Kapitel 17 Standardkostnader Flashcards
Standardkostnad – en definition
Ett förutberäknat värde för envissuppoffringeller prestationför enkommandetidsperiod=standard
Definitionen innebär att en standard ger uttryck för vad vi bestämt eller planerar att något
kommer att kosta under den närmaste perioden. En standardkostnad består av ett pris per
enhet av en viss resurs multiplicerat med det antal enheter av resursen som går år. Detta
innebär att en standard består av dels ett pris, dels en kvantitet. Standardpris multiplicerat
med standardkvantitet utgör det som kallas standardkostnad.
Standardpris× Standardkvantitet=Standardkostnad
Precis som det finns standards för kostnader finns det i många företag standards för intäkter,
speciellt vanligt i tjänsteföretag, ex. timpriser. Standardpriser multiplicerat med
standardkvantitet utgör det som kallas standardintäkt, ex:
Standardtimpris× Standardkvantitet itimmar=Standardintäkt
I tjänsteföretag används ofta olika former av standardkostnader för personal. Ett första steg
är ofta lön och sociala avgifter per timme. I nästa steg adderas andra direkta kostnader och
sedan indirekta kostnader. Därefter tillkommer ett vinstpålägg. Genom att använda
standardkostnader tillsammans med tidsrapportering erhålls en uppfattning om vad
debiteringsgraden innebär resultatmässigt.
Syften med standardkostnader
- Att underlätta kontroll av ansvarsområden – standardkostnader kan enligt detta syfte
förstås som olika ansvarigas åtagande. De ansvariga bedöms baserat på hur de
arbetar gentemot standardkostnaderna. Genom en renodling av olika avvikelser kan
ansvariga få del av utfallsvärden för det den antas kunna påverka. Kan motivera till
ansträngningar för att hålla nere kostnader. - Att underlätta kalkyleringen – när man använder standardkostnader behöver man
inte räkna om kalkylen varje gång. Om de kalkylobjekt man räknar på skiljer sig
litegrann från standardprodukten räcker det att man endast ser på skillnaden.
Standardkostnaderna gör även dessa kalkyler mer jämförbara. Standarder används
både för direkta kostnader och omkostnader. - Att underlätta budgeteringen – innebär att man har en del av budgetvärdena
framtagna. De värden som tagits fram kan utgöra underlag för ex. personalbudget och
materialbudget – tidsbesparing. Gör även att man kan jämföra delbudgetar med
varandra. - Att underlätta redovisningen – genom att använda standardkostnader kan olika
händelser registreras omedelbart, man behöver inte invänta uppgifter om priser för
ex. aktuell materielleverans. - Att möjliggöra kostnadskontroll och avvikelseanalys
- Att ge underlag för internprissättning
Framtagning av standard – för vad och hur?
- Metodstudier – innebär praktiska iakttagelser. Kan gälla att man analyserar själva
utförandet av produktionen eller hur stora resurser det borde ta i anspråk enligt
någon form av måttstock i relation till faktisk produktion. - Jämförelser – man kan jämföra den produktion eller arbetsutförande man är
intresserad av med någon liknande produktion och på det sättet få en bedömning av
vilka standardvärden som borde gälla i det aktuella fallet. - Beräkningar – man kan ta fram standard genom att helt enkelt fundera kring
produktion eller aktiviteter – skrivbordsstandard. - Försöksproduktion – gäller det en ny produkt eller aktivitet kan man starta en
försöksproduktion och utgå från den när man bestämmer standardvärden. Kan dock
vara missvisande eftersom den faktiska produktionen kommer vara mer effektiv och
mer omfattande
Det vanligaste är att man tar fram en standard som så väl som möjligt stämmer överens med
det beräknade utfallet. Sådana standarder måste uppdateras hela tiden med nya kända
förhållanden eller förändringar och kallas därför löpande standard. En basstandard innebär
däremot att man inte justerar med hänsyn till förändringar. Man behåller samma standard
under en längre period. Används för att kunna följa avvikelsernas förändring.
Lönestandards
Är den vanligaste formen av standard. För arbetskraften dels en standardtid för utfört arbete,
dels en standardkostnad per arbetad timme. Dessa multiplicerat med varandra ger
standardkostnaden för arbete. Standardpriser i en lönestandard utgörs av en lönekostnad
per arbetad timme.
Materialstandards
Det material som används brukar man ofta beräkna standarder på i tillverkande företag. Det
ska dels ta fram en standard för hur mycket av materialet som går åt per producerad enhet,
dels pris per enhet material.
Omkostnadsstandards
Kan tas fram via pålägg i påläggskalkylen. Handlar om att hela företagets kostnad fördelas ut
på olika produkter med hjälp av olika pålägg. Normal volym används ofta för
påläggsberäkningen. De sammanlagda rörliga och fasta omkostnaderna bedöms också. Vi får
en total fast omkostnad och en rörlig omkostnad. Omkostnaderna ska fördelas på olika
avdelningar och produkter. För detta behövs fördelningsnycklar. När påläggsbaserna tagits
fram, räknas påläggen ut som omkostnad dividerat med påläggsbas.