Introduktion till rättsmedicinen och dess roll i samhället Flashcards
- Besvarandet av medicinska frågeställningar i juridiska sammanhang, exv:
o Har en avliden person blivit mördad?
o Vilka skador har uppkommit i samband med en misshandel?
o Har en patient avlidit till följd av fel eller försummelse inom sjukvården?
Vad beskrivs?
Rättsmedicin
De klassiska rättsmedicinska frågeställningarna gäller huvudsakligen frågor som behandlas av Straffrätten, och som i svensk lag regleras av?
Brottsbalken
Rättsmedicin är ett paraplybegrepp för
- ? – dödsorsaksutredning.
- ? – bedömning av skador på levande personer.
-
? identifiering och skadebedömning av skeletterade eller gravt förruttnade kvarlevor.
o Ex uppgrävning av massgravar (ofta gamla år, även skelett i naturen (är de av mänskligt ursprung?) - ? - utredning av förgiftningar och läkemedels/drogpåverkan (exv. dödsorsaksutredningar och rattfyllerifrågeställningar).
- ? - utredning av släktskap i rättsliga sammanhang (faderskap, identifieringsärenden (ex avliden person som vi ska identifiera)).
-
? – identifieringsärenden i samband med dödsorsaksutredningar (liten nisch).
o Identifiering av avliden - Analytisk traumatologi
Fyll i vad de olika nischerna kallas
- Rättspatologi
- Klinisk rättsmedicin
- Rättsantropologi
- Rättstoxikologi
- Rättsgenetik
- Rättsodontologi
Paraplybegrepp som internationellt kan beteckna såväl forensisk patolog som kliniskt verksam läkare med uppdrag att bedöma skador i juridiska sammanhang (kan vara kirurg, allmänläkare, försäkringsmedicin etc). I Sverige tydlig specialitetsdefinition med uppdrag både som dödsfallsutredare och klinisk skadeutredare (alltså rättsmedicinare i Sverige).
Vad beskrivs?
Rättsläkare
- Samlad expertmyndighet för rättsmedicin, rättskemi, rättsgenetik och rättspsykiatri.
- Statlig myndighet – de rättsmedicinska avdelningarna har ingen organisatorisk gemenskap med regionerna (t ex måste journalhandlingar begäras in från sjukvården vid dödsfallsutredning).
- Arbetar på uppdrag av rättsväsendet. M a o kan läkare i klinisk praxis ej besluta om rättsmedicinsk obduktion, utan endast anmäla dödsfallet till polis som sedan fattar beslutet.
Vad beskrivs? Hur många enheter finns det?
Rättsmedicinalverket
Vem gör vad?
- Åklagare
o Begär undersökning, beslutar om tvångsåtgärder, väcker åtal. - Polisen
o Initierar ärendet, beställer undersökningar, utreder ärenden. - Rättsläkare
o Arbetar huvudsakligen i offentlig anställning på begäran av polis och åklagare, enstaka tillfällen på begäran av advokat.
o Privat verksamma rättsläkare kan ibland konsulteras av försvaret i rättegångar.
Vem är vad?
?
o Person mot vilken ett brott blivit begånget eller som blivit förnärmad eller skadad av ett visst brott.
?
o Person som utreds avseende misstanke på att ha begått ett visst brott.
?
o Gripen (polisbeslut, åklagarbeslut om anhållan inom timmar).
o Anhållen (åklagarbeslut, häktningsframställan senast efter tre dagar).
o Häktad (domstolsbeslut, 14 dagar initialt, därefter omhäktning).
Fyll i
- Målsägande
- Misstänkt
- Frihetsberövad
Ytterligare begrepp
Förundersökning, åtal och huvudförhandling
Vad betyder ovan begrepp?
- Förundersökning
o En utredning som görs för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas, och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningsledare är oftast åklagare eller polis. Under förundersökningen råder s k förundersökningssekretess. - Åtal
o Talan vid domstol om ansvar för brott. Väcks vanligen av åklagare, som har åtalsplikt - om tillräckliga bevis föreligger är således åklagaren skyldig att väcka åtal. Efter att åtal väckts skall domstolen kalla till huvudförhandling. - Huvudförhandling
o Sammanträde vid domstol då det avgörs om den för brott misstänkte är skyldig. Kallas i dagligt tal rättegång. Involverar alltid domarna, åklagare och den misstänkte. Oftast medverkar även försvarsadvokat och vittnen. Även målsägande och/eller dennes advokat (s k målsägandebiträde) kan närvara.
Vad gör en rättsläkare?
- Rättsmedicinsk obduktion – dödsfallsutredning för att utesluta eller bekräfta att ett dödsfall orsakats av yttre påverkan, alternativt undersökning för att fastställa den avlidnes identitet. Utförs på begäran av Polismyndigheten, alternativt åklagare eller domstol.
- Rättsintyg – utlåtande avseende skador
o Kroppsundersökning – läkarundersökning av målsägande eller misstänkt med fokus på skadedokumentation, kräver medgivande från den undersökte.
o Kroppsbesiktning – läkarundersökning av misstänkt med fokus på skadedokumentation och/eller spårsäkring efter beslut av förundersökningsledare under förutsättning att vissa lagstyrda kriterier uppfylls. Kan göras mot den undersöktes vilja.
o Yttrande – bedömning av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning. - Rättsmedicinsk platsundersökning – undersökning av avliden på platsen där vederbörande anträffats, oftast vid direkt mordmisstanke och utförs i allmänhet tillsammans med kriminaltekniker. Undersökningen syftar till att kunna ge ett preliminärt besked om skadebild och att avgränsa ett tidsintervall inom vilket dödsfallet kan ha inträffat.
- Övriga rättsmedicinska undersökningar – kompletterande undersökningar av kroppsdelar och/eller biologisk vävnad, oftast anträffade skelettdelar, för att uttala sig om eventuell mänsklig proveniens och identifiering. Medicinska åldersbedömningar.
Vad gör en rättsläkare?
- Rättsmedicinsk obduktion
- Rättsintyg
- Rättsmedicinsk platsundersökning
- Övriga rättsmedicinska undersökningar
Vad syftar allt detta till?
- Rättsmedicinska utlåtanden (om dödsorsak, skador mm) används i förundersökning för att styrka att ett dödsfall orsakats av annan person, eller att påvisade skador kan ha uppkommit genom våld av annan person.
- Utan dessa utlåtanden kommer åtal för mord respektive misshandel/grov misshandel/mordförsök ej att kunna väckas, då åklagaren saknar tillräckligt underlag i gärningsbeskrivningen.
- Rättsmedicinska utlåtanden som kan avfärda brott är viktiga för att rättsväsendet ska kunna prioritera sina utredningar.
