Hjärt-kärl sjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är ateroskleros?

A

LDLpartiklar vandrar normalt igenom kärlväggen
och transporteras bort via lymfflödet. Vid ökad
mängd LDL-partiklar i cirkulationen, ökad andel små, täta partiklar och vid ökad permeabilitet i endotelet ökar flödet av LDL-partiklar genom kärlväggen. På grund av detta sker även en tilltagande ackumulering av LDL-partiklar i kärlväggens grundsubstans. I samband med oxidation av LDL bildas ett flertal toxiska peroxider och aldehyder. Den oxiderade LDL-partikeln är därför toxisk för kärlväggens celler och måste neutraliseras. Detta
sker genom att endotelceller som exponerats för
oxiderat LDL börjar producera leukocytadhesionsmolekyler på plasmamembranet. Monocyter och T-lymfocyter binder till dessa adhesionsmolekyler och penetrerar in i kärlets intima.
Monocyterna differentieras till vävnadsfasta makrofager och uttrycker scavenger-receptorer som tar upp oxiderat LDL. Detta är mekanismen bakom bildningen av de makrofagskumceller. Så länge placken främst består av bindvävskomponenter och muskelceller kan de visserligen växa till sådan storlek att de signifikant
hämmar blodflödet och kliniskt manifesterar sig
i form av stabil angina eller claudicatio, men de
är stabila och blir inte rupturerade och trombotiserade.
Ruptur och trombotisering är i stället kopplad
till att placket blir instabilt till följd av ökad extracellulär
lipidinlagring och celldöd med ansamling av nekrotiskt material. Det instabila placket har ett typiskt utseende med en stor central nekros täckt av en tunn bindvävskapsel. Ruptur av ett sådant plack beror på en inflammatorisk reaktion i bindvävskapseln som leder till ytterligare celldöd i kombination med matrixnedbrytning av kollagenaser som frisätts från aktiverade makrofager.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad har lipidsänkande behandling för effekt vid aterosklerotiska plack?

A

Effekten på hjärtinfarkt och död är större än effekten på själva plackutvecklingen. Troligtvis beror detta på att den lipidsänkande behandlingen i första hand har stabiliserat lipidrika, nekrotiska plack snarare än minskat deras storlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka sjukdoms tillstånd är accossierade med ateroskleros?

A

Kranskärlssjukdomarna (hjärtinfarkt, angina pectoris och plötslig död) samt cerebrovaskulära sjukdomar (framför allt aterotrombotisk hjärninfarkt) och perifera kärlsjukdomar (claudicatio intermittens).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för viktiga riskfaktorer för att utveckla ateroskleros?

A

De viktigaste av riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck och blodfettsrubbningar (framför allt högt totalkolesterol eller högt LDL-kolesterol i blodplasma); de brukar därför kallas huvudriskfaktorer. Andra faktorer med förmodad kausal relation till aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom
är ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, övervikt, diabetes
mellitus, stress, personlighetsvariabler (typ A-beteende) och vissa rubbningar i koagulationskaskaden (bland annat förhöjda fibrinogennivåer i plasma).

De epidemiologiska studierna har lärt oss att de olika riskfaktorerna inte enbart har en additiv verkan utan närmast en multiplikativ effekt, dvs risken ökar på ett progressivt sätt ju fler riskfaktorer som föreligger samtidigt.

Det förefaller som om hyperlipidemier och rökning
spelar störst roll för att ateroskleros i koronarkärlen
skall uppkomma, medan högt blodtryck är den allt överskuggande riskfaktorn för cerebrovaskulära sjukdomar. För ateroskleros i de perifera kärlen och dess kliniska manifestationer tycks rökning vara den viktigaste riskfaktorn, följd av blodfettsrubbningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser epidemiologin ut kring de ateroskleros associerade sjukdomarna?

A

Aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar svarar för
mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. De utgör
de dominerande dödsorsakerna hos män redan
från 45 års ålder och hos kvinnor från 65 års ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka personer bör utredas för olika riskfaktorer för aterosklerotisk sjukdom?

A

Mot bakgrund av vad som tidigare sagts om riskfaktorernas additiva, multiplikativa verkan bör alla människor med någon av de tre huvudriskfaktorerna (rökning, högt blodtryck och hyperkolesterolemi) erbjudas kartläggning av övriga riskfaktorer, inklusive hjärt-kärlstatus och EKG.

Hos individer där den aterosklerotiska grundsjukdomen
givit upphov till kliniska symtom (exempelvis angina pectoris, hjärtinfarkt, TIA, cerebrovaskulär sjukdom, claudicatio intermittens) är det speciellt angeläget att kartlägga riskfaktorerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär primärinvention?

A

När riskfaktorerna modifieras hos individer utan kliniska manifestationer av hjärt-kärlsjukdom talar man om primär prevention. Genom primärpreventiva ansträngningar kan man i bästa fall förhindra att kliniska manifestationer uppträder; de kan även medföra att sjukdomsdebuten förskjuts uppåt i åldrarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är familjär hyperkolesterolemi?

A

Autosomalt dominant nedärvd sjukdom betingad av en defekt funktion av LDL-receptorn. Frekvensen är cirka
0,5%. Mer än 200 mutationer i LDL-receptorgenen
har beskrivits. Även en punktmutation i apo-B-100 kan som en familjär defekt förändra den receptorbindande delen och på så sätt leda till en nedsatt elimination av LDL.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är familjär kombinerad hyperlipidemi?

A

Familjär kombinerad hyperlipidemi är den vanligaste
formen av monogen hyperlipoproteinemi (upp
mot 1% av befolkningen och cirka 10% av patienter
med tidig hjärtinfarkt). Överproduktion av VLDL-partiklar från levern förefaller spela en primär roll och kan då förklara den variabla fenotypen (VLDL och LDL eller kombinerad VLDL/LDL-stegring).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är lipoprotein(a)?

A

Ett komplex mellan LDL och apo(a), vars koncentration är starkt genetiskt determinerad. När höga Lp(a)-värden är kopplade till högt kolesterol (LDL) utgör de en oberoende riskmarkör. Lp(a) misstänks genom sin strukturella likhet med plasminogen interagera i fibrinolysprocessen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka olika hormonellafaktorer kan påverka lipoprotein omsättningen?

A

Insulin har en antilipolytisk effekt och är
essentiell för lipoproteinlipasfunktionen. Vid tex
okontrollerad diabetes uppstår därför ofta en hypertriglyceridemi.

Tyreoideahormon stimulerar leverns LDL-receptorer
och LDL-stegring är ett relativt vanligt fynd vid hypotyreos.

Östrogen har uttalade effekter på lipoproteinmetabolismen: det stimulerar VLDL-syntesen och har en HDL-höjande effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan kosten påverka lipoprotein omsättningen?

A

Nedregleringen av LDL-receptorer tycks vara betydligt mer uttalad när kolesterol intas tillsammans med mättat fett. Ett ökat kaloriintag stimulerar VLDL- triglyceridsyntesen, något som även sker i samband med överkonsumtion av alkohol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv Fridewalds formula?

A

LDL-kolesterol = totalkolesterol - HDL-kolesterol - 0,45 x
triglycerid (mmol/l)

Formeln ger osäkra LDL-nivåervid TG >4,5 mmol/l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad bör du ta för prover vid en blodfettsutredning?

A

Totalkolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider
samt LDL-kolesterol, beräknat med Friedewalds
formel. Ev lipo(a)

För uteslutande av sekundär hyperlipidemi bör
minimiutredningen även omfatta:
• serumkreatinin
• ALAT
• GT
• blodglukos
• TSH för uteslutande av hypotyreos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid bedömning av plasmalipidvärden måste hänsyn
tas till såväl ålder som kön samt vilken riskgrupp
patienten tillhör, vad finns det för riskgrupper?

A
1. Patienter med
• manifest kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt, angina
pectoris, PCI (koronar bypasskirurgi)
• annan aterosklerotisk sjukdom
• diabetes mellitus typ 2.
  1. Individer med hög risk för utveckling av kranskärlssjukdom
    på grund av följande tillstånd:
    • hypertoni
    • rökning
    • övervikt, särskilt bukfetma
    • kronisk njursjukdom inklusive njurtransplantation
    • tidig menopaus (<40 år).
  2. Föräldrar, syskon och/eller barn med tidig debut
    av kranskärlssjukdom eller annan aterosklerotisk
    sjukdom (<65 års ålder).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är önskvärda nivåer när det kommer till kolesterol och LDL, och vad blir ofta behandlings målet?

A

Önskvärd nivå
Kolesterol <5,0 mmol/l
LDL-kolesterol<3,0 mmol/l

Behandlingsmålet är lika med önskvärd nivå av
kolesterol och LDL-kolesterol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka nivåer av triglycerider och HDL är indikationer för ökad sjukdomsrisk/behandling?

A

Indikatorer för ökad risk
Triglycerider >2,0 mmol/l
HDL-kolesterol <1,0 mmol/l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan du behandla hyperlipidemi?

A

Icke-farmakologisk: Kost, motion, rökstopp, minskat alkohol intag.
Farmakologisk: kolesterolsynteshämmare (statiner), gallsyrabindare (resiner), fibrater och nikotinsyrapreparat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur fungerar statiner och vad får det för resultat för patienten?

A

Statinerna hämmar HMG-CoA-reduktas, det
hastighetsbegränsande enzymet i kolesterolsyntesen.
Som en följd av minskad syntes av kolesterol
uppnås en ökad LDL-receptoraktivitet i
levern med minskning av plasma-LDL som följd.
Vid hyperkolesterolemi kan statiner sänka plasmakolesterol med upp till 25-45% och LDL-kolesterolet kan reduceras än mer. Vidare får man
reduktion av triglyceridnivåer på 10-20%, ibland
upp emot 40% hos patienter med förhöjda triglyceridnivåer. HDL-kolesterolet stiger måttligt.
Kardiovaskulär morbiditet och mortalitet kan
minskas hos patienter med genomgången hjärtinfarkt
eller angina pectoris.

atorvastatin, cerivastatin, fluvastatin, lovastatin, pravastatin, simvastatin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad har statiner för vanligare biverkningar och vad bör du tänka på innan du sätter in LM?

A

Biverkningarna är måttliga. Ibland förekommer lättare muskelsmärtor. I ett fåtal fall har allvarliga muskelbiverkningar (rabdomyolys) rapporterats vid samtidig behandling med statiner och fibrater eller
nikotinsyra. Levertransaminaser bör mätas före
insatt behandling och inom tre månader efter behandlingsstart eller vid dosändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur fungerar resiner och vad får det för resultat för patienten?

A

Resinerna binder gallsyror i tarmen och bryter
därmed deras enterohepatiska kretslopp. Den
ökade gallsyrautsöndringen leder till en kompensatorisk
stimulering av gallsyrasyntesen i levern
och en ökad kolesterolkatabolism.
Levercellernas förhöjda kolesterolbehov stimulerar
LDL-receptoraktiviteten och LDL-katabolismen.
Nettoeffekten blir en sänkning av LDLnivån.
Kolestyramin reducerar plasmakolesterol i
medeltal med 9%. Välmotiverade patienter med
tex familjär hyperkolesterolemi kan nå en reduktion
av LDL-kolesterol på 20-30% med resiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad har resiner för vanliga biverkningar?

A

Resiner kan upplevas som besvärliga att inta på
grund av smak och konsistens, men framför allt är
förstoppning och diffusa magbesvär vanliga. Dessa
besvär kan minskas genom en långsam dosökning
och genom tillägg av bulklaxativ vid behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur fungerar fibrater och vad får det för resultat för patienten?

A

Fibrater: bezafibrat, gemfibrozil och klofibrat. Den
bäst dokumenterade effekten av fibrater är en aktivering
av lipoproteinlipas och därmed ökad katabolism
av VLDL som medför en ökad utsöndring av kolesterol i gallan. Fibrater sänker plasmakolesterol med cirka 10% samt triglycerider med 20-40%. HDL höjs med 10-20%. Den bästa kolesterolreduktionen nås vid dysbetalipoproteinemi (typ III).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan fibrater ha för biverkningar?

A

Fibraterna tolereras väl av de flesta patienter, men illamående och viktuppgång förekommer. Fibrater interagerar med dikumarolpreparat genom att förstärka deras effekt på koagulationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur fungerar nikotinsyrapraparat och vad får det för resultat för patienten?

A

Nikotinsyrapreparat: nikotinsyra och niceritrol. N i -
kotinsyrans huvudsakliga verkningsmekanism är
en hämning av lipolysen i fettväven, som leder till minskad frisättning av fettsyror, minskad syntes
och utsöndring av VLDL från levern. Nikotinsyran
ger en dosberoende reduktion av plasmatriglycerider
med 20-80%, framför allt genom en sänkning av VLDL. HDL-kolesterol kan stiga med 10-20% vid behandling av patienter med uttalad hypertriglyceridemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kan nikotinsyra preparat ha för biverkningar?

A

Nästan alla patienter upplever en intensiv flush som kan göra det svårt att använda läkemedlet. Flushen kan minskas genom mycket försiktig och långsam dosökning. Dyspeptiska besvär är också vanliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kan fiskolja preparat ha för effekt på blodfetterna?

A

Det finns ett antal triglycerid- och etylesterkoncentrat
med omega-3-fettsyrainnehåll från 12 till 90%. Omega-3-fettsyror har en triglyceridsänkande effekt som är dosberoende och beroende av den initiala triglyceridnivån. Vid hypertriglyceridemi kan man förvänta en reduktion på 15-60%. Effekten på LDL- och HDL-kolesterol är obetydlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vika lipidsänkande läkemedel är förstahansalternativ när?

A

Läkemedelsbehandlingen syftar till att nå målvärdena för de lipider som behandlas. Statiner är förstahandsval för såväl isolerad hyperkolesterolemi som kombinerad hyperlipidemi. Vid uttalad isolerad hypertriglyceridemi är fibrater ett förstahandsval.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är typiskt för visceral smärta?

A

Smärtan i hud upplevs som mer skarp medan
den från organ (tex hjärtat) upplevs mer molande.
Visceral smärta åtföljs ofta av “referred pain”. En visceral smärta är svårlokaliserad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är typiskt för de olika smärt upplevelserna man kan känna som bröst smärta?

A

En ytlig smärta upplevs ofta som välavgränsad
och brännande medan en ischemisk smärta som
kommer från hjärtat upplevs mer som tryckande,
kramande eller bandformad. Nervrotssmärta är
ofta kortvarig och skarp men kan ibland också
vara långdragen. Typisk smärta vid hjärtneuros är
en mer stickande, huggande skarp smärta.

31
Q

Hur ter sig kärlkramp typiskt kliniskt?

A

Kärlkramp utlöses ofta av fysisk eller psykisk ansträngning och kallas då effortaugitia. Kärlkramp lindras vanligen av vila eller efter intag av nitroglycerintabletter. Vasospastisk angina (tex spasm
i koronarkärlen) kan komma när som helst oberoende
av vila eller ansträngning.

32
Q

Vad är typiskt för Pleurit- och perikarditsmärtor?

A

Pleurit- och perikarditsmärtor påverkas av andning och kroppsläge.

33
Q

Vad är Vanliga orsaker till bröstsmärtor och ska finnas med i diffdiagnos tänket?

A
  • Effortangina
  • Vasospasmisk angina
  • Hjärtinfarkt
  • Perikardit
  • Mitralisprolaps
  • Lungemboli
  • Dissekerande aorta anurysm
  • Pleurit
  • Spontan pneumotorax
  • Mediastinit
  • Cervikal-torakal, rizopati
  • Bornholmssjukan
  • Tietzes syndrom
  • Herpes zoster
  • Refluxesofagit
  • Olika sjukdomsprocesser i övre delen av buken:perf ulcus, kolecystit, pankreatit.
  • Hjärtneuros
  • Kardiomyopatier
34
Q

Vad har effortangina för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Symptom
Tryck/smärta över prekordiet, med elier utan utstrålning till arm(ar), rygg, käkar, epigastriet vid fysisk eller psykisk ansträngning, som viker med vila och efter nitroglycerin.
Duration: minuter.

Status: oftast normala förhållanden.

Arbetsprov, myokardskintigrafi, koronarangiografi.

35
Q

Vad har vasospasm angina för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Symptom
Viloangina. Tryck/smärta över prekordiet, med elier utan utstrålning till arm(ar), rygg, käkar, epigastriet. Duration: minuter. Lindras av nitroglycerin.

Status: oftast normala förhållanden.
EKG under smärta: ST-höjningar/sänkningar.

36
Q

Vad har hjärtinfarkt för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Tryck/smärta över prekordiet, med elier utan utstrålning till arm(ar), rygg, käkar, epigastriet. Ångest, illamående. Duration: timmar.

Påverkad patient. Kallsvett. Blek.

Enzymbestämningar, EKG. PCI.

37
Q

Vad har perikardit för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Andnings- och lägesbetingade smärtor, ofta beskrivna som “hugg”- liknande. Duration: timmar-någon dag.

Gnidningsljud (ofta snabbt övergående).

EKG: ST-höjningar. Ekokardiografi: Eventuellt perikardexsudat.

38
Q

Vad har mitralisklaffprolaps för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Ibland atypiska bröstsmärtor.

Auskultation: systolisk klick, sensystoliskt blåsljud.
Ekokardiografi.

39
Q

Vad har lungemboli för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Retrosternala smärtor som kan likna infarkt eller pleuritsmärtor. Dyspné. Hemoptyser. Subfebrilitet.
Chock. Hos cirka 2 5 % tecken på djup ventrombos.
Duration: timmar-dagar.

Takykardi. Accentuerad pulmonaliskomponent
av 2:a tonen, ökad jugularisutfyllnad. Krepitationer,
pleuritbiljud.

EKG: (högerbelastning), hö skänkelblock m m. Röntgen pulm med perfusion/ventilationsskintigram. Spiral-CT. Pulmonalisangiografi. Ospecifik enzymstegring. LD isoenzymer. Ekokardiografi: högerbelastning.

40
Q

Vad har dissekerande aorta anurysm för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Akut insättande infarktliknande retrosternala smärtor. Vid dissekerande aortaaneurysm förekommer ofta en skarp, skärande intensiv smärta som strålar bak mot ryggen (patienten beskriver ofta att det känns som
något slits av eller brister). Duration: timmar-dagar.

Ingen infarktutveckling på EKG. Ev systoliskt-diastoliskt biljud från aortaklaffen. Bortfall perifer puls.

Ekokardiografi avaortarot. Röntgen, angiografi. Datortomografi. CT-thorax.

41
Q

Vad har pleurit för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Andnings- och lägesberoende, ofta lateralt belägna, huggliknande smärtor. Duration: timmar-dagar.

Andningskorrelerade gnidningsljud.

Röntgen pulm.

42
Q

Vad har spontan pneumotorax för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Plötslig dyspné. Smärtor i ena bröstkorgshalvan, ofta av pleuritkaraktär.

På berörd sida nedsatta andningsljud,
tympanisk perkussionston.

Röntgen pulm.

43
Q

Vad har mediastinit för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Smärtor, feber, dysfagi.

Om i kombination med mediastinalt emfysem kan krepiterande luft palperas subkutant t ex i fossa
dav.

Röntgen.

44
Q

Vad har Cervikal-torakal, rizopati för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Intermittent, ofta i viss relation till rörelse av hals- och bröstryggrad.

Status oftast normalt. Ofta en uteslutningsdiagnos.

Röntgen hals och bröstrygg.

45
Q

Vad har Bornholmssjuka för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Skarp, interkostal smärta, ibland flera fall i omgivningen.

Interkostal ömhet. Feber.

46
Q

Vad har Tietzes syndrom för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Kronisk parasternal smärta. Duration: dagar-veckor.

Kostokondral svullnad och ömhet.

47
Q

Vad har Herpes zoster bröstsmärta för symptom, hur ter det sig klinsikt och hur utreder du ?

A

Skarp, brännande, segmenteli. Duration: dagar-veckormånader-år.

Karakteristiska hudförändringar i samma segment.

48
Q

Vad är bornholmssjukan?

A

Bornholmssjukan (Coxsackievirus) som yttrar sig som smärta i interkostalmuskulaturen.

49
Q

Vad innebär dyspné och när kan man få det?

A

Med dyspné menar man en subjektivt upplevd
känsla av otillräcklig andning; luften räcker inte till.

Dyspné kan uppträda normalt vid en hård ansträngning.
Dyspné uppträder också vid tillstånd som oträning, övervikt, vistelse på hög höjd, graviditet, blodbrist och hypertyreos. Vid sjukdomar i lungor och hjärta är dyspné ett viktigt och vanligt symtom. Ökad vätskevolym i thorax (pleuratranssudat, pleurit) kan också ge dyspné. Lungemboli. Dyspné förekommer även vid akuta förändringar i lungkapillärernas genomsläpplighet, tex vid exposition för klorgas. Dyspné kan också utlösas av kemiska stimuli som leder till ökad ventilation (hypoxi,
ökad C02-halt eller metabol acidos). Dyspné kan också vara psykiskt betingad. Dyspné är ofta förknippad med ångest. Kemisk dyspné. Neuromuskulär dyspné.

50
Q

Vad är typiskt för kardiell dyspné och hur uppstår den?

A

Ischemin i sin tur leder till sviktande hjärtfunktion
och förhöjda tryck i såväl hjärtkammaren som lungorna. Detta leder i sin tur till ökad volym i lungparenkymet och i senstadiet till lungödem.

vila. Dyspnén är ofta svårast i liggande (ortopné) och minskar i upprätt sittande ställning. Om individen bejakar att han har en ortopné talar detta för att dyspnén har kardiellt ursprung.

Hjärtinfarkt, hjärtklaffel, svår hypertoni
med vänsterkammarsvikt, hjärtsvikt, ibland även
hos patienter med kardiomyopati och rytmrubbningar

51
Q

Vad är vanliga orsaker till pulmonell dyspné?

A

Pulmonell dyspné orsakas vanligen av obstruktiv
lungsjukdom som astma, kronisk bronkit, emfysem,
lungfibroser och lungembolier. Andra orsaker
kan vara Mb Bechterew och skolios, som ger en restriktiv lungfunktionsinskränkning med åtföljande dyspné. Dyspnén kan uppträda plötsligt vid akut astma, akut lungemboli, spontanpneumothorax, allergiska alveoliter, inhalation av främmande kropp och ibland vid pneumoni.
Insjuknandet är mer långsamt vid pleurit, lungtumörer,
kronisk bronkit/emfysem, pneumokonioser samt vid pulmonell hypertension. Vanligaste bakomliggande orsak är obstruktiv lungsjukdom.

52
Q

Vad finns det för kemika orsaker till dyspné?

A

Kemiska orsaker är diabetesacidos, intoxikation
med acetylsalicylsyra m m. Vid dessa tillstånd har
patienten mer ett tillstånd av hyperventilation
som han eller hon själv anger som dyspné. Andra
tillstånd med hyperventilation med upplevd
dyspné är den centralnervösa dyspnén (Cheyne-
Stokes andning) och psykogen dyspné (här leder hyperventilationen ibland till en akut respiratorisk
alkalos med positiva Trousseau- och Chvostektecken).
Hos oroliga och nervösa patienter kan dock en dyspné även vara ett tecken på en i övrigt symtomlös lungembolisering. Blodgasanalyser är här viktiga.

53
Q

Vad är Kussmauls tecken?

A

–Ökad halsvenstas vid inandning

•Kan ses vid högerhjärtsvikt, konstriktiv perikardit, restriktiv kardiomyopati

54
Q

Vad är Cannon a-waves?

A

–Tydlig pulsation i v jugularis, asynkron med kammarkontraktion (radialispuls, hjärttoner, EKG)
•Förmakskontraktion mot stängd tricuspidalisklaff: Ventrikeltakykardi, AV-block, viss pacemakerbehandling

55
Q

Hur ter dig blåsljudet vid aorta stenos?

A
  • Systoliskt
  • Strävt
  • Crescendo-decrescendo, ruter ess
  • S2 kan försvinna
  • Hörs bäst I2 dx
  • Utstrålning mot carotider
56
Q

Hur ter sig blåsljudet vid aorta insufficiens?

A
•Diastoliskt
•Högfrekvent
–Kan låta grovt
–Kan ha ton ”cooing dove”
•Decrescendo
•S2 kan försvinna
•Hörs bäst I2 sin
57
Q

Hur ter sig blåsljudet vid mitralisstenos?

A
•Diastoliskt
•Lågfrekvent
•Mullrande
•Svag S1, opening snap
•Hörs bäst över apex
–Utstrålning mot axill
58
Q

Hur ter sig blåsljudet vid mitralisinsufficiens?

A
  • Systoliskt
  • Högfrekvent
  • Holosystoliskt, sensystoliskt
  • Svag S1, ofta hörs S3
  • Hörs bäst över apex
59
Q

Vad innebär Becks triad och vad kan det vara ett tecken på?

A
•Halsvenstas
•Dämpade toner
•Hypotension (systoliskt < 90)
–Takykardi, kallsvettighet,
allmänpåverkan
–Pulsus paradoxus
–Mkt sällan Kussmauls tecken
60
Q

Vid hjärtaskultation, var lyssnar du och vilket valv motsvarar vilket ställe?

A

I2 dx = Aorta valv
I2 sin = pulmonalis
I4 sin = Tricuspidalis
I5 sin, midclavicular line (apex) = Mitralis

61
Q

Beskriv hur vanliga hjärtljud uppstår?

A

Kallas S1 och S2. Låter Lubb Dubb. SI är när mitralis och tricuspidalis stängs och markerar när systoli börjar. S2 är när aorta valvet och pulomonalis stängs och markerar när diastole börjar.

62
Q

Vilka blåsljud kan du höra i systoli?

A
Aorta stenos
Pulmonalis stenos
Mitralis reg
Tricuspidalis reg
Mitralis prolaps
63
Q

Vilka blåsljud kan du höra i diastole?

A

Aorta reg
Pulomonalis reg
Mitralis stenos
Tricuspidalis stenos

64
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid aorta stenos samt var du hör det bäst?

A

Hörs i systole, mellan S1 och S2. Börjar eventuelle med ett ejection clic efter S1. Ljudet är lågt i början och blir sedan högre och högre när hjärtat kontraherar och har maximum i mid systoli för att sedan bli svagare när mindre blod flödar genom valvet. Detta kallas cresendo-decresendo ljud. Hörs bäst I2 dx med utstrålning mot carotis.

65
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid pulmonalis stenos samt var du hör de bäst?

A

Hörs i systole, mellan S1 och S2. Börjar eventuelle med ett ejection clic efter S1. Ljudet är lågt i början och blir sedan högre och högre när hjärtat kontraherar och har maximum i mid systoli för att sedan bli svagare när mindre blod flödar genom valvet. Detta kallas cresendo-decresendo ljud. Hörs bäst I2 sin, ingen utrsålning av ljudet.

66
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid mitralis regugitation samt var du hör de bäst?

A

Hörs i systoli, mellan S1 och S2. Hörs bäst vid I5 dx i mid-clavicular line, strålar ut mot axillen. Är ett pan-systoliskt blåsljud som låter likadant/samma intensitet under hela systole.

67
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid tricuspidalis regugitation samt var du hör de bäst?

A

Hörs i systoli, mellan S1 och S2. Hörs bäst vid I4 dx, strålar inte Är ett pan-systoliskt blåsljud som låter likadant/samma intensitet under hela systole.

68
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid mitralis prolaps samt var du hör de bäst?

A

Hörs i systole, mellan S1 och S2. Ett mid-systolic clic som uppkommer pga att chorda tendinae eller seglet spänns. I5 sin mid clavicular line

69
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid aorta regurgitation samt var du hör de bäst?

A

Hörs i diastole, mellan S2 och S1. Är ett tidigt diastoliskt decresendo blåsljud. Detta beror på att trycket i kammaren är mindre i början av diastole och därför rinner det tillbaka mer blod i början och sedan mindre och mindre. Hörs bäst längs vänster kanten av sternum.

70
Q

Beskriv hur blåsljudet låter vid mitralis stenos samt var du hör de bäst?

A

Hörs i diastole, mellan S2 och S1. Börjar med ett opening snap lite efter S2, ljudet börjar sedan starkt med hög intensitet pga av den snabba fyllnadsfasen till kammaren så strömmar mest blod genom mitralis då. Sedan på slutet kontraherar förmaket och man har en så kallad pre-systolisk accentuation. P engelska beskivs det här blåsljudet som opening snap + mid-sstolic rumble. Hörs bäst I5 sin, mid clavicular line.

71
Q

Hur kan du klassificera olika blodtryck (gränsvärden) ?

A

Optimalt blodtryck <120 <80
Normalt blodtryck <130 <85
Högt normalt blodtryck 130-139 85-89
Grad 1: hypertoni (mild) 140-159 90-99
Undergrupp: gränsvärdesblodtryck 140-149 90-94
Grad 2: hypertoni (moderat) 160-179 100-109
Grad 3: hypertoni (svår) >180 >110
Isolerad systolisk hypertoni >140 <90
Undergrupp: gränsvärdesblodtryck 140-149 <90

Diagnosen hypertoni skall därför baseras på
ett flertal blodtrycksmätningar vid flera, separata
tillfällen.

72
Q

Vad påverkar risken hos en hypertoniker att insjukna i komplikationer i relation till trycket?

A
1. Blodtryckets höjd - ju högre blodtryck, desto
högre risk.
2. Ålder - risken stiger med ökad ålder.
3. Kön - män löper större risk.
4. Förekomst av hypertensiv organpåverkan som
• vänsterkammarhypertrofi på EKG eller
röntgen
• njurpåverkan som albuminuri eller högt
serumkreatinin
• ögonbottenförändringar
ökar risken för komplikationer.
5. Samtidiga andra sjukdomar som
• genomgången hjärtinfarkt, bypassoperation,
eller slaganfall
• angina pectoris, hjärtsvikt
• claudicatio intermittens
• njursjukdom
• diabetes mellitus
ökar risken för komplikationer
73
Q

Varför får man högt blodtryck?

A

Ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer anses
samverka i utvecklingen av högt blodtryck. Fetma,
framför allt sk bukfetma, ökar risken, liksom
ett högt saltintag och ett stressigt liv. Sambanden
mellan dessa faktorer och blodtryck är emellertid
svaga. Det kan tolkas så att endast en mindre del
av befolkningen är känslig för dessa omgivningsfaktorer,
dvs svarar med en stegring av blodtrycket
vid belastning med en eller flera av faktorerna. Högt alkoholintag har också visat sig medföra
ökad risk för högt blodtryck. Låg fysisk aktivitet
tycks också öka risken för att utveckla hypertoni.
Med dagens kunskap tycks miljöfaktorerna
spela en klart större roll för risken att utveckla
hypertoni än ärftliga faktorer.

Sympatikusaktiviteten ökar vid stress i form av
ett ökat sympatiskt utflöde till hjärta, njurar/binjurar
och perifera kärl. Större mängd cirkulerande katekolaminer, och ökad renin-angiotensin
II- och aldosteronfrisättning leder till
såväl ökad hjärtminutvolym via natriumretention
som ökat perifert motstånd.

Renin-angiotensin II-aldosteronsystemetärett
annat centralt volym- och blodtrycksreglerande
system som sannolikt är involverat i utvecklingen
av hypertoni hos vissa patienter. Angiotensin II ger konstriktion av resistens kärl, stimulerar frisättning av aldosteron, stimulerar sympatiska nervsystemet samt stimulerar centrala nervsystemet till ökad törst. Även här samverkar faktorer som höjer perifera motståndet och faktorer som ökar hjärtminutvolymen. Aldosteron ger dels natriumretention via sin tubuluseffekt, dels ökat perifert motstånd, sannolikt via ökad mängd intracellulärt
Na och H20.

Ökningen av intracellulärt Na och
calcium är ofta ett parallellt fenomen. En möjlig
förklaring som diskuteras är en cirkulerande inhibitor
av Na-K-pumpen som frisätts hos vissa personer som ett svar på svårigheter för njurarna att utsöndra tillräckligt med Na vid högt saltintag. Inhibitionen av Na-K-pumpen leder till ökat intracellulärt Na som i sin tur minskar Ca-utflödet via Ca-Na-pumpen.