Människor och djur i världen 3/10 Flashcards

1
Q

Vi blir fler - varför?

A

Vi lever längre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vi blir fler - varför?

A

Vi lever längre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket land har den högsta befolkningstätheten?

A

Bangladesh har absolut högst befolkningstäthet därefter Indien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Markanvändningen i Sverige 2019 (Betesmark, bebyggd mark, övrigt, åkermark, öppen myr, naturligt gräsbevuxen mark, skogsmark)

A
  1. Skogsmark 69%
  2. Naturligt gräsbevuxen mark 8%
  3. Öppen myr 7%
  4. Åkermark 6,8%
  5. Övrigt 5,3%
  6. Bebyggd mark 3%
  7. Betesmark 1,2%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Från land till stad…
Megacity >10 miljoner invånare
Varför?

A

Arbete
Skydd
Utbildning
Stimulans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad äter alla dessa människor?

A

Mycket spannmål men ser olika ut och är nära kopplat till pengar (animalier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

3 länder som konsumerar mest respektive minst animalier?

A

Mest:
1. Island
2. Sverige
3. USA

Minst:
1. Nigeria
2. Nord korea
3. Centralafrikanska republiken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Djur som ökar resp minskar i EU?

A

Får och getter sjunker mycket
Gris lite uppåt
Nötkreatur minskar

Detta är antal djur, behöver inte betyda att mindre produceras. Djuren producerar mer och mer pga avelsarbetet och skötsel (bra att ha i åtanke)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

5 djurslag som finns i störst antal i världen?

A

Höns/kyckling
Får
Get
Nöt
Anka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad motsvarar en djurenhet?

A

En djurenhet motsvarar en mjölkko, hos grisar blir det ex. ca. 3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför djuren finns där de finns? (historiskt)

A

Kandidater - för att vara en kandidat ska djuren gå att hantera, fodra osv

Vart fanns flest kandidater? Europa, Asien, Ryssland

Bördiga halvmånen - Fertile crescent - där allt började (område i mellanöstern - länder i västra Asien och Nordafrika)

Djuren har spridits med människan på samma gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Var i världen hittas ffa djurslagen och vilka djurenheter har de: kamel, gris, kyckling och buffel

A

Kamel 0,1 LSU (djurenhet)
- Ffa i Nordafrika, men även väst- och Östafrika

Gris 1,0 LSU (djurenhet)
- Ffa i Europa och Kina
- Andra delar av asien
- Nord- och sydamerika
- Mellersta/Sydafrika (inte norra delarna av Afrika pga religion)

Kyckling 1,7 LSU (djurenhet)
- Ffa Asien (Kina)
- Europa
- Stora delar av Afrika
- Nord- och Sydamerika

Buffel 0,3 LSU (djurenhet)
- Ffa i Sydasien (Indien, Thailand, Vietnam)
- I Egypten i Afrika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka olika faktorer påverkar husdjurspopulationer i olika delar av världen? Ge 8 olika exempel

A

Klimat och miljö
Ekonomiska förutsättningar
Kulturella och religiösa traditioner
Politik
Markanvändning och urbanisering
Teknologisk utveckling
Sjukdomsutbrott
Intensifiering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

På vilket sätt påverkar klimat och miljö husdjurspopulationer i världen?

A

I områden med extrema klimatförhållanden, som Arktis eller torra öknar, är det svårare att hålla vissa typer av husdjur, vilket begränsar populationen av vissa arter. I tropiska regioner kan värme och fuktighet påverka djurens hälsa, vilket kräver anpassade raser eller speciella vårdmetoder.

Tillgång till foder och vatten: I områden med knapp tillgång på vatten och foder, som ökenområden i Afrika, är husdjur som kameler, getter och får som behöver mindre resurser mer vanliga.

Klimatförändringar – Extremväder och förändrat klimat påverkar tillgång till foder och vatten, vilket kan leda till minskade populationer, särskilt i torra eller väderutsatta regioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

På vilket sätt påverkar ekonomiska förutsättningar husdjurspopulationer i världen?

A

I utvecklingsländer där ekonomiska resurser är begränsade, kan kostnader för foder och veterinärvård leda till lägre husdjurspopulationer eller enbart möjliggöra hållande av mindre, lokalanpassade raser. I rikare länder investerar lantbrukare ofta i högavkastande raser för effektivare produktion, vilket ökar djurpopulationen.

I låginkomstländer är mindre djur som höns och getter vanligare eftersom de är billigare att hålla, medan höginkomstländer ofta har råd att upprätthålla stora bestånd av nötkreatur för kött och mjölk.

17
Q

På vilket sätt påverkar kulturella och religiösa traditioner husdjurspopulationer i världen?

A

I vissa delar av Indien är kor heliga inom hinduismen, vilket innebär att de skyddas och deras populationer hålls stora (används enbar för mjölkproduktion).

I andra delar av världen, där exempelvis grisar ses som orena inom islam och judendom, är populationen av dessa djur istället begränsad.

I Mellanöstern är kameler viktiga som transportmedel och mjölkleverantörer.

18
Q

På vilket sätt påverkar politik husdjurspopulationer i världen?

A

Länder med strikta djurskyddslagar kan reglera hur många djur som får hållas per enhet för att säkerställa djurens välfärd. Detta kan påverka populationen direkt genom att begränsa djurantalet på varje gård.

I vissa länder styr politiska regleringar vilken typ av husdjur som får hållas, samt hur och var de kan hållas, vilket direkt påverkar djurpopulationer.

Subventioner – Stöd till jordbruket, vanligt i EU och USA, kan upprätthålla höga husdjurspopulationer. Länder utan subventioner kan ha färre djur.

Fria handelsavtal – Handelsavtal underlättar export, vilket kan leda till fler djur för kött och mejeriproduktion. Restriktioner minskar däremot behovet av stor produktion.

Import- och exportregler – Importrestriktioner skyddar lokala producenter, vilket kan öka husdjurspopulationerna för att möta inhemsk efterfrågan.

Miljö- och klimatmål – Lagar för att minska utsläpp från djurproduktion kan leda till färre nötkreatur och idisslare i länder med ambitiösa klimatmål.

19
Q

På vilket sätt påverkar markanvändning och urbanisering husdjurspopulationer i världen?

A

När jordbruksmark omvandlas till urbana områden blir det svårare att hålla stora djurpopulationer, särskilt i närheten av städer. Detta leder till färre husdjur i tätbefolkade regioner och pressar jordbruksproduktionen till mer avlägsna områden.

Dessutom leder brist på arbetskraft på landsbygden till svårigheter att upprätthålla stora husdjurspopulationer.

20
Q

På vilket sätt påverkar teknologisk utveckling husdjurspopulationer i världen?

A

I högteknologiska länder används tekniker som artificiell insemination och genetisk selektion för att förbättra produktionen och kontrollera populationens storlek, medan dessa teknologier är mindre vanliga i utvecklingsländer.

Nya maskiner och automatisering minskar arbetsbördan för lantbrukare, vilket gör det möjligt att hålla fler djur med mindre personal. Teknologisk utveckling har särskilt gynnat storskalig produktion.

21
Q

På vilket sätt påverkar sjukdomsutbrott husdjurspopulationer i världen?

A

I vissa regioner har sjukdomar, som fågelinfluensa eller svinpest, orsakat minskningar i populationer av drabbade arter. Här kan strikta åtgärder vidtas för att kontrollera utbrott, såsom slakt av sjuka djur och karantän av friska.

I regioner med hög risk för djursjukdomar kan populationen minska snabbt, särskilt om förebyggande åtgärder är begränsade. Afrikansk svinpest har till exempel haft en stor påverkan på grisbestånd i Kina och fågelinfluensa på fjäderfä i Kina.

22
Q

På vilket sätt påverkar intensifiering husdjurspopulationer i världen?

A

Övergången till mer intensiv och storskalig produktion kan minska antalet mindre gårdar och djurpopulationer, då färre djur per yta krävs för att nå samma produktionsnivåer.

Ökad djurtäthet i intensiva system innebär även större smittrisk och ofta ett högre behov av antibiotika. Djuren utsätts för högre produktionskrav, vilket kan orsaka stress och hälsoproblem, särskilt i täta miljöer. Samtidigt används resurser som foder och vatten effektivare per producerad enhet, men det sker ofta på bekostnad av djurens rörelsefrihet. Intensiva system pressar även småskaliga producenter, som har svårt att konkurrera med låga kostnader, vilket minskar antalet traditionella jordbruk. Miljöpåverkan är också betydande, då hög djurtäthet kan leda till lokala problem som vattenförorening och erosion, trots lägre utsläpp per enhet produkt.

23
Q

Utgå från djurslagen: slaktkyckling, värphöns, Anka, Kalkon, Nötkreatur (kött), mjölkkor, Får, Get, Buffel, Gris, Kamel, fisk (akvakultur)
- hur många finns det (inte i antal - utan mer övergripande, vart finns de många grisar etc)
- var finns de
- vad används de till

A

Slaktkyckling och Värphöns – Dessa fjäderfä är särskilt vanliga i Kina, USA och Brasilien, där intensiv produktion dominerar. Slaktkycklingar föds upp för kött, medan värphöns hålls för äggproduktion.

Anka – Mest förekommande i Asien, främst Kina och Vietnam, där ankor är viktiga för både kött och ägg. De ingår ofta i integrerade system som kombinerar risodling och djurhållning.

Kalkon – Vanligast i USA och Europa, där de hålls för köttproduktion. Kalkonproduktion sker främst i specialiserade anläggningar med hög intensitet.

Nötkreatur (kött) – Mest förekommande i Brasilien, USA, och Indien, där de föds upp för kött och läder. Brasilien har stora rancher, medan USA ofta använder intensiva feedlots.

Mjölkkor – Vanliga i Europa, Nordamerika och Indien. De hålls primärt för mjölkproduktion, och i intensiv produktion används högproducerande raser som Holstein.

Får – Särskilt vanliga i Australien, Nya Zeeland, och delar av Mellanöstern. De hålls för både kött, ull och ibland mjölkproduktion, beroende på region och efterfrågan.

Getter – Getter finns över hela världen, men är särskilt viktiga i Afrika, Mellanöstern och delar av Asien. De används för kött, mjölk och skinn.

Buffel – Vanliga i Indien och Sydostasien, där de används för mjölkproduktion och arbete på mindre gårdar. Buffelmjölk är också viktig i ostproduktion.

Gris – Främst koncentrerade till Kina, EU och USA, där de hålls för köttproduktion. Kina är världens största producent och konsument av fläskkött.

Kamel – Vanliga i Mellanöstern och Nordafrika, där de används för mjölk, kött och transport. Kameldjur är anpassade till torra klimat och används i både nomadiska och stationära jordbrukssystem.

Fisk (akvakultur) – Störst produktion finns i Asien, särskilt i Kina och Sydamerika. Fisk, som karp och tilapia, föds upp för konsumtion inom både lokala och exportmarknader och används i allt från intensiv akvakultur till småskaliga system.

24
Q

Vilka olika faktorer (historiskt och nu) påverkar dagens husdjurspopulationer i världen? Varför finns vilka djur var, i den mängden? (6 st)

A

Klimat och miljö – Klimat och landskap påverkar vilka djur som är bäst lämpade för olika regioner. Exempelvis trivs får och getter i torra och kuperade områden, medan bufflar och ankor är vanliga i vattenrika och tropiska regioner. Kamelpopulationer är koncentrerade till torra klimat som Mellanöstern och Nordafrika, där de klarar hög värme och begränsat vatten.

Historisk domesticering och kultur – Husdjur spreds historiskt med människors migration och bosättningar. Får, getter och nötkreatur blev vanliga i Mellanöstern och Europa tidigt, medan ankor och vattenbufflar domesticerades i Asien, anpassade för våtmarker och risodling. Kulturella faktorer, som hinduismens syn på kor som heliga i Indien, påverkar fortfarande var vissa arter finns och i vilken mängd.

Ekonomiska faktorer – Djurens ekonomiska betydelse har varit avgörande, särskilt för kött, mjölk, ull och skinnproduktion. Exempelvis har USA och Brasilien stora populationer av nötkreatur för köttproduktion, medan Europa och Nordamerika har utvecklat intensiva system för mjölk- och äggproduktion som stödjer befolkningens behov.

Teknologi och intensifiering – Mekanisering och avancerade fodertekniker har möjliggjort intensiva produktionssystem, särskilt för fjäderfä, grisar och mjölkkor, och detta har lett till en koncentration av stora djurpopulationer i områden med tillgång till teknik och foder. Köttkycklingar, värphöns och grisar föds exempelvis upp i hög intensitet i USA, EU och Kina.

Politik och reglering – Subventioner och handelsavtal påverkar produktionen av djur på olika marknader. EU
subventioner har hjälpt till att upprätthålla mjölk- och köttproduktion, medan frihandelsavtal har stimulerat länder som Brasilien att expandera sin nötköttsproduktion. Miljö- och klimatlagstiftning i exempelvis Europa har även börjat påverka djurpopulationerna genom begränsningar på utsläpp och djurtäthet.

Klimatförändringar – Global uppvärmning och extrema väder har börjat påverka djurhållningen, särskilt i torra eller känsliga områden. Detta kan minska djurpopulationerna i utsatta regioner och leda till flytt av produktionen till mer stabila klimat.

25
Q

Varför finns djuren där de finns? (14 st)

A
  1. Behovet
    Mat
    Transport
    Textilier, hudar
    Sport
    Sällskap
    Gödsel
    Kapital
    Status
    Landskapsvård (hålla öppna landskap)
  2. Trender
    Accepterat (cirkus i sverige etc)
  3. Tradition
    Hästar användes som arbetskraft mycket kortare jämfört med oxar (nöt) etc.
  4. Religion
    Kor är heliga i Indien
  5. Intresse (för lantbruk)
    Fårproduktionen i Sverige ex
    Arbetskraft
  6. Kunskap om djuren
  7. Klimat
    Temperatur
    Luftfuktighet
    Nederbörd
    Spelar stor roll för smittrycket (ovanstående)
    Foder
    Markens bördighet (kan delvis kompenseras med gödsel)
    Teknik - ex. bevattning
  8. Geografi
  9. Förutsättningar
  10. Politik
    Import och export - Handelspolitik - smittskyddsskäl
    Subventioner
    Förbud
    Rovdjur (politiska beslut som avgör vilka djur vi har)
  11. Krig och oro
  12. Struktur och självhushållning
    Rester används som foder
  13. Infrastruktur
    Semin (AI) fungerar inte utan vägar, transport osv
  14. Ekonomi
    get vs ko
    Investering