Kap 8 Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Flashcards
Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC)
Växte fram pga. Företagets nya strategier och arbetsinslag, ex. kundanpassning, kvalitetssatsningar, produktidentifiering m.m. sådana satsningar innebär konkurrensfördelar, men ökar också verksamhetens komplexitet. I en mer komplex verksamhet tenderar andelen omkostnader öka och direkt lön och direkt material minska. I komplexa företag är relationen
mellan kostnadsorsakande och kalkylobjekt mer komplicerad. Kalkylobjekt orsakar inte endast kostnader relaterade till volymen, utan även i förhållande till icke-volymrelaterande faktorer, som ex. kvalitetskontroll och produktutveckling. Detta leder till en snedvriden kostnadsbild. En annan omständighet är om kalkylobjektet inte är lika resurskrävande för lika slag av arbete. Tas inte detta hänsyn till ger omkostnadsfördelningen inte uttryck för
kalkylobjektets orsakande av kostnader.
ABC-kalkylering innebär mer än omkostnadsfördelning
En uttrycklig strävan är att omkostnader endast ska fördelas till kalkylobjekten i de fall då kostnaderna orsakslogiskt kan knytas till kalkylobjekten. Den kalkylinformation som produceras utgör inte kalkylinformation i traditionell mening, istället produceras uppmärksamhetsinformation, vilken riktar uppmärksamheten mot problem, ex. olönsamma varor, kunder, tjänster m.m. denna uppmärksamhetsinformation kan sedan ligga till grund för fördjupade analyser av och beslut om förändrad prissättning, ändringar i kunderbjudanden osv.
Fördelar med ABC
- I de fall då information om ex. företagets aktivitetskostnader, kostnadsdrivare osc. har
samlats in, finns det möjlighet till många slag av analyser. Ett flexibelt system för
kalkylering - Begreppsapparaten är stark och knyter väl an till företagets fysiska verksamhet. Det
skapar förutsättningar för att kalkylinformationen ska kunna förstås av många i
företaget, inte endast av de som är väl insatta - ABC-informationen är inte bara relevant i kalkylsammanhang. Det är även användbart
i syfte att förbättra företags aktiviteter och processer. Ofta benämns denna inriktning
aktivitetsbaserad styrning.
Nackdelar med ABC
Nackdelar med ABC
- Kalkylen kan vara komplex och kostsam att implementera och arbeta med
- ABC-informationen kan misstolkas som omedelbart beslutsrelevant
- Svårt att få en acceptans för en kalkylmodell som på flera punkter skiljer sig från
kalkyler av självkostnadstyp
Centrala begrepp
- Aktivitet
- Kostnadsdrivare
Aktivitet
Man betraktar företagets om bestående av en uppsättning aktiviteter. En aktivitet är en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment. Aktiviteter är alltså uttryck för olika slag av fysiskt arbete, som utförs när företaget producerar en tillverkningsserie, eller utför en kundorder. Strävan är att mäta kalkylobjektens konsumtion av de aktiviteter som utnyttjats.
Kostnadsdrivare
För att kunna mäta kalkylobjektets konsumtion av företagets aktiviteter krävs en länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt. Denna länk kallas kostnadsdrivare, och utgör en fördelningsnyckel. Kostnadsdrivare kan också ses som faktorer som driver aktivitetskostnader och förklarar varför aktivitetskostnader uppgår till vissa belopp och omfattning.
Kalkylering med ABC-kalkylen
Kalkyleringens steg är följande:
- Bestäm direkta kostnader
- Välj aktiviteter och fördela omkostnader till aktiviteterna
- Välj kostnadsdrivare
- Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetsinsatser
- Beräkna kostnader för kalkylobjektet
- Bestäm direkta kostnader
Kalkylobjektets särkostnader bör så långt det är ekonomiskt försvarbart, påföras kalkylobjekten direkt. Ju större andel av kostnaderna som behandlas som direkta, desto större precision i kalkyleringen.
- Välj aktiviteter och fördela omkostnaderna till aktiviteterna
Det centrala kriteriet är skillnader i de proportioner i vilka kalkylobjekten konsumerar aktiviteter. De aktiviteter där proportionerna skiljer sig kraftigt åt bör inkluderas. Om antalet aktiviteter anses vara för stort efter det att proportionalitetskriteriet tillämpats, kan de reduceras på huvudsakligen två sätt. För det första kan aktiviteter som drivs av samma kostnadsdrivare slås samman. För det andra kan aktiviteter vars kostnader inte är betydande slås samman. Att slå samman icke-kostsamma aktiviteter innebär att kalkylens hanterbarhet köps till priset av en minskad precision.
Det praktiska arbetet med att kartlägga och välja aktiviteter kan ske på olika sätt. Det vanligaste sättet är att intervjua personalen och be dem uttala sig om aktivitetsarbetet, då det är personalens som har mest kunskap om detta. Andra metoder för att välja aktiviteter är tidsstudier, direkta observationer och analyser baserade på organisations- och flödesscheman.
När det gäller fördelning av kostnader till aktiviteterna följder denna det tillvägagångssätt som används vid fördelning av omkostnader vid påläggsmetoden. Först påförs aktiviteterna sina särkostnader. Den andra kategorin av kostnader, sådana som är gemensamma för två eller fler aktiviteter, behöver däremot fördelas till de aktiviteter där de orsakats. Några exempel på resursdrivare (motsvarande till fördelningsnycklar), är arbetstid för lönekostnader, kilowattförbrukning för energikostnader, lokalyta för lokalkostnader osv.
- Välj kostnadsdrivare
Kostnadsdrivare kan delas in i tre kategorier, nämligen;
Transaktionsrelaterade kostnadsdrivare
Mäter antalet förekomster, ex. antalet inköp, kundbesök, order, kunder, fakturor, leverantörer, konsultuppdrag m.m. Är lämpliga att använda när kalkylobjekten är lika resurskrävande med avseende på aktiviteterna.
Tidsrelaterade kostnadsdrivare
Mäter den tid det tar för att utföra aktiviteter, ex antalet inköpstimmar, offertupprättningstimmar eller maskinbearbetningstimmar. Är lämpligt att använda när kalkylobjektens tidsanspråk på aktiviteter skiljer sig åt. Kräver dock att aktiviteterna kräver lika mycket resurser, ex. personal, lokal och utrustning.
Intensitetsrelaterade kostnadsdrivare
Är lämpliga att använda när kalkylobjekten kräver speciella aktivitetsinsatser, ex. att vissa kräver arbetsinsatser från personal med högre/lägre löner än normalt och/eller speciellt dyrbar/billig utrustning. I dessa fall krävs att resursåtgången per kalkylobjekt och aktivitet registreras separat.
- Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetsinsatser
När ABC-kalkylen används beräknas aktivitetsinsatserna vid förhållanden som råder vid praktisk volym, man bestämmer varje aktivitets praktiska volym. Denna volym är lika med den teoretiska volymen minskad med det volymbortfall som följer på normala händelser, ex. underhåll, sjukdom, förseningar. Den praktiska volymen benämns kostnadsdrivarvolym och ska tolkas som tillgänglig aktivitetskapacitet:
Aktivitetskostander vid praktisk kostadsdrivarvolym/ praktisk kostnadsdrivarvolym = Aktivitetsinsats
I svåra situationer när det är svårt att bedöma kostnadsdrivarvolym, kan man istället använda den normala volymen.
- Beräkna kostnader för kalkylobjektet
När de direkta kostnaderna är bestämda, aktivitetsinsatserna beräknade och kostnadsdrivarna valda, kan kostnaderna för kalkylobjektet beräknas. En uttrycklig strävan är att fördelning av kostnader på godtycklig grund inte ska förekomma. Kan aktivitetskostnaderna inte orsakslogisk relateras till det aktuella kalkylobjektet, ska kostnaderna alltså inte fördelas till objektet. Dessa aktivitetskostnader kommer då att ligga kvar på den nivå i aktivitetshierarkin som aktiviteterna ”ligger” på.
Aktivitetssatserna ska beräknas med utgångspunkt i förhållanden som råder vid praktisk volym. Förklaringen till det är att ABC-kalkylen är en s.k. resursutnyttjandemodell. Med kalkylen mäter man för kalkylobjekt kostnaden för att utnyttja aktivitetsresurser, inte kostnaden för att tillhandahålla dem. Den praktiska volymen anger hur stor aktivitetsvolym som finns tillgänglig för utnyttjande. I den löpande verksamheten kommer företaget dock inte ständigt att utnyttja all kapacitet, det kommer alltså finnas ledig aktivitetskapacitet. Kan ex. bero på sviktande efterfrågan, eller brist på råvaror. Dessa behandlas istället som periodkostnader.
Utnyttjad aktivitetskapacitet + Outnyttjad aktivitetskapacitet = Tillgänglig aktivitetskapacitet
Kostnad för utnyttjad aktivitetskapacitet + Kostnad för outnyttjad aktivitetskapacitet = Total aktivitetskostnad
Sambanden uttrycker två sidor av aktiviteterna. Det första sambandet anges i fysiska termer, och den andra i kostnadstermer.
