Dokumentation av skador i journal Flashcards
- ”Skriftliga medicinska utlåtanden av läkare som inhämtas av Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott”
- Lag (2005:225) om detta i anledning av brott
Vad beskrivs?
Rättsintyg
Olika grund för rättsintyg
- I vissa fall kan åklagare använda patientjournal i stället för ett formellt rättsintyg
Ge några exempel grund
- Rättsintyg grundat på undersökning beslutad av myndighet
o Kroppsbesiktning av misstänkt, RB 28 kap. 12 §
o Kroppsundersökning av brottsoffer/målsägande - Rättsintyg grundat på handlingar (yttrande)
o Patientjournal efter sjukvårdande undersökning
o Andra handlingar som polisutredning, fotografier mm
Olika grund för rättsintyg
- Rättsintyg grundat på undersökning beslutad av myndighet
o kroppsbesiktning av misstänkt, RB 28 kap. 12 §
o kroppsundersökning av brottsoffer/målsägande
Hur görs en sådan undersökning?
- Utförlig undersökning av hela kroppen, en kroppsdel i taget, uppifrån och ner, höger till vänster, inklusive ”dolda” områden som hårbotten, insida arm, bakom öronen, insidan av munnen etc
- Använder linjal och kamera (dokumentation - digitala fotografier)
o Oftast även diktafon och dermatoskop/otoskop) - Ev samarbete mellan kliniker och rättsmedicin (ffa barnläkare och gyn)
- Provtagning vid behov
o Blod- eller urinprov vid misstanke om droger,
o Spårsäkring tex nagelskrap, topsning för DNA, spermier
o Kliniska prover kan tas av sjukvården tex sexuellt övergrepp
Ge några exempel på skadetyper som är vanligt förekommande vid rättsintyg
- Underhudsblödning
- Hudavskrapning
- Sårskador
- Trubbigt våld
- Skarpt våld
- Brännskador, frakturer, skottskador, rodnader etc
- Mekanisk kraft som gjort sönder ett blodkärl under intakt hudyta
o Fingrar efter hårt grepp ex
o Viktigt att specificera antalet hematom (pga ett hematom, flera hematom) - Finns hudskador eller intakt hudyta?
- Flera näraliggande?
- Ofta ospecifika (många möjliga uppkomstsätt) men kan sättas i relation till uppgivna händelseförlopp (skadorna ska som regel jämföras med både målsägarens och misstänkts uppgifter)
Vad beskrivs? Hur uppkommer dessa?
Underhudsblödningar
- Trubbigt våld
- Även detta ofta ospecifikt (många möjliga uppkomstsätt)
- Fall, skrap, slag, spark, skav etc
- Beskriv ytan; fuktig, blödande, intorkat blod, intorkat gulröd, tjock intorkad rödsvart skorpbeläggning, delvis avlossad skorpa med omgivande vita hudflagor etc (hjälper åldersbedömningen)
o Ett problem är dock att det kan pillas bort - En eller flera näraliggande?
- Små hudflagor? I vilken kant? (Kan tyda på riktning)
Vad beskrivs? Hur uppkommer dessa?
Hudavskrapningar
- Tryck och glidning tangentiellt mot hudytan av ett föremål
- Definitionsmässigt går igenom alla hudlager ner till åtminstone underhudsfettet, men kan användas som beskrivning för ytligare skador.
- Vid trubbigt våld uppkommer detta lättast vid stram hud med mindre underhudsfett och underliggande benkanter, tex intill ögonbrynen
- Vid skarpt våld – inverkan av ett vasst föremål (hugg eller skär)
Vad beskrivs? Vad är viktigt att beskriva om det går? Säg något om bilderna
Sårskador
Beskriv djupet om möjligt
o Kniv med egg nedåt (bild 1), kniv som skärande (mer djup i mitten (bild 2))
Sårskador
- Titta på sårkanterna, mer ojämna vid trubbigt våld, ofta missfärgade, däremot raka och släta vid skarpt våld
Vad kan vi säga något om gällande bilden?
Riktning
- Tunna vävnadstrådar, tex kärl eller bindvävsstråk, som binder ihop de båda sårkanterna. Finns vid trubbigt våld, vanligast mot sårändarna. Finns inte vid skarpt våld. Går inte att bedöma efter att såret åtgärdats, avgörande hur det beskrivits eller fotograferats initialt (bild 3)
Vad beskrivs?
Vävnadsbryggor
- Djup i olika delar
- Formen och placeringen viktig för att relatera till det upp givna uppkomstsättet
- Rinnande? Droppar? Tydlig form?
Vad beskrivs?
Brännskador
- Består av en vidgning av intakta blodkärl vilket kan uppstå av yttre påverkan såsom tryck eller slag, men även icke-traumatiska orsaker såsom eksem, klåda, inflammation eller hormonpåverkan tex.
- Utgör inte en permanent skada, ibland inte en skada alls
Vad beskrivs? Ytterligare egenskaper?
Rodnader
- Bleknar vid tryck (bra att testa för, viktig information)
Skadedokumentation
- Eftersom en journalanteckning kan bli grunden till ett senare intyg är det alltid bra att vara så noggrann och tydlig som möjligt när man undersöker och journalför en patient med skador. En objektiv, tydlig skadebeskrivning är aldrig fel, oavsett sökorsak.
Vad är målet med dokumentationen?
- Beskriva skadan så att läsaren förstår var den sitter, hur den ser ut och kan dra eller förstå slutsatser om hur skadan uppkommit.
Skadedokumentation, hur beskriva?
- Kroppsdel och placering på kroppsdelen
- Storlek
- Färg
- Form, mönster?
- Övrigt, såsom riktning, eventuella sårkanter, djup och grad av läkning
Skadedokumentation, kroppsdel/placering
- Skadebedömning relateras i regel till uppgivet händelseförlopp. Placering på kroppen och inbördes placering av skadorna har betydelse för bedömningen.
- Läget beskrivs gärna översiktligt (sida, vilken kroppsdel och del av kroppsdel) (Ex ”På övre delen av den högra överarmens utsida”) och mer noggrant.
Inom rättsmedicin beskrivs traditionellt mittpunkten av skadan i relation till fixa punkter i två plan, så placeringen kan förstås så exakt som möjligt, tex?
”Belägen 10 cm nedanför halsgropen, 2 cm till höger om bröstkorgens medellinje”
- Exempel när placeringen av skadan är extra viktig?
o Avvärjningsskador
o Grepp
o Flera skadeplan
o Olycka v/s avsiktligt tillfogat v/s självtillfogat (bilden), ofta parallella linjer
Vilken typ av hematom (under plåstret finns en stickskada)?
- Sänkningshematom
Skadedokumentation, färg
- Beskriva färg ofta svårt.
Framförallt intressant avseende om underhudsblödning har inslag av? Då det säger något om? Färgen påverkas också av?
Gulaktig färg eller inte för att hjälpa med bedömning av ålder på skadan. Stor variation på när den gula färgskiftningen kommer, vid nedbrytningen av hemoglobinet.
- Färgen på en underhudsblödning beror även på djupet i vävnaden.
Formen av skador
- Underhudsblödningar generellt rundade, sprider sig förhållandevis jämnt utåt.
Parallella underhudsblödningar kan tyda på?
Pinne ex och bara ett slag, vit i mitten