Kapitel 1 Ekonomistyrningens Utgångspunkter Flashcards
Företag olika mål
Företag arbetar med olika slag av mål. De kan vara finansiella och icke-finansiella. Ekonomistyrning fokuserar traditionellt på ekonomiska mål men det finns en utveckling mot ökad betydelse av icke-finansiella som kundnöjdhet, nöjda medarbetare, hållbar utveckling osv. som visat sig bidra minst lika mycket till uppfyllandet av finansiella mål.
vad handlar ekonomistyrning om
Ekonomistyrning handlar om att styra en verksamhet mot uppsatta mål.
Det finns olika typer av styrmedel:
- Formella styrmedel, t.ex. produktkalkylering, budgetering och prestationsmätning.
- Organisationsstruktur, t.ex. ansvarsfördelning, belöningssystem och organisationsform.
- Mindre formaliserade styrmedel, t.ex. företagskultur, lärande och bemyndigande. I denna bok behandlas främst ekonomistyrningens mer formaliserade delar.
UTGÅNGSPUNKTER- VISION, AFFÄRSIDÉ, STRATEGI OCH VERKSAMHETSPLANER
Vision
Företagets vision anger hur man vill att kunderna ska uppfatta företaget, eller den riktning man vill att företaget ska utvecklas. Den beskriver vart företaget är på väg och vad det ska uppnå. Utvecklingen visar att man börjar uttrycka fler än en vision och även att det lutar mer mot visioner inom samhällsviktiga frågor som t.ex. hållbar utveckling. Många företag har t.ex. en strategisk vision och en hållbarhetsvision. En vision är legitimerande, har ambition och fokus, ger identifikation och motivation.
Affärsidé
Affärsidén anger vad företaget ska ägna sig åt och hur man avser att utvecklas i förhållande till visionen. Det är också ett verktyg för att klargöra vad som skiljer företaget för andra företag. De innehåller ofta information om: Vilka produkter som erbjuds, vilka kunder man vänder sig till, vilka marknader man arbetar på/avser att arbeta på och vilka utvecklingsplaner man har. Dess viktigaste funktioner är att ange företagets riktning och attityd.
Strategi
I ett företags strategi klargörs hur företaget ska arbeta. Den sägs därför innehålla en beskrivning av eller en plan för hur företagets affärsidé ska uppnås. Den innehåller bl.a. klargöranden om: -Vilka konkurrensfördelar företaget avser att utveckla och utnyttja. -Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot i omvärlden (SWOT) -Vilka kundsegment man inriktar sig mot. -Vilken organisationsstruktur man ska ha. -Hur verksamheten ska finansieras mm. Mindre företag bedriver vanligen en homogen verksamhet. Större företag har vanligen flera strategier och riktigt stora har strategier på flera organisatoriska nivåer (koncernstrategi, affärsområdesstrategi, divisionsstrategi, affärsenhetsstrategi osv.) När man diskuterar strategi är det oftast på divisions- eller affärsenhetsnivå då det är på de nivåerna man behöver en mer precist formulerat strategi, och det är också på dessa nivåer som ekonomistyrningen oftast förekommer.
Verksamhetsplaner
När företagets strategi formulerats behöver företagets huvudmål brytas ned i delmål. Hur huvudmålet ska nås formuleras av strategin, de delmål som väljs riktar sig ofta mot olika organisatoriska delar av företaget. Mål kan vara av formell sort; räntabilitet, försäljning, kostnader eller informell; kvalitet, kundtillfredsställelse, marknadsandel. Även målens tidshorisont klargörs. Verksamhetsplaneringen innehåller bl.a. produktionsstyrning, lagerstyrning, marknadsstyrning och ekonomistyrning.
FÖRETAGSMÅL - TEORI, MODELLER OCH PRAKTIK
Det finns många olika mål och därför även många olika teorier och modeller. Detta beror på att bl.a.
- Olika sammanhang kräver olika teorier och modeller. Ofta belyser eller studerar man ett visst problem eller fenomen och måste då förenkla och avgränsa verkligheten, och bara inkludera de aspekter som är relevanta.
- Företag och dess omgivning förändras ständigt. Detta kräver nya, föränderliga mål; under en period kan lönsamhet vara viktigast och en annan tillväxt.
- Mål skiljer sig också åt mellan och inom företag.
- Det finns olika uppfattningar om och synsätt på mål. Det har orsaker som är bl.a. politiska, ideologiska och moraliska ståndpunkter.
Vinstmaximeringsmodellen
I denna modell betraktas företag som en förädlings- eller resursomvandlingsenhet med ett inflöde av resurser som omvandlas till ett utflöde. Man bortser från individer och behandlar inte hur omvandlingen ska gå till. Företaget ses som en svart låda, black box (denna älskar vi). Företagets handlande i denna teori är rationellt, inga handlingar innebär avsteg från vinstmaximeringsmålet. Kritiken mot denna teori är att vinstmaximering är det enda målet, att företag antas ha all den information som krävs och att det skulle finnas en enda effektiv kombination av pris och kvantitet.
Företagsledarmodeller
Denna modell menar att företag har andra mål än vinstmaximering. Huvuddraget i modellen är att ägande och drift skiljs åt, detta minskar ägarnas möjligheter att kontrollera driften av företaget och det skapar utrymme för företagsledningen att arbeta i enlighet med egna mål.
Satisfieringsmodellen
Har presenterats av vår kära Herbert Simon (om ni minns Carniege-Mellon skolan). Han menar att företag strävar efter en tillfredställande vinst, snarare än maximal. Han menar att företag inte är rationella utan snarare utmärks av begränsad rationalitet, beslutsfattarna känner inte till samtliga tänkbara handlingsalternativ och får därför nöja sig med det alternativ som ligger närmst målet.
Intressentmodellen
Utmärkande för ovan teorier är att företag betraktas som slutna system där inga kopplingar till omvärlden finns och det finns därför inga krav på relationer till den. Detta har väckt kritik och lett till utvecklingen av det s.k. öppna systemsynsättet. Intressentmodellen bygger på Simons teori och utgångspunkten är att företag strävar efter att uppnå ett stabilt förhållande till omvärlden. Varje företag har ett visst antal intressenter och mellan dessa och företag finns beroendeförhållanden. Målet är att tillgodose intressenternas krav.
Kassaflödesbaserade modeller
Dessa modeller baseras på kassaflöden, dvs. in- och utbetalningar. De bygger på ett kapitalmarknadssynsätt och har ett investerarperspektiv på företag. Målet är att maximera nuvärdet av framtida nettokassaflöden (inbetalningar minus utbetalningar). Detta synsätt har ett mycket starkt stöd och är troligen det mest accepterade företagsmålet.
Symboliska mål
De teorier vi gått igenom förespråkar att företag arbetar efter formella och uttalade mål. Mycket tyder dock på att det finns många ”privata” mål i företag. Symboliska mål är sådana mål företag använder för att skapa en bild av sig själva, man skulle kunna hoppas på att dessa alltid var realistiska och sanna men många företag använder dessa mål för att dölja deras verkliga agenda, ex. att man har mål att minska miljöfarligt utsläpp men egentligen inte gör något åt det. !Företagen söker legitimitet genom dessa mål.
