Gikt Flashcards
Vad innebär gikt?
En oftast akut uppkommen artrit eller synovit i strukturer med synovialmembran (så som bursor eller senskidor), utlöses av utfällning av uratkristaller i dessa strukturer.
Primär (idiopatisk) gikt
Ovanlig ärftlig form som beror på enzymrubbningar, bör misstänkas vid gikt hos yngre patienter.
Sekundär gikt
Vanligast, beror på ökad purinbelastning vilket orsakas av ökad uratbildning eller minskad uratutsöndring.
Utfällning av uratkristaller när mättnadsgraden av urat överstigs, vid cirka >400 umol.
Gikt
-Epidemiologi
Drabbar ffa medelålders personer, vanligare hos män än kvinnor.
Gikt
-patofysiologi
Urat bildas vid nedbrytning av puriner (utgör en del av DNAt och finns i proteinrik mat). Vid höga nivåer av urat bildas kristaller i leder, urinsyra faller ut i kristallform synovialvätskan och en inflammatorisk reaktion startar mot denna. Nivåerna av urat beror på hur mycket som bildas resp filtreras ut. Diuretika (loop/tiazid) minskar filtreringen av urat -> höger nivåer. Observera att s-urat kan sjunka vid giktanfall.
Gikt
- Riskfaktorer
- Hyperurikemi: höga uratnivåer är relaterade till metabolt syndrom, alkohol (öl och sprit ffa), diuretika, inälvsmat, sjukdomar med hög cellomsättning, blyförgiftning m.m.
- Tiazid- och loopdiuretika.
- ASA (t ex Trombyl) - uratnivåerna kan öka redan vid låga doser
Gikt
- symtom och kliniska fynd
- Ofta återkommande attacker som spontanläker inom 1-2 v.
- Vanligaste lokalisationen är stortåleden (portvinstå).
- Snabb debut, ofta nattetid, ökande smärta upp till ett dygn
- Rodnad, svullnad, smärta (extremt beröringskäsnlig), ev feber
Gikt
- symtom och kliniska fynd
- Ofta återkommande attacker som spontanläker inom 1-2 v.
- Vanligaste lokalisationen är stortåleden (portvinstå).
- Snabb debut, ofta nattetid, ökande smärta upp till ett dygn
- Rodnad, svullnad, smärta (extremt beröringskäsnlig), ev feber
Kronisk gikt
Polyartikulär bild, utvecklas hos cirka 10% om det går obehandlat, symtomen liknar akut bild med rodnad, svullnad, värmeökning, men smärtan är ofta mer vid beröring än vid rörelse.
Gikt
- diagnostik
- Klinisk bild
- SR, CRP (för att påvisa inflammation)
- Kreatinin (eller hellre eGRF)
- P-urat: de flesta har förhöjt värde vikt gikt men det behöver inte vara förhöjt. Är bra att ta för att bedöma om ett anfall gått över och profylaktiskbehandling kan sättas in.
- Ledpunktion: uratkristaller ses, om tydlig klinisk bild inte alltid nödvändigt.
Gikt
- bilddiagnostik
Tillför inget för giktdiagnos men kan användas för att utesluta annan farlig orsak (septisk artrit).
- Ultraljud: dubbelkontur av ledbroskytor, ses innan symtomdebut
- deCT (DT med dubbelenergi)
Gikt
-differentialdiagnoser
- Reaktiv artrit
- Septisk artrit
- Pyrofosfatartrit/pseudogikt
Pyrofosfatartrit/pseudogikt
- Liknar gikt, utfällningen är dock ej uratkristaller utan pyrofosfatkristaller (ser ut lite som diamanter)
- Vanligast hos äldre kvinnor
- Kan utlösas av infektion och operation
- Drabbar stora/mellanstora leder
- Diagnostiseras med ledpunktion som påvisar pyrofosfatkristaller
- Rtg kan påvisa kondrokalcinos (punktformig linje av förkalkningar i brosket)
- Behandlas med NSAID eller kortisoninjektion
Gikt
- Anfallsbehandling
- NSAID i maxdos i 1-2 veckor, ska fortsätta i några dagar efter att anfallet klingat av
- Kortisonkur, Prednisolon 30 mg 1x1 i 3 d. Kortsioninjektion är ett alternativ
- Kolchicin - smalt terapeutiskt intervall. Ges laddningsdos 1 mg, därefter 0,5 mg efter 1 timme. Andra dygnet 0,5 mg x 3.
Gikt
- Profylaxbehandling
Allopurinol
-hämmar kroppens urinsyrasyntes genom att blockera enzymet xantinoxidas -> urinsyranivåerna minskar och graden av uratutsöndring i urin minskar -> mobilisering/upplösning av uratutfällning i vävnaden.
- dosändring/insättning under pågående anfall kan förvärra symtomen, sätt in i lugnt skede
- Startdos 100 mg, styrs av uratvärde där målet är <360 umol. Trappas upp med 100 mg/v tills målvärde är nått.
- Vid dosökning risk för anfall, ge därför NSAID i 3-5 d i samband med doshöjning
- Många patienter är underbehandlade!