Kroniska kranskärlssyndrom - översikt Flashcards
1
Q
Obstruktiv kranskärlssjukdom
Vilka tre orsaker kan detta ha?
A
- Förträngningar i stora kärl vilket ger flödeshinder
- Spasm i stora kärl
- Förträngning/spasm i små kärl
2
Q
Vad ingår i anmnestagning vid misstänkt kronisk kranskärlssyndrom?
A
Symptom
- Smärta/tryck etc pga myokardischemi
- Lokalisation: bröstet (epigastriet, ryggen) med utstrålning hals/käke/axlar/armar/händer
- Duration minuter
- Utlösande faktorer
- Fysisk/psykisk ansträngning (förvärras i kyla/blåst) à effortangina (stabil angina)
- Angina i vila à vasospastisk angina
- Manifestationer av ASCVD (ex tidigare kranskärlssjukdom, stroke, perifer artärsjukdom
Riskfaktorer
- T2D, hypertoni, dyslipidimi, rökning, fetma, bukfetma, fysisk inaktivitet, kronisk njursjukdom
3
Q
Vad gör du i status vid misstänkt kroniska kranskärlssyndrom?
A
- Identifiera riskfaktorer och tecken på ASCVD
- Perifera pulsar, armblodtryck, ABI-index
- Vikt, längd och midjemått
- Blåsljud över carotider, njurartärer eller femoralartärer
- Identifiera annan hjärtsjukdom
- Biljud eller blåsljud över prekordiet
- Regelbunden eller oregelbunden puls? Brady eller takykardi?
- Ankelödem, halsvenstas, tredje ton, inspiratoriska basala krepitationer/rassel, ortopné
- Identifiera icke-kardiella sjukdomar som kan vara alternativa orsaker till symptombild
4
Q
Basala undersökningar och prover vid kronisk kranskärlssyndrom ?
A
- Blodstatus, el, eGFR, fB-glukos, HbA1c, lipidanalyser, TSH, pro-BNP
- Vid misstanke om ACS à troponin
- Vilo-EKG
- Ekokardiografi
- Lungröntgen
- Ambulatoriskt EKG
5
Q
Non-invasiv ischemidiagnostik, ge exempel
A
- SPECT (myokardscint), PET, CMR > stress-EKO > arbets-EKG
- Coronar-CT (bra undersökning för att se arterosklerotiska plack i kranskärl)
6
Q
Invasiv koronarangiografi
- Visuell bedömning
Vad kan vi mer bedöma?
A
- Hemodynamisk bedömning – mått på flödesbegränsning
7
Q
Behandlingsprinciper
- Styrs av
- Symptom
- Komorbiditet
- Risk
Optimal medicinsk behandling består av?
A
- Både livsstilsinterventioner (bra mat, fysisk träning och ingen tobak) och LM
- Antianginös behandling (symptomkontroll)
- Riskreducerande behandling (prevention MACE)
8
Q
Vilka antianginösa LM finns det?
A
- Betablock (riskreduktion också), kalciumflödeshämmare, lång/kortverkande nitrater, ACE-hämmare och ARB (bägge dessa också riskreducerande)
-
Mikrovaskulär angina (utan spasm)
- Betablock, ACE-hämmare
- Livsstilsinterventioner
- Vasospasm angina (epikardiellt kärl) eller mikrovaskulär angina (med mikrovaskulär spasm)
- Calciumblockerare, långverkande nitrater, ACE-hämmare
- Undvik betablock
- Livsstilsintervention
9
Q
Vilka riskreducerande LM har vi?
A
- Trombocythämmande LM
- ASA
- P2Y12-antagonist
- Kan kombineras med ASA
- Antikoagulantia
- NOAK eller warfarin
- LDL-sänkande
- < 1,4 och minst 50 % riskreduktion
- HMG-CoA-reduktashämmare, Ezetemid, PCSK9-hämmare
- ACE-hämmare eller ARB
- Betablock
10
Q
Revaskularisering vid CCS och obstruktiv CAD
- Symptomindikation – begränsande angina (eller sviktsymptom) trots OMT
- Signifikant stenos
- Prognostisk indikation – prevention av MACE
- Om prognosen kan förbättras genom detta
- Revaskularisering vid CCS – PCI eller CABG (coronar bypass)
När väljer vi PCI?
A
Vid mer välavgränsat och högre op-risk