Palliativ vård vid lungcancer – Mål

  • Stötta patienter och närstående
    • Skapa trygghet
    • Möjliggöra att vara hemma
  • Lindra patientens lidande och öka livskvalitet
    • Lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande
  • Planera för livets slut

Vad ska den palliativa vården innehålla?

A
  • Stöd och trygghet
  • Planera praktiskt för vård och omvårdnadsinsatser
  • Proaktivt symtomlindrande
  • Planering av behandlingsbegränsningar
42
Q

Lindring av dyspné - hur?

A
  • Specifika åtgärder
    • Pleuratappning
    • Syrgasbehandling
    • Antibiotika/steroider (exacerbation)
    • Oro – samtal, ångestdämpande LM
  • Generell behandling
    • Opioider
  • Generell icke farmakologisk
    • Lugnt bemötande