Kronisk njursvikt Flashcards
Kronisk njursvikt
- Dialysbehov vid 10 % kapacitet
- 10 % av befolkning har någon grad av njursvikt
Njurens funktion
- GFR sjunker med ålder
Mätning av njurfunktion, hur?
- Kreatinin (MDRD formel för GFR)
- Beror av ålder, kön, muskelmassa, fysisk aktivitet, intag av protein
- Cystatin C (Cystatin GFR)
- Konstant frisättning till blodbanan
- Oberoende av kön, ålder och muskelmassa
- Filtreras fritt och fullständigt i glomeruli
- Ingen reabsorption eller sekretion
- Felkällor
- Graviditet
- Thyroidearubbningar
- Steroidbehandling
- Rökning
- Inflammation
- Leverfunktion
-
Clearance/GFR
- Volym plasma som per minut helt befrias från ett ämne
- Mätning med endogena markörer (estimerat clearence)
- Kreatinin och cystatin C
- Mätning med exogena markörer
- Iohexol
- Chrom-EDTA
- Bör uttryckas kroppsytenormerat/relativt GFR
- Enheten ml/min/1,73 kvm
- Ej bra vid dosering av cytostastika
- MDRD – baserat på kreatinin, ålder och kön
- Cystatin C GFR
- Medelvärde av MDRD och cystatin C GFR ger närmast resultat
- Enheten ml/min/1,73 kvm
- Njurskada eller njursvikt som varar > 2 månader
- Kronisk njurskada – tecken till njursjukdom i blodet, urinen eller biopsin
- Kronisk njursvikt – nedsatt GFR, reduktion av antal fungerande nefron
Vad är ovan definition av?
Kronisk njursvikt
Vanligaste symtom vid svår njursvikt?
- Trötthet, koncentrationssvårigheter
- Klåda
- Nedsatt aptit och illamående/kräkning (morgon)
- Viktnedgång
- Övervätskning-svullen andfådd
Viktigaste måttet vid uppföljning av kronisk njursvikt?
Vikten!
Nämn ett par sjukdomar som kan orsaka kronisk njursvikt
-
Primära njursjukdomar
- Glomerulonefrit
- Interstitiell nefrit
- Polycystisk njursjukdom
-
Sekundära njursjukdomar
- Diabetes mellitus
- Hypertoni/nefriskleros
- Systemsjukdomar/vaskulit
- Amyloidos
- Myelom
Kompensatoriska mekanismer vid förlust av nefron som leder till ökad progresstakt?
- Glomerulär hypertrofi
- Hyperfiltration
- Intraglomerulär hypertension
Icke påverkbara orsaker till förlust av njurfunktion
- Ålder
- Kön
- Etnisk härkomst
- Hereditet
- Bakomliggande njursjukdom
- Polycystisk njursjukdom
- Diabetes
- Glomerulonefrit
Påverkbara riskfaktorer för progress vid njursvikt?
- Blodtryck
- Proteinuri
- Aktivering av renin-angiotensinsystemet
- Rökning
- Övervikt (korrelerar till mikroalbuminuri)
Hypertoni
- Hos 80-85 % av patienter med kronisk njursvikt
- Starkt samband med volymbelastning (även hos patienter utan ödem)
- Snabbt fix – minska saltet
Åtgärder som förhindrar progress av njursvikt?
-
Blodtrycket
- Målblodtryck i normalbefolkning < 140/90
- Målblodtryck hos en högriskpopulation 130/80
- Hos patienter med proteinuri är förstahandsvalet RAAS blockad
-
Lipidsänkning
- Blodfettsrubbning som ses vid njursvikt utgör risk för såväl progress av njurinsufficiens som hjärt-kärlsjukdom
- Mycket vanligt med lipidrubbningar hos patienter med kronisk njurinsufficiens (ex vid nefrotiskt syndrom)
- Leder till ateroskleros och till mesangiecells-proliferation
- Vårdprogram kronisk njursvikt
- Primärprevention till alla patienter över 50 år med eGFR < 60 ml/min/173m2
- För individer med hög risk för hjärtkärlsjukdom – LDL < 2,5
-
Fosfatsänkning
- Progress av njurskada genom inlagring av kalk-fosfat i njurens interstitium som i sin tur leder till inflammation
- Ev kan vinsterna vid proteinreduktion vara kopplade till just fosfatminskning
-
Acidoskorrektion
- Vid progressiv glomerulär skada ökar utsöndringen av syra (ammonium) i det enskilda nefronet à tubulointerstitiell skada
- Acidos kan leda till hyperkalemi (arytmier), påverkar muskulatur så den lättare bryts ner
Proteinuri
Diagnostik?
- Urinsticka (screening)
- U-albumin, albumin/krea-kvot i urin
- Enkelt: kan göras på varje urinprov, säkrast på morgonprov
- Bra sätt att mäta förloppet
- Normalt < 3 g/mol
- Mikroalbuminuri 3-30 g/mol
- Makroalbuminuri > 30 g/mol
- 24-h-urinsamling, tU-albumin (u-proteinprofil)
- Normalt 30 mg/dygn
- Mikroalbuminuri: 30-300 mg
- Nefrotisk proteinuri > 3 g/dygn
Hjärtkärlsjukdom vid njursvikt
- Vanligt med kärlsjukdom hos njursjuk
- Risken för hjärtdöd är 10-20 ggr högre hos njursjuk
- Risken för kardiovaskulär sjukdom ökar med sjunkande GFR
T2D
Vid mikroalbuminuri/overt nefropati och samtida T2D sjunker vad extra mkt?
GFR
Behandling av hypertoni
- Förstahandsbehandling vid hypertension ACE-hämmare/ARB
- Börja med en låg dos och öka succesivt
- Kontroll av kalium och kreatinin 4-7 dagar efter insättning av ACE-hämmare efter 2 veckor om man väljer ARB
- Seponeras tillfälligt vid samtida sjukdom som orsakar dehydrering och/eller akut njurfunktionsnedsättning
- Kom ihåg!
- Det är aldrig fel att sätta in ACE-hämmare eller ARB vid njursvikt, undantag – terminal njursvikt med risk för behov av dialysstart
- Alla med proteinuri ska ha RAAS-blockad
- Viktigt med uppföljande kontrollprover, kalium och kreatinin
- Om viss stegring nytt prov efter 1 vecka. > 30 % stegring sätt ut och misstänk? Vad bör uteslutas?
- Njurartärstenos!!!!!!!
- Anpassa dos efter njurfunktion
- Följ prover
- Begränsande är ofta hyperkalemi – dietråd (banan, chocklad, apelsinjuice)
- Reducera dosen när njurfunktionen försämras
- Tänk på åldern
- Kombinerad med loop-diuretika
- Thiazider ej effektiva vid GFR lägre än 20 ml/min
Effekt på njuren?
- Dilaterar efferent arteriol
- Minskat intraglomerulärt tryck och ger initialt något minskad GFR men detta stabiliseras. Albuminuri minskar och vi får en renal protektion
Olika indikationer för RAAS-behandling
Nämn iaf tre
- Hypertoni
- Hjärtsvikt, viktigt tänk på cardiac output
- Diabetes mellitus
- Proteinuri
- Nedsatt njurfunktion
När göra vad vid långsamt sviktande njurar. Hur är behandlingsgången?
- Vi vill göra lutningen så låg som möjligt
- Behandla först blodtrycket och proteinuri och lägg till SGLT2-hämmare
- Vitamin D, behandla fosfatvärdet (ät rätt), fosfatbindare
- GFR < 20 – EPO och aktivt korrigera acidos
- Förbereda inför njurersättande behandling
* Påbörja transplantationsutredning, väntelista på njurtransplantation
* Access
- Förbereda inför njurersättande behandling
- Dialysstart eller transplantation
Behandlingskontroller vid njursvikt utöver det viktiga måttet vikt?
- Blodtryck
- Blodstatus – sjunkande Hb
- < 100 sätt in EPO
- St-bikarbonat
- Kreatinin/GFR
- Urea
- Ibland falskt lågt eftersom de äter dåligt
- Kortison kan höja
- Diuretika kan höja
- Fosfat
- Kalcium
- Albumin
- Calciumjonaktivitet
- PTH
- Albumin/kreatininkvot
- Albuminuri – skademarkör
- tU-albumin
Läkemedel vid uremi?
-
Hypertoni
- ACE-i/ARB, diuretika (furosemid), kalciumantagonister, betablock, alfablock,
- Målblodtryck 130/80
-
Kalk-fosfatmetabolism
- Aktivt D-vitamin
- Kalciumkarbonat
-
Acidos
- Natriumbikarbonat
-
Ödem
- Salt-vätskerestriktion, furosemid
-
Hyperkalemi
- Dietråd, katjonbytare resonium ex
-
Klåda
- Antihistamin, UV-ljus, kortisonsalva
-
Anemi
- EPO, järn