Funktionella tarmsjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är en funktionell magtarmsjukdom?

A
  • Finns ingen kemisk eller strukturell avvikelse som förklarar sjukdomen, men de ska vara ihållande i minst 6 månader
    • Ej heller organisk sjukdom som förklarar symptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de två vanligaste funktionella magtarmsjukdomarna?

A
  • Största gruppen utgörs av funktionella tarmsjukdomar följt av gastroduodenala sjukdomar
    • Finns stor överlappning mellan tillstånd. Vanligt att man också har en funktionell dyspepsi samtidigt ex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Annat gemensamt namn för funktionella margtarmsjukdomar?

A

Disorders of the brain gut axis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Så vilka undergrupper har funktionella tarmsjukdomar?

A
  • IBS, funktionell förstoppning, funktionell diarré, funktionell uppblåsthet, funktionell buksmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

På vilket sätt menar man att en funktionell tarmsjukdom ofta är ett spektrum?

A

Ex patienten kan växla mellan IBS och funktionell förstoppning (FC) eller IBS och funktionell diarré (FDr), och olika grad av smärta om IBS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Viktigt krav för IBS-diagnos?

A

Smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

På vilket mer specifikt sätt kan IBS delas in?

A
  • IBS med förstoppning – IBS-C
  • IBS med diarré – IBS-D
  • IBS växlande (mixed) – IBS-M
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kriterier för IBS?

A
  • Återkommande buksmärta i minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna, symptomdebut för minst 6 månader sen med minst två av följande
    • Lindras eller förvärras vid tarmtömning
    • Associerad med förändrad tarmtömningsfrekvens
    • Associerad med förändrad avföringskonsistens eller form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

IBS

  • Prevalens världen – 11 %

Symptom vid IBS?

A
  • Växlande avföringskonsistens
  • Onormal avföringskonsistens
  • Bråttom till toaletten (urgency)
  • Känsla av ofullständig tömning
  • Krysta vid tarmtömning
  • Slem i avföringen
  • Svullen/uppkörd buk
  • Ibland problem i samband med viss mat, stress osv
  • Vigilance vanligt, dvs att deras upplevelse av symptom inte är proportionellt
  • Ibland handikappande symptom pga rädsla för ex
    • cancer, mkt tid på toalett, måste ha nära till toalett, rädsla för läckage
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan IBS ha samsjuklighet med?

A
  • Andra funktionella magtarmsjukdomar
  • Fibromyalgi, kronisk huvudvärk, ryggvärk, bäckenbottenbesvär, ångest och depression, kronisk trötthet och sömnstörningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Personer med IBS jobbar mer sällan heltid, bor ensamma, vanligare hos kvinnor (2/3). Vad har de ofta varit med om?

A

Svåra livshändelser tidigare i livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad korrelerar negativa psykologiska- och sociala faktorer med vid IBS?

A

Svårare symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Hos 50-60 % av patienterna
  • Mätes med rektal ballong i olika tryck (barostat)

Vad handlar ovan om?

A
  • Visceral hypersensitivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Långdragen infektion, toxicitet/ökad inflammation, rökning, kvinnligt kön, depression, somatiseringssyndrom, jobbiga livshändelser senaste 3 månader

Vad är detta riskfaktorer för?

A

PI-IBS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Patienter med Crohns och ulcerös kolit har symptom av IBD även vid remission, vad kan detta tyda på?
A
  • Inflammatorisk tarmsjukdom kan troligen ge visceral hypersensitivitet som vid IBS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diagnostik vid misstanke om IBS?

A
  • Avföringsanalys vid misstanke om IBD, parasiter etc
  • Vid diarré krävs utökning av diagnostik för att utesluta gallsaltsdiarré, pancreasinsufficiens, mikroskopisk kolit
  • Vid alarmsymptom eller avvikande fynd i status viktigt utesluta ex cancer eller annat viktigt
17
Q

Vad är alarmsymptom?

A
  • Oförklarad viktförlust > 10 % under tre mån
  • Blod i avföring som inte beror på hemorrojder eller analfissur
  • Symptomdebut > 50 års ålder
  • Symptom som väcker patienten på natten
  • Feber
  • Hereditet för colorektal cancer (polypos), IBD eller coeliaci
18
Q

Behandling IBS?

A
  • IBS-skola – förklara sjukdomen för patienten
  • Identifiera om det finns livsstilsfaktorer som kan förbättras (ex minska stress, kostomläggning (som inte framkallar gaser ex som kan trigga hypersensitiviteten), bättre sömn, optimera fiberintag)
  • LM efter att dominerande symptom identifierats, även KBT ex
19
Q

Vad innebär Bristolskalan?

A
  • Avföringskonsistens 1-7 (där 1 är hårdast), 3-5 normal
20
Q

Ge några generella kostråd till Jessica som har IBD?

A
  • Små frekventa måltider
  • Ät i lugn och ro
  • Drick tillräckligt, gärna vatten
  • Minska mängden olösliga fibrer, lösliga fibrer bättre (havre, linsfrö)
  • Minska mängden fett
  • Minska mängden kolsyrad dryck och alkohol
  • Drick max 3 koppar kaffe/te per dag
  • Ät max tre färska frukter per dag
  • Undvik sorbitol vid diarré
  • Prova probiotika under minst 4 veckor
21
Q

Vad påverkar uppkomst av IBS övergripande?

A

Genetik, kvinnligt kön, gastroenterit, psykologiskt trauma, ångest/depression, stress – dessa saker kan påverka brain-gut-axis på olika nivåer vilket kan leda till förändrad sekretion/motilitet och/eller visceral hypersensitivitet och/eller smärtproblematik

22
Q
  • Genetik, kvinnligt kön, gastroenterit, psykologiskt trauma, ångest/depression, stress – dessa saker kan påverka brain-gut-axis på olika nivåer vilket kan leda till förändrad sekretion/motilitet och/eller visceral hypersensitivitet och/eller smärtproblematik genom att dessa faktorer påverkar följande saker i brain-gut-axis

Ja vad påverkas?

A
  • Mikrobiota
  • Central modullering av afferenta signaler
  • Minskad hämning av afferenta signaler
  • Obalans i HPA-axeln
  • Autonoma nervsystemet – dysfunktion
  • Barriärfunktion
  • Serotonerg signalering
  • Immunaktivering
23
Q

Mikrobiota-hjärna tarm-axel vid IBS

Hur kan detta påverka uppkomsten av IBS mer specifikt?

A
  • Ändra mikrobiotamiljö i tunntarm och överväxt av bakterier
  • Förändrad barriärfunktion hos slemhinnan
    • Förändrad para- och transcellulär passage
  • Genetiska faktorer, tarminfektiöst, överkänsligt ENS som ger för mkt signaler
  • Ökad mastcellaktivering med ökad tryptasutsläpp och ökad lymfocytaktivering som frisätter cytokiner och kemokiner vilket ger ökad aktivering av sensoriska neuron vilket ger ökad input till centrala nervsystemet
    • Även 5-HT och makrofager kan påverka sensitisering
24
Q
  • 10 % av patienterna rapporterar akut debut av symptomen med gastroenterit
  • Upp till 1/3 av gastroenteriter ger persisterande symptom efter att agens är borta

Vad beskrivs?

A
  • Postinfektiös IBS (PI-IBS)
25
Q

Orsaken är psykosociala (central mekanism med förstärkning) och biologiska aspekter (överkänslighet i perifera nerver i tarm), finns hos 50-60 %, mätes med rektal ballong i olika tryck (barostat)

Mekanismen bakom visceral hypersensitivitet central mekanism?

A
  • Central mekanism
    • Afferenter från mag/tarm går till ryggmärg
    • Vartefter det descenderande systemet med PAG (smärtmodullering) och RVM (modullering) kan förstärka eller hämma inkommande signaler perifert ifrån tarmen som ska till insula
      • Patienter med IBS har sämre inhibering och troligen ökad förstärkning på ryggmärgsnivå
  • Magtarmkanalens viscerala afferenter går till primära sensoriska kortex i posterior insula, vartefter de åker vidare till främre delen av insula (smärtupplevelse här) och integreras med signaler från amygdala (smärtsamma minnen, kontext)) och hippocampus (minnen, kontext) som då alltså sammantaget påverkar hjärnans sätt att bearbeta stimuli (kan förstärkas centralt) liksom att det påverkar PAG och RVM
    • Kontext och minnen kan ge undvikande beteende, ex sociala sammanhang
    • Ångest/stress/rädsla för smärta kan ge påslag på smärtan genom att hjärnans sätt att bearbeta visceralt stimuli förändras (förändrad perception och rapportering av symptom från magtarmkanalen)
    • Kognition (positiva förväntningar) kan minska smärta genom att ex veta att det inte är någon fara
26
Q

Viktigt tänka på vid IBS!

  • Ofta stort behov att diskutera och värdera sina symptom
  • Vigilance vanligt, dvs att deras upplevelse av symptom inte är proportionellt
  • Ibland handikappande symptom pga rädsla för ex cancer, mkt tid på toalett, måste ha nära till toalett, rädsla för läckage
  • Ibland problem i samband med viss mat, stress osv

Nämn två saker till som inte ingår i diagnoskriterier

A
  • Urgency och att tarmen inte töms (dessa ingår inte i kriterier)
27
Q

Visceral hypersensitivitet

Orsaken är psykosociala (central mekanism med förstärkning) och biologiska aspekter (överkänslighet i perifera nerver i tarm), finns hos 50-60 %, mätes med rektal ballong i olika tryck (barostat)

Mekanismen bakom visceral hypersensitivitet perifer mekanism?

A
  • Förändringar i lumen, ex förändrad mikrobiota kan förändra signalflödet från tarm till hjärna. Ex tryptofan och 5-HT från mikrobiota kan påverka afferenta neuroner i närheten av enterocyter som tar med signal till hjärnan (CNS) som skickar tillbaka signal via autonoma nervsystemet och modullera tarmfunktion som sekretion och motilitet
28
Q

Patienter med Crohns och ulcerös kolit har symptom av IBD även vid remission, vad tyder detta på?

A

Inflammatorisk tarmsjukdom kan troligen ge visceral hypersensitivitet som vid IBS