Hunger och mättnad Flashcards
Vilken information använder hjärnan för reglering av hunger/mättnad generellt?
-
Finns det mat i GI-apparaten?
- Kaloriinnehåll
- Volym
- Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
- Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
-
Finns tillgänglig energi i blod/vävnad? (energisensor)
- Insulin (avspeglar blodsocker)
- Glukos och fettsyror i blod – framför allt varning vid lågt
-
Fettdepåer (energibanken)
- Långtidsreglering
-
Finns det mat i GI-apparaten?
- Kaloriinnehåll
- Volym
- Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
- Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
Vad detekteras mer specifikt?
- Näringsämnen som sockerarter, lipider/fettsyror, aminosyror, peptider
- Distension och tryck/beröring – vagusnerven (tas om hand av autonomt nervsystem)
Vilken cell har följande uppgifter?
- Sekretionreglering
- Peristaltik
- Insulinfrisättning
- Upptag av näringsämnen
- Immunsystem, blodflöde
Ge också exempel på fler uppgifter
Enteroendokrina celler
- Reflexer inom mag/tarmsystemet – kan ge bromsande verkan ex på pyloris vid mkt fett i tunntarm
- Aptit (endokrint/parakrint via vagus till hjärnan), endokrint till hjärnan
- Enteroendokrina celler med molekylära detektorer för näringsämnen utsöndrar peptider basalt som verkar på vagus-terminaler och på hjärnan (via cirkulation)
Hur kan de också verka gällande aptitreglering?
Aktivering av vagus synaptiskt (glutamat)
Enteroendokrina celler har detektormolekyler för näringsämnen av olika slag vilket ger intracellulär signalering och frisättning av peptid, ge exempel
- Glukos
- SGLT – glukos/Na+ -symport vilken när Na+ inkommer depolariserar cellen vilket ger Ca2+insläpp och frisättning av peptider basalt
- GLUT2 – detektion av glukos
- T1R3 – smakreceptorliknande
- Fettsyror
- FFARs (noterar fria fettsyror
- Aminosyror
- P/D1-celler – Ghrelin
- Enterokromaffina celler 5-HT
- L-celler GLP, PYY
- P-celler – leptin
- I-celler – CCK
Vad är detta ett par exempel på?
Enteroendokrina celler
Ge exempel på aptitreglerande peptider
- Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
- Hunger – Ghrelin
Aptitreglerande peptider
- Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
- Hunger – Ghrelin
Vad verkar de på?
Var bildas de också?
- Verkar på: vagala afferenter, hjärnstammen och i hypothalamus
- Bildas också även av neuroner i hjärnan där de också styr aptit
Ghrelin
- Peptidhormon
Vad styrs frisättning av?
När ökar den?
När minskar den?
- Styrs av nutrienttillgång i övre tunntarm (och mkt annat också) och frisätts från P/D1-celler i fundus
- Ökar vid fasta – minskar efter måltid
- Minskar vid bariatrisk kirurgi
Ghrelin
- Peptidhormon
- Styrs av nutrienttillgång i övre tunntarm (och mkt annat också) och frisätts från P/D1-celler i fundus
- Ökar vid fasta – minskar efter måltid
- Minskar vid bariatrisk kirurgi
Vad verkar den på?
- Verkar på vagusfibrer, hjärnstammen, hypothalamus, belöningssystemet
CCK (Cholecystokinin)
Var frisätts denne ifrån?
Vad gör den?
I-celler
- Hämmar ventrikeltömning (Ileal brake) när fett kommer ner
- Stimulerar galla/pankreassaft (bildande och frisättning)
- Aptithämmande via
- Vagusafferenter
- Hjärnstam
- Även indirekt via långsam ventrikeltömning
Peptid YY (PYY)
Varifrån kommer denna?
Vad verkar den på?
Vad blir effekten av den?
- Peptid från L-celler i tunntarm och colon
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Verkar i hypothalamus och på vagusafferenter
- Även via ”ileal brake” – effekt på intesinofugala neuroner
Glukaon-like peptid (GLP-1)
- Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
- En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)
Ökar vid?
Effekt?
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
Glukaon-like peptid (GLP-1)
- Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
- En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
Var verkar den?
Vad bryts den ned av?
- Verkar i hypthalamus och på vagusafferenter
- Bryts ner av bla dipeptidyl peptidas 4 (DPP4)
- Hjärnstam + hypthalamus
Hur är de inblandade gällande tidsperspektiv vid aptit?
- Kortidskontroll - hjärnstam
- Långtidskontroll (även kortids) – hypothalamus
Vad tar NTS (nukleus tractus solitari) emot?
- Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1
-
Nukleus tractus solitari
- Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1
Hur svarar NTS?
- Svarar med att skicka vidare liknande signalering som CCK och GLP-1 vidare till ex hypothalamus men också laterala nukleus parabrachialis (reläkärna i pons, viktig för födointag (mättnad) bland annat)
Insulin
- Frisätts av betaceller vid högt blodglukos
- Hämmar aptit
Hur hämmar insulin?
- Verkar i hypothalamus direkt och binder nervreceptorer (går igenom BBB)