Utvecklingssamarbete låginkomstländer 14/10

Question 1

Globala utmaningar
För djuren:

Answer 1

Klimatförändringar
Markanvändning och avskogning
Vattenanvändning
Antibiotika resistens
Djurskydd och välfärd

Question 2

Vad är de globala utmaningarna i stort?

Answer 2

Klimatförändringar och miljöförstöring
Ojämlikhet och fattigdom
Hälsa och välbefinnande
Fred och säkerhet
Teknologiska utmaningar
Djuren är otroligt viktiga som matförsörjare

Question 3

Internationella agendor

Answer 3

Agenda 2030 – gemensam analys och plan

Internationella konventioner, t.ex.
- Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter
- Barnkonventionen
- UNFCCC / Parisavtalet
- CBD - Konventionen om biologisk mångfald
O.s.v

Question 4

Länders utvecklingsplaner och strategier

Answer 4

Nationella strategier, nationella sektorsstrategier
Regionala strategier, t.ex. AU, ASEAN, EU
Lokala strategier
Strategier från civilsamhälle, intresseorganisationer

Question 5

Internationella principer för utvecklingssamarbete

Answer 5

Global Partnership for Effective Development Cooperation
- OECD, UNDP

Handlar om att kliva ett steg tillbaka och lyssna på länderna i fråga - det är landets prioriteringar som bestämmer agendan - vi försöker hjälpa till utefter deras behov

Jämlikt/jämställt partnerskap

Transparens - Visa på resultat

Question 6

Sverige

Answer 6

PGU (överstruken) (Policyn för global utveckling)

Bistånd för en ny era- Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (sedan december 2023) (denna tillsammans med Agenda 2030 ersätter delvis PGU)

Svenskt bistånd
- UD, Sida, andra myndigheter (FBA, NAI)

EUs bistånd - världens största biståndsgivare

Sverigebaserade organisationer och företag
- Politiken har ändrats en del senaster åren
- Organisationer och företag kliver fram - i linje med regeringens arbete mot handeln

Question 7

Styrning

Answer 7

Förordning Svensk biståndsförordning (2010:1080)

Bistånd för en ny era- Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt

Agenda 2030

Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (2016)

Mål: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Strategier
- Tematiska – global ekonomisk utv, forskningssamarbeten, kapacitetsutveckling m.fl.
- Regionala/bilaterala
- Landsspecifika strategier

Question 8

Sveriges sju tematiska prioriteringar
enligt Reformagenda för biståndet: Bistånd för en ny era- Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt

Answer 8

1. Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning
2. Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta
3. Främja frihet och bekämpa förtryck
4. Utökat och effektiviserat klimatbistånd
5. Starka kvinnors och flickors frihet och egenmakt
6. Stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken
7. Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd

Question 9

Sida identifierar fyra dimensioner av fattigdom:

Answer 9

Brist på resurser. Till exempel pengar, läskunnighet, mat, vatten och sanitet, yrkeskunskap, god hälsa, redskap eller mark.

Brist på valmöjligheter. Möjlighet att gå i skolan, tillgång till vård, infrastruktur, energi, handelsplatser och information, arbete på en schysst arbetsmarknad.

Brist på makt och inflytande. Att kunna utöva sina mänskliga rättigheter, att kunna formulera sina bekymmer och behov, att delta i beslutsfattande. Det kräver kunskap, tillgång till information och att alla kan delta på lika villkor.

Brist på mänsklig säkerhet. När fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld – eller hot om det – påverkar livet.

Djuren kommer alltid in

Question 10

Fattigdom …analyserar utvecklingskontexten

Answer 10

Fattigdomen kan t.ex. orsakas av svaga demokratiska institutioner, för få jobb, väpnade konflikter eller klimatkrisens effekter.

Människor som lever i fattigdom kan inte direkt påverka den här typen av förhållanden, samtidigt som de avgör deras livsvillkor.

Sida analyserar dessa förhållanden i fyra delar:
- politisk och institutionell kontext
- ekonomisk och social kontext
- miljökontext
- konfliktkontext

Question 11

Sidas stöd till livsmedelstrygghet och lantbruk

Answer 11

Långsiktigt, humanitärt - Globalt, regionalt, bilateralt - Lantbrukare, beslutsfattare, internationella organisationer o.s.v.

Några exempel:
FAO
CGIAR
AgriFoSe2030 (ligger på SLU - tillsammans med flera andra universitet - forskning mot beslutsfattande)
Universitet ex university of Rwanda

Question 12

Sidas stöd till forskningssamarbeten

Answer 12

Alla länder behöver bedriva egen forskning, för att hitta lösningar på problem och utvecklas till hållbara samhällen, där både människor och miljö mår bra.

Forskning spelar också en viktig roll för demokratin, eftersom den bidrar till kritiskt tänkande. Forskning ger kunskap som behövs för att människor ska kunna fatta kloka beslut och ifrågasätta det som makthavarna gör.

Question 13

Globala samarbeten Win-Win - Afrikansk svinpest

Answer 13

Gick att bekämpa snabbt pga duktiga forskare som arbetat globalt och tagit med kunskapen hem - behövde inte importera kunskap och slapp ett mycket värre utfall

Vi lär oss internationellt och tar mer kunskapen hem

Question 14

SLU - Ukraine partnerships

Answer 14

Return – ecosystem restoration in areas destroyed by war

Agroforestry - agriculture reconstruction

Animal welfare training

Question 15

Vilken roll kan bistånd spela och när och hur kan det fungera bra?

Answer 15

Bistånd kan stödja utveckling av infrastruktur, teknik och kapacitet i låginkomstländer, särskilt inom hållbar djurproduktion. Det fungerar bäst när det bygger på lokal kunskap och engagemang, och när det bidrar till långsiktiga förbättringar, till exempel genom att stödja utbildning och lokal förvaltning som leder till självförsörjning.

Question 16

Vilken typ av samarbeten behövs för hållbar djurproduktion – varför, vad, hur?

Answer 16

För hållbar djurproduktion krävs samarbeten mellan regeringar, forskningsinstitut, lokala jordbrukare och internationella organisationer. Detta är viktigt för att säkerställa att produktionen är ekonomiskt lönsam, ekologiskt hållbar och socialt förankrad. Samarbeten kan fokusera på att dela kunskap, utveckla anpassade metoder för foder och hälsovård samt integrera djurhållning med lokala resurser.

Question 17

På vilket sätt kan forskningskapacitet göra skillnad?

Answer 17

Forskning bidrar med evidensbaserade lösningar som kan förbättra produktivitet och minska miljöpåverkan inom djurproduktion. Stark forskningskapacitet kan även bidra till att utveckla nya metoder som är lokalt anpassade och stöder klimatresiliens, vilket gör produktionen mer hållbar och långsiktig.

Question 18

Vilken typ av forskningssamarbeten behövs om hållbar djurproduktion?

Answer 18

Tvärvetenskapliga forskningssamarbeten är avgörande för att adressera hållbar djurproduktion, där experter inom ekologi, jordbruksteknik och samhällsvetenskap arbetar tillsammans. Internationellt samarbete kan bidra till att anpassa teknologi och kunskap till lokala behov och förutsättningar.

Question 19

Hur kan samarbeten förbättras för att ge långsiktigt hållbara resultat?

Answer 19

För att nå hållbara resultat behöver samarbeten byggas på långsiktigt engagemang, lokal inkludering och kapacitetsbyggande. Genom att integrera lokala intressen och kunskap kan samarbeten skapa lösningar som är socialt accepterade och praktiskt genomförbara, vilket ökar chanserna för varaktig förändring.