Antibiotika och antibiotikaresistens Flashcards

1
Q

Hur definieras och används SIR-systemet?

A

S= känslig. Har ett lågt MIC-värde. Förväntas svara på behandling i rekommenderad dos.
I= intermediär. Kan inte garntera att man får upp en tillräckligt hög kocentration så att de kan döda bakterierna. Kan ha fått en låggradig resistens. Kan funka ifall man höjer doser
R: resistent. Kommer inte kunna fungera kliniskt -> kommer inte upp i tillräckligt hög koncentration för att döda bakterien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur påverkar gramnegativa cellers yttre membran vår möjlighet att behandla med antibioitka? Hur tar sig antibiotika in i den gramnegativa cellen?

A

Gramnegativa bakterier har två membran som gör det svårare att komma in i cellen. Många antibiotika går in genom det yttre membranet via poriner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ett bra antibiotikum?

A
  • Dödar (bakteriocid) eller hämmar bakteriens tillväxt (bakteriostatisk)
  • Verkar på bakterieceller och inte på våra celler
  • Terapeutiskt index: ratio mellan toxisk dos för patienten och den effektiva behandlignsdosen
  • Måste nå effektiv koncentration vid infektioner
    Ex, kinoloner: mycket bra penetrans i vävnad. Nitrofurantoin: rensas mycket snabbt ur kroppen men uppnår då höga koncentrationer i urinen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är MIC?

A

Den lägsta koncentrationen som stoppar bakteriernas växt. (Mimimum inhibitory concentration)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kommer antibiotika in i cellen?

A

Många antibiotika går igenom det yttre membranet via porinkanaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad bestämmer vilket antibiotikum man använder?

A
  1. Brett eller smalt spektrum (etiologi och lokalisation)
  2. Toxicitet och potentiella bi-effekter
  3. Resistensproblematik
  4. Administration
  5. Kostnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur är modern sjukvård beroende av antibiotika?

A
  1. Behandling av infektioner inom primärvården
  2. Patienter med nedsatt immunförsvar
  3. Avancerade medicinska ingrepp som organtransplation och proteskirurgi kräver antibiotika för att förebygga och behandla komplicerande infektioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är fördelen respektive nackdelen med kombinationsterapi?

A

Fördel: Synergism -> när effekten av två antibiotika tillsammans blir större än den sammanlagda effekten var för sig. Ger också ett ökat behandlingsspektrum och minska risken för mutationer som ger resistens.
Nackdel: antagonism -> när effekten av två antibiotika tillsammans blir mindre än den sammanlagda effekten var för sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka olika antibiotikaklasser har vi och vilka mål har olika antibiotikaklasser?

A
  1. Proteinsyntesinhibitorer: aminoglykosider, tetracyklider, makrolider och oxazolidinoner
  2. Folsyrasyntesinhibitorer (sulfonamider, trimetoprim)
  3. DNA-syntesinhibitorer (flurokinoloner, metronidazol)
  4. RNA-sytnesinhibitorer (Rifampicin)
  5. Cellvägssyntesinhibitorer (beta-laktamer, glykopeptider, anti-TB)
  6. Skada cellmembranet (lipopeptider)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar proteinsyntesinhibitorer?

A

Proteinsyntesinhibitorer. Finns många steg som finns att inhibera i syntesen.

  • Aminoglykosider (streptomyocin, neomyocin, gentamyosin, amikacin): binder irreveribelt till lilla subenheten i ribosymen. -> leder till felaktiga proteiner. Används mot allvarliga gramnegativa infektioner och synergistisk med beta-laktamer. . Är nephro- och ototoxisk. Kräver syre och kommer därför inte påverka normalfloran så mycket (de är anaerober)
  • Tetracyklider: binder reversibelt till lilla subenheten och hindrar bindning av aminoacul-tRNA till A-site på ribosomen. Translaiton stoppas. Väldigt brett spektrum. Stör ut normalfloran. Man har försökt modifera denna för att undvika resistens -> tigecyklin.
  • Makrolider: binder till stora subenheten -> gör att de inte kan röra sig mRNAt. Ges till grampositiva och atypiska pneumonier.
  • Oxazolidinoner (linezolid) binder stora subenheten och hindrar den från att docka in på lilla subenhteten. Går på grampositiva (VRE och MRSA)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar folsyrasyntesinhibitorer?

A

Folsyrasyntesinhibitorer. Bakterier kan tillverka folsyra från PABA. 1.

  • Sulfonamider: är strukturellt likt PABA men kommer hämma enzymet för syntesen
  • Trimetoprim: hämmar nästa enzym i steget.
  • Om man använder de här har de en bra synergisk effekt.
  • Främst användning: UVI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur fungerar DNA-syntesinhibitorer?

A
  • Flourokinoloner: syntetiska, skapar DNA-skador. Brett spektrum, bra biotillgänglighet, vävnadsprenetrans, lång halveringstid. Negativt är att det utvecklas mkt resistens och lite dyrare. Hämmar DNA-gyraset som tvinnar DNA-t. Ger ett dubbelsträngsbrott. Väldigt snabbt bakteriocid antibiotika.
  • Metronidazol: radikalkemi. Har nitrogrupper som reduceras av bakteriens egna enzym -> bildar fria radikaler som förstör bla DNA. Användbart mot anaeroba bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur fungerar RNA-syntesinhibitorer?

A

RNA-syntes-inhibitorer
- Rifampicin: bildar ett stabilt komplex med bakteriens RNA-polymeras och hindrar initieringen av transkriptionen. Används mot tuberkulos men också topikalt mot MRSA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

RNA-syntes-inhibitorer
- Rifampicin: bildar ett stabilt komplex med bakteriens RNA-polymeras och hindrar initieringen av transkriptionen. Används mot tuberkulos men också topikalt mot MRSA.

A
  • beta-laktamer (pencilliner, cefalosporiner, karbapenemer, monobaktamer): bakteriocida -> dödar endast växande celler. Binder kovalten till enzymen som skapar korsbidningar (PBP:er), liknar PBP-substratet) blockerar korsbindning av peptidoglykanet. Är specifika för bakterier, har få sidoeffekter.
  • Glykopeptider (vankomyocin): aktiv mot grampositiva bakterier (är för stor för att komma igenom det yttre cellmembranet hos gramnegativa. Hämmar förlängning av peptidoglykankedkan
  • Anti-TB (cylkoserin, ethionamid, isoniazid och ethambutol) – hämmar enzymer som katalyserar syntes av olika cellväggskomponenter hos tuberlulosbakterien.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka antibiotika orsakar skada på cellmembranet?

A
  • Lipopeptider (grampostiva-> MRSA, VRSA). Stor molekyl. Fungerar inte på lunginflammation. Protongradienten försvinner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur påverkas normalfloran av antibiotikabehandling och vad ger det för risker?

A

Ju smalare spektrum desto mindre påverkan och tvärtom. Infektionsrisken ökar efter en antibiotikabehandling. Under en behandling blir man mer mottaglig för resistena bakterier (eller sporer!)

17
Q

Vad finns det för mål för antibiotika?

A
  • Cellväggsyntes
  • DNA-syntes
  • RNA-syntes
  • Protein-syntes
  • Cytoplasmamembranet
  • Folsyrametabolism
18
Q

Vilka tre saker bidrar främst till utveckling av antibiotikaresistens? Hur kan vi påverka dessa för att minska resistensutvecklingen?

A
  • Antibiotika
  • Genetiska mekanismer (survaival of the fitest), bakterier delar gener med varandra
  • Hygien- och miljöfaktorer
19
Q

Varför utvecklas så få nya antibiotika?

A
  • har svåra strukturella formler från naturen.
  • svårt för läkemedelsföretagen som har utgått från sina molekylbibliotek
  • har inte funnits någon ekonomisk och politisk drivkraft
20
Q

Vilka generella mekanismer har bakterier för att bli motståndskraftiga mot antibiotika? Ge exempel på antibiotikaklasser där resistensmekanismer förekommer

A
  1. Minskning av den intracellulära antibiotikakoncentrationen:
    - Produktion av nedbrytande eller modifierande enzymer: inaktivering av antibiotika innan den når sitt mål. Ex, betalaktamaser som hydrolyserar B-laktamer.
    - Minskad införsel
    - Ökad utförsel
    Förändrat mål:
    - direkt förändring (mutation)
    - alternativ metabol funktion (horisontell gentransfer)
  2. Inaktivering av antibiotika: hydrolytisk nedbrytning, modifiering, enzymer som utsöndras eller finns inuti cellen. Ex. inaktiveirng genom modifering: aminoglykosider. Uttrycks ofta hos plasmider.
  3. Antibiotika kommer inte in i cellen pga ändrat cellpermeabilitet: minskad uttryck eller helt avsaknad av poriner och förändringar av yttre cellmembranet.
  4. Antibiotika pumpas aktivt ut ur celleN.
    - aktiv uttransport ur cellen
    - kan vara antbiotikaspecifik eller mer generell
    - många pumpar kan överföras via horisontell gentransder
    - i kombination med minskad införsel kan generella pumpar ge klinisk resistens.
  5. Förändring av målet: gör att antibiotikumet inte längre kan binda och göra skada. Kan vara RNA-polymeras eller ribosomfunktioner. Ex. rifamplicinresistens (RNA-pol), Kinolonresistens (e.coli), ex. beta-laktamresistens (PBP)
  6. Förvärvande av en alternativ metabol funktion som kan utföra den reaktion som hämmas av antibiotika. Alternativa biokemiska vägar kan utföra funktioner när det ordinarie enzymet slagits ut av antibiotika. Okänsliga enzymer sprids via horistontell gentransfer.
21
Q

Vilken roll spelar sjukhusen i resistensutveckling respektive spridning av resistens?

A

På sjukhus används mycket antibiotika vilket skapar en miljö som triggar resistansutveckling

22
Q

Vilken roll spelar resande för resistensproblematiken?

A

Resistenta bakterier kan spridas snabbare över världen.

23
Q

Vilken roll spelar horisontell gentransfer i resistensproblematiken?

A

Transduktion, transformation och konjugation gör att resistensgener kan spridas mellan olika arter av bakterier.

24
Q

Hur kan vi stoppa smittspridning och minska spridning av resistenta stammar på sjukhus?

A

Genom färre patienter per rum och toalett och genom god hygien.

25
Q

Vilka patogena bakterier har B-laktamresistens som ett stort problem?

A

G-positiva: streptococcus pneumoniae, staphylococcus aureus. Resistens ffa genom förändrade PBP:er. Ex, meticillinresistenta S. Aureus (MRSA)
G-negativa: e.coli, klabsiella penumoniae, Pseudomonas aeruginosa. Resistens framförallt genom beta-laktamaser. Periplasmatiskt uttrymme -> bra för resistensutveckling.