Djurproduktion, fokus Asien 14/10

Question 1

Produktionssystem i Asien?

Answer 1

• Extensiva, med lokala raser el inkorsade med högprod raser
• Stadsnära jordbruk, (alla djurslag)
• Integrerade, vanligt med ”mixed crop-livestock”
• Intensiva, (mjölkkor, nötkött, gris, kyckling)

Question 2

Stort antal djur i Sydostasien. Vanligaste är:

Answer 2

• Kyckling
• Gris
• Getter
• Får
• Nöt

Question 3

Getproduktion Laos

Answer 3

Getter- för köttets skull med stor efterfrågan i Laos och grannländerna.

Mycket exporteras till Thailand och Vietnam

• Produktionen lägre än efterfrågan
• Låg produktivitet

Men stor potential

Getkött i Laos ger dubbelt så mycket i USD jämfört med nötkött och griskött per kg levande vikt

• Idag svårt hitta getkött på marknaden/affärer då det mesta går till restauranger
• Viktig som inkomstkälla för de fattigaste

Question 4

Produktionssystem getproduktion Laos

Answer 4

Extensiv produktion fortfarande vanligast

Ofta barn och kvinnor som har ansvar

Enkla skjul/byggnader

Utfodring - växter, gräs och buskar som går att hitta i området

Question 5

Utmaningar med getproduktionen i Laos

Answer 5

• Tillgång till foder

-skötsel/inhysning

-lokala raser inte avlade för hög tillväxt utan ”dual purpose” både mjölk och kött, men fokus på kött

-bristande kunskap om djurens behov

-hög dödlighet

Question 6

Studie om lantbrukares kunskap om getskötsel i 32 byar, södra Laos

Answer 6

• Hade ok inhysning
• Liten till ingen tid att sköta djuren
• Dålig/ingen kunskap om getternas behov av foder
• Otillräcklig utfodring
• Många magra getter
• Hög dödlighet

Question 7

Rekommendationer från studien:

Answer 7

• Kunskapsförmedling måste utvidgas
• Hitta och rekommendera bra lokala fodermedel
• Agroforestry el andra typer av planerade betesmarker

(Agroforestry - jordbruk som kombinerar träd med odling av grödor eller bete)

• Ge tillskottsfoder när de är inhysta
• Absolut nödvändigt med förbättrad skötsel av nyfödda/unga getter
• Utfodra i grupp!
• Vaccinera
• Avmaska

Question 8

Mjölkproduktionens utveckling - Vietnam

Answer 8

Mjölken är ffa viktig för barn - en bra näringskälla

Antal kor är många fler, men kurvan för mjölkproduktionen har stigit desto mer pga avel och hållning

I norra Vietnamn har man gått över till stora gårdar

Question 9

Hur ser omfattningen av mjölkproduktionen ut i Vietnam?

Answer 9

Produktionen täcker ca 30% av konsumtionen (därav krävs mycket import, men även export mellan länderna i asien)

Ca 72% små gårdar, ”small holder farmers”

Ofta korsning lokal ras (red sindhi vanlig) med Holstein upp till 75%

96% är HF korsningar i södra Vn

Man tittar på mjölkmängden inte proteinhalten osv, därav blandas även viss andel vatten in

Question 10

Värmestress hos kor i södra Vietnam?

Answer 10

Värmestress - djuren slutar/äter sämre - sämre produktion och reproduktion - finns även en koppling mellan värmestress och mastit

Att skölja av djuren hjälper tillfälligt, men inte mer än så - för hög luftfuktighet

Taket är nödvändigt för att djuren ska ha skugga - ännu viktigare för bufflar som har känsligt skinn

Det är blött där de står men det hjälper bara tillfälligt

Vid denna värme är det otroligt viktigt att de har tillgång till foder, helst fri tillgång

Vissa har fläktar, vilket ger viss kylning men tyvärr är det ofta strömavbrott så att de förlorar funktionen

Question 11

Inhysning och utfodring?

Answer 11

2-17 kor/gård

50% av djuren lakterande (man har många djur i besättningen som inte lakterar)

Ofta tight om utrymme

Ofta brist på vatten - kunskapsbrist, men i vissa områden kan det också vara svårt att få tag i tillräckligt med vatten

36% ger fri tillgång till vatten

Utfodras framförallt med gräs i “cut and carry” system (går och hämtar gräs varje dag)

Kvinnor går ut och plockar gräs och hämtar så mycket som de behöver om dagen - stor arbetsbörda - i bästa fall odlar de på gården men annars får de gå och leta längs vägen

Får foder vanligtvis 2 ggr per dag
Väldigt lika hur gårdarna ser ut och hur djuren hålls

Medelavkastning är 16 Kg/ko/dag (i Sverige är medelavkastningen för höglakterande djur ca 50 kg/ko/dag)

Question 12

Varför är vatten så viktigt för kor?

Answer 12

Det går åt så mycket vatten för att producera mjölk

Question 13

Utmaningar med mjölkproduktionen i södra Vietnam?

Answer 13

Bra foder året om

Tillräckligt med foder

Stor variation , vanligt är:
- restprodukter från tex risodling, gräs ”cut and carry” system (ofta letar foder varje dag), betesdrift- både intensiva och extensiva

Ett stort problem här och i många länder i tropisk miljö är brist på energi i fodermedlen

Ett annat problem är att färskt foder används - finns inte alltid tillgängligt

Rester från risodling vanligt, dvs rishalm (inte alltid tillgängligt)

Fler planterar multipurpose träd som proteinkälla (många har inte råd att köpa in kraftfoder)

Vissa köper in ensilage/hösilage

Det är problem att hitta/ha råd med fodermedel som innehåller tillräckligt med protein och även energi

• Vatten med dålig kvalitet
• Tvättar utrustningen från mjölkningen i samma vattenkar
• Klimatet
• Hög prevalens av mastit
• Stor anv av antibiotika
• Hög andel av kalvar har diarré

Är beroende av att få kunskap från rådgivare och andra kunniga, men det är en brist

Question 14

Vad har kunskap lett till?

Answer 14

En lantbrukare i Vietnam investerade i en hackare som hackar upp gräset - Korna får i sig mycket mer foder

Question 15

Metod att förbättra tex rishalm:

Answer 15

100 kg risstrå + 4 kg urea

+50 kg vatten + lite salt

Ökar kväveinnehåll, bryter ner struktur

Men, lågt foderintag om enda foder!

Risstrå är mer som halm med väldigt lågt näringsinnehåll

Question 16

Fördelar med anv rishalm?

Answer 16

Finns i stor mängd

Mindre riskabelt

En slags konservering - man sparar detta för att nyttja under perioder då det är ont om foder

Blir bättre mha konserveringen men det är inte optimalt foder för djuren

Question 17

Skötsel av kalvarna

Answer 17

Tas direkt från mamman

Utfodras ofta med kolostrum (den första mjölken utfodras i hink och inte direkt från mamman - bättre än inget)

Stora skillnader på inhysning av kalvarna

Tjurkalvarna mindre bra skötsel och många dör av dålig skötsel el slaktas vid ung ålder - man ser ingen nytta av dem, man ser inte att köttet från mjölkkorna kan användas som produkt - man utnyttjar inte resursen utan det är rent av slöseri

Kalvarna är uppbundna nära korna men går inte fritt med korna, eller är uppbundna en bit ifrån kostallet

Man har väldigt sällan boxar till kalvarna

Vissa större gårdar har börjat med kalvboxar så att kalvarna ska kunna gå tillsammans - kunskapsöverföring - sköter man kalvarna

Question 18

Mjölkning?

Answer 18

Väldigt vanligt med handmjölkning fortfarande

Vakumsystem - många har satsat på det men går tillbaka till handmjölkning - dels för att de går sönder, det inte finns tillgängliga reservdelar/för dyrt, men ffa pga att det ofta är strömavbrott

Finns ofta en som mjölkar som går till olika gårdar - viktigt med hygien annars väldigt stor risk för smittspridning

Man rengör utrustningen i vattentrågen som korna dricker ur

När mjökningen är klar hälls mjölken i en okyld i hinkar - transporteras till milk collecting center där det kyls ner - därför ofta höga bakteriehalter och många gånger höga halter antibiotikarester - om man vill fortsätta förädla produkten (ost eller liknande) så funkar det inte

Question 19

Antibiotikaanvändning

Answer 19

Jättehöga värden - miljoner
För att räknas som frisk ska siffran ligga på omkring 100 000 - här är det miljoner
Väldigt hög användning av antibiotika - väldigt lättillgängligt - ökar antibiotikaresistensen

För alla djurslag används mycket antibiotika

Vad händer när vi har så hög antibiotikaresistens, stannar det på gården? Nej det sprids snabbt genom vattendrag osv

Det krävs inte på samma sätt här - finns lagar som reglerar men ffa för att vi är väldigt duktiga på att sköta djuren - behöver inte tillsätta antibiotika i fodret i förebyggande syfte

Skötsel och hantering är väldigt viktigt för att minska användningen

Question 20

Andra utmaningar i mjölkproduktionen?

Answer 20

Låg kunskapsnivå hos djurägarna

Långa kalvningsintervall
- Lägre produktion
- Kan dröja länge innan kon får den första kalven - kon är gamal
- Dröjer länge tills dess att kon får nästa kalv
- Otillräckligt med foder, värmestress - brist på skötsel och hantering

Hög kalvdödlighet

Låg BCS - body condition score

Dålig/långsam tillväx

Question 21

Integrerade system i Asien

Answer 21

Ofta två eller fler produktionsformer

Produktionerna gynnar varandra, minskar miljöpåverkan och ökar livsmedelsproduktionen

Maximerar utnyttjandet av resurser

Viktigt för jordbruk i Asien, småskaligt

Majoritet på landsbygden i Sydasien, Sydostasien & östra Asien

Vanligt i hela Asien men ffa i sydostasien - funnits i väldigt många år

Question 22

Risbaserade system

Answer 22

Ris och fisk
Finns i olika former i hela Asien

Avsiktligt för in fisk från odlade eller vilda fiskar till ett risfält

Stor vattenkontroll och fysiska barriärer som hindrar odlad fisk att rymma

Två under; samtidig ris-fisk kultur & omväxlande ris-fisk kultur
- Beror på geografin och hur landskapet ser ut där man bor

Question 23

Ris och fisk

Answer 23

Fisk i risfält

Historiskt sett mest utbredda formen

Vanligt i områden med regn (utnyttjar verkligen i sådana områden)

Risfält + dammar, diken etc.

Fiskar och vattenlevande arter i risfälten (t.ex. sniglar/snäckor som odlas i samma system)

Vid översvämningsperioden migrerar fisken till risfälten

I Asien tar man tillvara på väldigt mycket

Question 24

Fisk och djur

Answer 24

Fjäderfä, gris, nötkreatur, får m.m + fiskdamm

Vanligt i öst Asien och Sydostasien

Djurens gödsel gödslar vattnet
- Vill hålla djuren nära dammarna så att göseln kan nyttjas effektivt av fiskarna och dammarna

Leder till ökade inkomster i form av ökad fiskproduktion + animalieprotein

Inget avfall

Krav på damm som har vatten minst 8-9 månader om året

Varför håller man fast vid detta system?
- Sprider riskerna, misslyckas ena produktionen så har man den andra
- Produktionerna gynnar varandra - man får en högre produktion i samtliga ingående system
- Gödseln är superviktigt - mår jorden bra mår växterna bra - behöver inte köpas in
- Så länge vi har mer småskalig produktion kommer dessa systemen leva kvar

Question 25

Anka

Answer 25

Lever och föds upp vid dammen

Gödsel direkt till vattnet
Kontroll av sjögräs, vatteninsekter, blötdjur och grodyngel

Äter skadedjur så att man minskar behovet av att bespruta (insatsmedel) - kostar pengar och stor arbetsinsats

Question 26

Gris

Answer 26

Bor i ett hus över dammarna
Gödsling direkt ned i vattnet
Eller
Stall nära anslutning till dammen
Gödsel transporteras till dammen via rör

Question 27

Varför hålla djur i staden?

Answer 27

Stadsnära djurhållning bidrar till hållbarhet och livsmedelssäkerhet genom att minska transportbehovet och erbjuda färska produkter lokalt. Matrester kan återvinnas som djurfoder och djurgödsel användas i stadens odlingar, vilket skapar ett effektivt kretslopp och minskar avfallet. Dessutom ger stadsnära djurhållning utbildningsmöjligheter och ökar medvetenheten om hållbar produktion bland invånare. Djurhållning nära staden stärker även den ekologiska balansen och skapar grönområden, vilket gynnar biologisk mångfald och förbättrar livskvaliteten i urbana miljöer.

Question 28

Vilka gör det?

Answer 28

Väldigt viktigt i låginkomstländer

De allra flesta har bott ute på landsbygden och flyttat in till städerna - superhög arbetslöshet och svårt att skapa ett nytt liv - för att dra in lite pengar och sysselsätta sig är animalieproduktion i städerna vanligt - för att ha en försörjning

Inte rika personer

Question 29

Fördelar/nackdelar med stadsnära produktion?

Answer 29

Fördelar:
Djuren är på samma ställe som människorna - marknad
Finns restprodukter som kan användas som foder till djuren - restauranger, hotell, mataffärer
Dålig infrastruktur på landsbygden - dåliga vägar etc.
Större tillgång till veterinärer, rådgivare (kan vara)

Nackdelar:
Foder in från annat ställe (brist på grovfoder) ex. landsbygden
Gödselhanteringen - måste kunna få bort gödseln från staden
Mycket enklare i en förort
Zoonoser - sjukdomsöverföring människa till djur
Dofter från djuren
Fler människor - fler risker för djur
Dålig välfärd - dåligt med utrymme etc.

I väldigt stora städer i t.ex. Vietnam har regeringen börjat förbjuda djurproduktion i storstäderna/city