Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Medicin > Ischemisk stroke > Flashcards

Ischemisk stroke Flashcards

1
Q

Definition cerebrovaskulär sjukdom

A

Bredare term som innefattar stroke, TIA, sinustrombos och cerebral kärlsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definition stroke (slaganfall)

A

Snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med vaskulär genes som varar > 24h (TIA<24h) eller orsakar död. Innefattar:
- Hjärninfarkt (ischemisk stroke): står för 87%, kan orsakas av tromb eller emboli
- Intracerebral blödning (9%)
- Subarachnoidal blödning (4%)
- Minor stroke: stroke där symtomen gått i fullständig regress men på >24h. Lite oklarhet kring exakt vad som menas men man tänker mildare/ickehandikappande konsekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidemiologi

A
  • Drabbar årligen 25-30 tusen svenskar, ungefär 20 000 förstagångsinsjuknande
  • Medianåldern för insjuknande är 75 år. 20% är under 65 år, i denna grupp finns ofta annan bakomliggande orsak t ex vaskulit, SLE eller intravenöst missbruk
  • I Sverige drabbas någon av stroke var 17-20 min
  • Stroke kostar svenska vårdsystemet cirka 13,5 miljarder sek/år
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Etiologi ischemisk stroke

A
  • Kardiell emboli i 30% av fallen: vanligt och farligt, ofta plötsliga symtom med maximal funktionsbortfall vid debut. Ger ofta upphov till stora skador och stora proppar. T ex vid förmaksflimmer.
  • Storkärlssjukdom 25% - exempelvis emboli från carotisstenos
  • Lakunära infarkter 20% - infarkter orsakade av blodproppar i små kärl, förekommer framförallt centralt i hjärnan, t ex i vit substans och basala ganglier
  • Övrigt och idiopatiskt 25%
    • arteriell dissektion
    • sinustrombos
    • koagulationsrubbningar
    • migränrelaterat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Patofysiologi

A

De kliniska symtomen och nervcellsskador som uppträder vid stroke beror på att delar av hjärnan inte får tillräckligt med syre och glukos. Glukos måste tillföras konstant eftersom det saknas energireserver i hjärnan. Blodflödet i hjärnan är normalt sett konstant (cirka 50-60 ml/100g, cirka 15-20% av HMV i vila) och påverkas inte av svängningar i blodtrycket pga autoreglering. Vid stroke störs autoregleringen varför blodtryckssänkande behandling i akutskedet kan förvärra skadan på hjärnan. Ska endast sättas in om det är nödvändigt för en eventuell trombolys (nytta kontra risk).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ischemiska trösklar

A
  • Oligemi (cirka 25 ml/100g): sänkt funktion men hjärncellerna överlever, en hög grad av anaerob metabolism förekommer och laktat bildas
  • Penumbra (10-20 ml/100g): nervcellerna kan inte längre förmedla impulser, cellerna överlever viss tid men dör efter hand. Dessa celler befinner sig i periferin av de infarkterade området och erhåller syre och glukos från kollaterala kärl. Det är framförallt dessa celler man vill rädda med tidig behandling.
  • <10 ml/100 g - nercellerna klarar inte att upprätthålla elektrolyt- och jongradienten mellan cellernas in- och utsida vilket gör att cellerna snabbt dör -> irreversibel skada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Faktorer som påskyndar nervcellsskada

A
  • Frisättning av glutamat (excitatorisk transmittorsubstans) som sker vid ischemi
  • Svullnad och ödem
  • Acidos
  • Förhöjd temperatur
  • Hög blodglukosnivå
  • Epileptiskt anfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskfaktorer för stroke som ej går att påverka

A
  • Ålder (risken ökar kraftigt med åldern, 5x ökad risk var 20e år)
  • Kön - bland den yngre delen av befolkningen löper kvinnor högre risk medan män löper högre risk i högre ålder. Totalt sett drabbas kvinnor oftare pga längre medellivslängd.
  • Genetik/ärftlighet
  • Etnicitet (högre risk för mörkhyade)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Påverkbara riskfaktorer

A
  • Hypertoni (viktigaste faktorn att behandla!), cirka 65% av alla strokepatienter har hypertoni och risken för stroke ökar med cirka 35% vid ett systoliskt BT på 140 mmHg jämfört med 130 mmHg.
  • Rökning; cirka 2,6 gånger ökad risk bland rökare
  • Alkoholkonsumtion
  • Hjärtsjukdom; framförallt förmaksflimmer, klaffel, hjärtinfarkt. Utred med telemetri.
  • Diabetes
  • Livsstil; diet, obesitas (särskilt bukfetma) och stillasittande
  • Ateroskleros och hyperkolesterolemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Symtom och kliniska fynd kärl

A

ACA - motorisk och sensorisk påverkan i huvudsaklingen nedre extremitet
MCA - motorisk och sensorisk påverkan i huvudsakligen övre extremitet, påverkad facialmotorik, påverkan på högre cerebrala funktioner
PCA - synpåverkan
Vertebrobasilaris - medvetandesänkning och andningssvikt, ipsilateral påverkan på hjärnstam, kranialnerver och cerebellum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Påverkan på a.cerebri media

A

75% av all ischemisk stroke sker här.
Motorisk och sensorisk påverkan
- kontralateral pares och/eller känselnedsättning, ofta mer uttalat i arm än ben
- central fascialispares, oftast övergående
Högre cerebrala funktioner
- I dominant hemisfär (oftast vänster)
-afasi
-apraxi
-agnosi
-akalkuli
-alexi
- I icke-dominant hemisfär (oftast höger)
-störningar i spatial perception
-avvikande språkbruk
-neglekt
-personlighetsförändring
Ögonsymtom
- kontralateral homonym hemianopsi
- monokulär blindhet, amaurosis fugax
- deviation conjugée (blickriktning åt den sjuka sidan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid påverkan på A.cerebri anterior (kontralaterala symtom)

A

Skada i a.cerebri anterior är mer sällsynt (cirka 2%) och ger symtom framförallt från nedre extremitet
-hemipares
-hemianestesi
-språkrubbning (mutism)
-nedsatt initiativförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skada i vertebralisområdet

A
  • Medvetanderubbning och/eller andningspåverkan
  • Ipsilateral cerebellär-, kranialnervs- och hjärnstamspåverkan
    -ataxi
    -nystagmus
    -yrsel (viktigt att differentiera mellan central och perifer yrsel)
    -påverkan på balans
    -svalg- och tungpares
    -dysartri
    -dysfagi
  • Kontralateralt motoriska och sensoriska bortfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Wallenbergs syndrom

A
  • Specifik vertebrobasilarisskada.
  • Infarkt i laterala delen av medulla oblongata som också ses vid ocklusion av PICA eller vertebralis.
    Karaktäristisk symtombild:
  • Yrsel, nystagmus
  • Kräkningar, hicka
  • Hesthet, svalgpares, eventuell smärta från halsområdet
  • Ipsilateral dystaxi och fall
  • Korsat spinothalamicussyndrom: kontralateral sensorisk nedsättning i armar och ben
  • Ipsilateralt Hornes syndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Basilarisockulsion/blödning

A
  • Kan ge bilateral hjärnstamsskada
  • Djup vakenhetssänkning, andningspåverkan
  • Mios med pin-point pupils men bevarad ljusreaktion
  • Annan kranialnervspåverkan
  • Bilateral positiv babinskis
  • Ipsilateralt Horners syndrom
  • Patologiskt dockhuvudstest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

AICA-syndrom

A

Kallas även lateral inferior ponssyndrom, som Wallenbergssyndrom men
- Perifer fascialispares
- Utan heshet

17
Q

Generellt om diagnostik

A
  • Stroke bygger på akut insjuknande i fokal neurologiska symtom
  • Diagnosen ställs på klinik och uteslutande av differentialdiagnoser
  • DT görs ofta för att verifiera men man kan oftast inte se förändringar första 24 h (om inte mycket stor infarkt eller blödning)
    1. Kartlägg symtom och lokalisation
    2. Uteslut differentialdiagnoser
    3. Fastställ huvudtyp (blödning eller infarkt)
    4. Fastställ bakomliggande orsak
    5. Bedöm funktionella konsekvenser och rehabiliteringsbehov
18
Q

Diagnostik anamnes

A
  • Tidpunkt för första symtom och förlopp
    • Debuttid viktig för att avgöra om trombolys kan bli akutell
    • Maximala symtom vid debut talar för embolikälla
    • Fluktuerande symtom kan tala för trombos
  • Riskfaktorer, symtom, tidigare sjukdomar (TIA?), läkemedel (blödningsrisk?)
19
Q

Diagnostik status

A
  • Neurologstatus
  • Somatisk status - glöm inte att auskultera hjärta, karotider, följ BT. Nackstyvhet och feber?
  • NIH stroke-skala (NIHSS), bra bedömningsmall för att bedöma allvarlighetsgrade. 42 p max.
20
Q

NIHSS vad ingår

A

Medvetandegrad 0-3 p
Orientering 0-2 p
Förståelse (uppmaning) 0-2p
Ögonmotorik/ögonställning 0-2 p
Synfält 0-3 p
Facialispares 0-3 p
Pares i arm 0-4 p
Pares i ben 0-4 p
Ataxi 0-2 p
Sensibilitet (smärta) 0-2 p
Språk/kommunikation 0-3 p
Dysartri 0-2 p
Utsläckning/neglekt 0-2 p

21
Q

Diagnostik lab

A
  • Hb, LPK, TPK
  • APT/PK - blödningsrisk?
  • B-glukos (hypoglykemi kan ge neurologiska symtom, hyperglykemi är predisponerade faktor)
  • Elstatus inkl kreatinin
  • Leverstatus
  • Blodgruppering/BAS - viktigt vid eventuell trombolys
  • CRP
  • Lipidstatus (riskfaktor)
  • Blodstatus
  • Troponin T
  • SR - för att utesluta vaskulit/SLE hos yngre
22
Q

Bilddiagnostik

A
  • EKG och telemetri i minst 1 dygn, för att hitta okänt flimmer
  • Akut-DT hjärna/MR inom 24 h för att utesluta/bekräfta blödning. Differentialdiagnostiskt. Inför ställningstagande till trombektomi.
    • Hyperdense vessel sign: tromben syns på DT som ett ljust fenomen som följer kärlets gång. Ses i 30-40% av fallen med tromb i MCA.
  • DT-angiografi: görs vid strokelarm om patienten är aktuell för trombektomi eller om dissektion misstänks. Påvisar stenoser, ocklusioner, AVM och aneurysm.
  • Halsdoppler vid symtom från carotisområdet
  • UCG/TEE - görs om pat är yngre än 55 år och/eller fynd innebär ändrad behandling
23
Q

Differentialdiagnoser

A
  • Epileptiskt anfall (partiell komplext anfall kan ge pares som liknar stroke, stroke kan även börja med epileptiskt anfall)
  • Intrakraniell expansivitet - ofta långsamt progredierande över flera veckor
  • Infektionssjukdom med systempåverkan - bakteriell meningit eller herpesencefalit
  • Metabol störning, t ex hypoglykemi eller hyponatremi (ta blodsocker! Lågt natrium (<118) ger kramper)
  • Annan neurologisk sjukdom t ex MS
  • Borrelia - kan ge facialespares som enda symtom eller dåligt minne
  • Migränaura eller temporalisarterit
    OBS! Upp till 20% av alla misstänkta strokepatienter har en annan diagnos
24
Q

Generell handläggning

A
  1. ABCDE+provtagning
  2. Är det stroke?
    - Fastställ huvudtyp (blödning/ischemisk)
  3. Akut behandling och observation
  4. Utred genes
  5. Eftervård och rehabilitering, ex vis
    - Aggressiv lipidsänkning (totalkolesterol < 4,5 samt LDL-kolesterol >1,4)
    - God diabeteskontroll (mkt viktigt)
    - Adekvat antihypertensiv behandling (betablockerare ger sämre profylax)
    - Trombocytbehandling
    - Motion
    - Rökstopp, undvika alkohol
25
Q

Sekundär profylaktisk trombocytbehandling

A
  • Om embolikälla från hjärtat ges NOAK (om inte mekanisk klaff eller kraftigt sänkt njurfunktion)
  • Om förstagångsstroke där NIHSS =<3/högrisk TIA, icke-embolisk ischemisk ges
    • ASA 75 mg x1 + klopidogrel 75 mg i 3 v, därefter Klopidogrel 75 mg x1
  • Om ej förstagångsstroke icke-embolisk ischemisk där NIHSS >3 ges
    • Klopidogrel 75 mg x1 eller
    • ASA 75 mg + dipyridamol 200 mg x2
26
Q

Generellt om behandling av ischemisk stroke

A
  • Trombolys eller trombektomi
  • Behandla feber, förhöjt b-glukos (<7-8), infektioner och hypoxi. Förhöjt b-glukos är kopplat till dålig prognos pga ökad metabol acidos från anaerob metabolism, fria radikaler och ökad permabilitet från blodhjärnbarriären.
  • Så tidig aktivering och rehabilitering som möjligt
  • Fullgod nutrition, undvik glukoslösningar första dygnet pga ökar laktatproduktionen vilket ej är bra för hjärnans celler.
  • Vid ischemisk infarkt ska man behandla med ASA (300 mg första dygnet, därefter 75 mg x 1)
27
Q

Vilka andra saker är viktiga att tänka på efter stroke?

A
  • Behandla underliggande orsak, t ex immunosupprimerande behandling om vaskulit
  • Ej bilkörning på 6 mån om stroke (vapen)
  • Viktigt med tidig rehabilitering
  • Sjukskrivning minst 2 månader pga hjärntrötthet/trötthet
28
Q

Trombolys

A
  • Trombolys innebär att man ger plasminogenaktivator, alteplas (Actilyse), som omvandlar plasminogen till plasmin. Plasmin bryter ner fibrin vilket löser upp proppen.
  • Time is brain! Under en akut ischemisk stroke dör 2 miljoner nervceller per minut.
    • Vid behandling inom 90 min är NNT <4 för att få ett signifikant bättre resultat
    • Efter 4,5 - 6 h har NNT ökat till >45
  • Blodtrycket bör inte ligga > 185 systoliskt eller >110 diastoliskt. Catapresan och trandate beprövade alternativ.
  • Door to needle: tiden för att patienten kommer in till sjukhus till behandling är mycket viktigt, gå efter rädda hjärnan protokoll. Ska ej överstiga 30 minuter.
  • LMWH kan ges 24 h efter stroke/blödning.
29
Q

Indikationer för trombolys

A
  • Ålder ≥ 18 år
  • Klinisk ischemisk stroke
  • Radiologi har uteslutit intrakraniella kontraindikationer (blödning, omfattande infarkt >1/3 av hemsifären, malign tumör, metastas)
  • Trombolys kan påbörjas inom 4,5 h från debut
  • Patienten ska ge samtycke till behandlingen, om ej beslutsmässig förutsätts samtycke.
30
Q

Kontraindikationer trombolys

A
  • Intracerebral blödning (absolut kontraindikation)
  • Hög blödningsrisk (pågående AK-behandling), gäller Warfarin och alla övriga DOAK. Om bristande compliance och PK<1,6 kan man ge trombolys.
  • Insjuknandetid >4,5 h från debut (bevittnat insjuknande? Wake-up, när senast frisk?)
  • Medvetslöshet (går ej att bedöma NIHSS och således utvärdera effekten)
  • NIHSS > 25, relativ kontraindikation, risk för hemorragisk omvandling väg nytta mot risk
  • Blodtryck >185/100 trots adekvat antihypertensiv behandling
  • Skallskada eller stroke senaste 6 v
  • OBS HÖG ÅLDER ÄR INTE EN KONTRAINDIKATION
31
Q

Trombektomi fördelar och nackdelar

A
  • Trombektomi: en slynga förs in och drar ut proppen
  • Fördel: kan användas upp till 24 h efter debut
  • Nackdel: sämre effekt på äldre patienten, ges sällan till personer över 80 år
32
Q

Kontraindikationer trombektomi

A
  • Ringa symtom
  • Komorbiditet/övriga medicinska förhållanden som gör att behandlingen inte är av nytta för patienten
  • Ogynnsam radiologisk bild (exempelvis multipla infarkter)
33
Q

Indikationer trombektomi

A
  • Ischemisk stroke där trombektomi kan inledas senast efter 6 h eller efter 24 h om radiologi visar räddningsbar hjärnvävnad
  • Wake-up stroke eller behandling med AK
  • NIHSS > 6 p
  • Radiologi har uteslutit intrakraniell blödning som orsak till symtomen
  • Central ocklusion på DT-angio
34
Q

Komplikationer stroke

A
  • Depression
  • Förlorad muskelkontroll/förlamning
  • Kognitiv funktionsnedsättning
  • Talproblem
  • Trötthet
  • Dysfagi
  • Personlighetsförändringar
  • Förkortad livslängd
35
Q

Vad är hemorragisk omvandling?

A
  • Infarkt där det börjar blöda, störst risk efter några dagar
  • Märks genom försämring efter en infarkt, kan hända både med och utan trombolys
  • Diagnos via radiologi (DT/MR)
  • Riskfaktorer: stor infarkt, diabetes/högt p-glukos, högt blodtryck
  • Behandling: kirurgi vb, stor lambå, t ex hemikranektomi förbättrar överlevnad och funktionsnivå
  • Komplikationer: inklämning
36
Q

Prognos stroke

A
  • 90-dagars mortaliteten är 17%, de flesta dör av samsjuklighet (diabetes, hjärtinfarkt, pneumoni)
  • 60-70% klarar sig utan hemtjänst inom 3 månader. Över 75 år ser statistiken något bättre ut för män (pga yngre fruar som tar hand om)
37
Q

Primärprevention

A
  • Förmaksflimmer: NOAK (CHA2DS2-VASc)
  • Hypertoni: enskilt viktigaste faktorn
  • Lipider
  • Diabetes: patienter med diabetes har dubbelt så stor risk att drabbas av ischemisk stroke, viktigt med god kontroll
  • Livsstilsråd (kostråd, minska alkohol, fysisk aktivitet, viktminskning)
  • Patienter med asymtomatisk karotisstenos bör undersökas med avseende på riskfaktorer som är behandlingbara
38
Q

Sekundärprevention

A
  • Livsstilsråd
  • Hypertonibehandling: ska efter den initiala fasen sänkas till en lägre nivå än patienten hade innan strokeinsjuknandet (gäller även de med lågt blodtryck)
  • Antikoagulantia: om kardiell embolikälla NOAK (alt Waran om mekanisk aortaklaff/lågt grf)
  • Trombocythämmare: om ej kardiell emobolikälla
    • ASA
    • Klopidogrel
    • ASA + dipyridamol
  • Statiner
  • Karotisendartärektomi: akutell om stenosgrad > 50% och symtomgivande, behöver utföras inom 2 v om TIA/minor stroke och 4-6 v efter major stroke

Medicin (29 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions