Kap 9 Bidragskalkylering Flashcards
Bidragskalkylerings utgångspunkter
Bidragskalkyleringen utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning. Strävan är att endast inkludera de kostnader som förorsakas av kalkylobjektet, s.k. särkostnader. Särkostnader är kostnader som tillkommer eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ, ex. tillverkning av en vara eller utförandet av ett konsultuppdrag. Särkostnader kan vara både rörliga och fasta. Kostnader som inte tillkommer eller bortfaller för ett handlingsalternativ benämns samkostnader och avser verksamheten i sin helhet och orsakas inte av ett visst handlingsalternativ.
Argument för bidragskalkylering
- De kostnader som på kort sikt kan påverkas är särkostnaderna. Därför bör endast dessa inkluderas i kalkylerna, eftersom det är de som anser uttrycka vad det kostar för att ex. framställa en vara eller utföra en konsulttimme.
- Omkostnaderna är svåra att fördela på ett rättvisande sätt
Samband mellan centrala begrepp
Begreppet bidrag i bidragskalkylering är ett resultatmått – uttrycker skillnaden mellan intäkter, benämnda särintäkter, och särkostnader. Bidragskalkyler innehåller i sin huvudform därmed både intäkter och kostnader. Skillnaden mellan dessa benämns täckningsbidrag. Företagets totala täckningsbidrag utgör ett överskott som ska bidra till täckandet av företagets övriga kostnader, samkostnader och till vinsten. Skillnaden mellan det totala täckningsbidraget och samkostnaderna utgör därmed företagets kalkylmässiga resultat.
Särintäkter – Särkostnader = Täckningsbidrag
Totalt täckningsbidrag – Samkostnader = Resultat
Ofullständig vs fullständig kostnadsfördelning
Vid en ofullständig kostnadsfördelning behöver de kostnader som inte inkluderas i kalkylerna ändå beaktas (samkostnaderna). De måste på sikt täckas. Skillnaden ligger i hur de beaktas. Vid en fullständig kostnadsfördelning ska företagets samtliga kostnader belasta kalkylobjektet oavsett om det kan ske på orsakslogisk grund eller inte. Vid en ofullständig kostnadsfördelning inkluderas endast de kostnader som förorsakas av kalkylobjektet (särkostnaderna). Övriga kostnader (samkostnader) fördelas inte ut på kalkylobjektet. Men på sikt måste företagets samkostnader täckas och vinst genereras.
Tillämpning av bidragskalkylering
Används ofta som förenklade varianter av självkostnadskalkylering. När täckningsbidraget ställs i förhållande till särintäkten, får man täckningsgraden (bruttovinstmarginalen).
täckningsbidrag / särintäkt = teckningsgrad
Situationer där bidragskalkyler är mest frekventa:
- Prissättning mot marknaden
- Resultatuppföljning för kunder och kundgrupper
- Resultatuppföljning för marknader
- Resultatuppföljning för produkter och produktgrupper
Huvudmetoder för bidragskalkylering
Det finns två huvudmetoder;
- Periodkalkylering
- Divisionsmetoden
- Ekvivalentmetoden
- Orderkalkylering
- Bidragskalkyl med fasta och rörliga särkostnader
- Stegkalkyl
Periodkalkylering
Innebär att kostnaden beräknas för företagets kalkylobjekt för en viss tidsperiod. En förutsättning för användandet av periodkalkyl är att företagets kalkylobjekt (varor, tjänster) är likartade på det sätt de framställs och erbjuds.
Divisionsmetoden
För att erhålla kostnaderna för ex. en produktenhet eller tjänstenhet divideras företagets totala rörliga kostnader för en viss tidsperiod med samma tidsperiods verksamhetsvolym. (rörliga kostnader =särkostnader). Den rörliga särkostnaden för ett kalkylobjekt, beräknas:
Totala rörliga kostnader för en tidsperiod / Verksamhetsvolym = Rörlig särkostnad per styck
Sedan kan täckningsbidraget beräknas:
+särintäkter
-Rörliga särkostnader
——————————-
täckningsbidrag
En bidragskalkyl för företag som helet eller för en del av verksamheten inkluderar även samkostnader:
+Totala särintäker
-Totala rörliga särkostnader
—————————————–
Totalt täckningsbidrag
-samkostnader
Resultat
Divisionsmetoden med uppdelning på kostnadsställen
Användandet av kostnadsställen kan ge information om var i företaget kostnaderna uppstår och om deras utveckling över tid på respektive kostnadsställe. När det delas upp på kostnadsställen divideras kostnadsställenas totala rörliga särkostnader med den aktuella verksamhetsvolymen. Samkostnaderna inkluderas inte i kalkylerna utan ”stannar kvar”.
Ekvivalentmetoden
- Används för att ta hänsyn till de skillnader i resurskrav som finns mellan kalkylobjekten. Ekvivalenttal fastställs genom särskilda studier av verksamheten
- De andelar av företagets kostnader som ska påföras kalkylobjekten beror utöver de fastställa ekvivalenttalen även på volymen per kalkylobjekt. Dessa multipliceras med varandra om man erhåller ekvivalentvolymen.
- Vid beräkning av kostnaden per kalkylobjekt divideras ekvivalentvolymen per kalkylobjekt med den totala ekvivalentvolymen = andel av totalkostnaden som varje kalkylobjekt ska belastas med.
- De framräknade andelarna multipliceras sedan med periodens totalkostnad. Då erhålls varje kalkylobjekts totalkostnad (rörliga särkostnad). När totalkostnaden per kalkylobjekt divideras med den verkliga volymen erhålls styckkostnaden.
Orderkalkylering
Innebär att kostnaden för företagets kalkylobjekt beräknas oberoende av tidsaspekten. Ex. beräkning av en kundorder eller en tillverkningsserie. Vanligt att bidragskalkylens principer
används för att beräkna individuella kalkylobjekts totala täckningsbidrag och företagets samlade resultat.
Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader
Särkostnader kan vara såväl rörliga som fasta. Rörliga särkostnader kan i ett tillverkande företag ex. vara kostnader för material och lön. Fasta särkostnader kan ex. vara kostnader för reklam och omställningar av maskiner, dessa är inte känsliga för ändringar i verksamhetsvolymen. Först bestäms kalkylobjektets särintäkter och särkostnader. Sedan beräknas täckningsbidraget:
+Särintäkter
−Totala rörligasärkostnader
−Totala fastasärkostnader
————————————–
Täckningsbidrag
För ett företag som helhet eller för en del av verksamheten gäller:
Totalt täckningsbidrag
−samkostnader Resultat
+Totalasärintäkter
−Totala rörligasärkostnader
Bidragskalkylering med uppdelning på kostnadsställen
Skälet till att dela upp kostnaderna på kostnadsställen är även här kostnadskontroll. Men även att man erhåller en totalbild över företagets kostnadsbild utgör ett skäl. Ex. sär- och samkostnadernas storlek på kostnadsställena.
Stegkalkyl
En bidragskalkyl med flera täckningsbidrag kallas stegkalkyl. Idén är att man identifierar särkostnader på olika nivåer och på varje nivå beräknar ett täckningsbidrag. I en stegkalkyl uppdelas företagets samkostnader på de nivåer vilka de utgör särkostnader. En kostnad som utgör en samkostnad på en nivå, utgör en särkostnad på en annan nivå. När stegkalkyler är fullt utbyggda inkluderar de företagets samtliga intäkter och kostnader, på sista raden i stegkalkylen kommer alltså företagets resultat att erhållas.
I tillverkande företag bygger stegkalkyler ofta på varor, i tjänsteföretag på tjänster och i handelsföretag på artiklar. Det finna inga givna stegkalkyler. Nivåerna beror på företagets verksamhet och på det informationsbehov man har. Stegkalkyler har flera användningsområden än en bidragskalkyl, och är alltså värdefull för flera syften.
- Stegkalkylen ger företaget en överblick över deras särintäkter, särkostnader och täckningsbidrag för olika kalkylobjekt, och för särkostnader och täckningsbidrag på olika nivåer
- Ger företaget information om vilka intäkter och kostnader som faller bort om ex. en produkt eller produktgrupp i ett tillverkande företag läggs ner (uppskattning).
- Ger på ett enkelt och överskådligt sätt information om vilka effekterna blir på resultatet vid ändringar i förutsättningar, försäljningspriser, kostnader och täckningsbidrag på olika nivåer.
