Djurproduktion, fokus Asien 14/10 Flashcards
Produktionssystem i Asien?
- Extensiva, med lokala raser el inkorsade med högprod raser
- Stadsnära jordbruk, (alla djurslag)
- Integrerade, vanligt med ”mixed crop-livestock”
- Intensiva, (mjölkkor, nötkött, gris, kyckling)
Stort antal djur i Sydostasien. Vanligaste är:
- Kyckling
- Gris
- Getter
- Får
- Nöt
Getproduktion Laos
Getter- för köttets skull med stor efterfrågan i Laos och grannländerna.
Mycket exporteras till Thailand och Vietnam
- Produktionen lägre än efterfrågan
- Låg produktivitet
Men stor potential
Getkött i Laos ger dubbelt så mycket i USD jämfört med nötkött och griskött per kg levande vikt
- Idag svårt hitta getkött på marknaden/affärer då det mesta går till restauranger
- Viktig som inkomstkälla för de fattigaste
Produktionssystem getproduktion Laos
Extensiv produktion fortfarande vanligast
Ofta barn och kvinnor som har ansvar
Enkla skjul/byggnader
Utfodring - växter, gräs och buskar som går att hitta i området
Utmaningar med getproduktionen i Laos
- Tillgång till foder
-skötsel/inhysning
-lokala raser inte avlade för hög tillväxt utan ”dual purpose” både mjölk och kött, men fokus på kött
-bristande kunskap om djurens behov
-hög dödlighet
Studie om lantbrukares kunskap om getskötsel i 32 byar, södra Laos
- Hade ok inhysning
- Liten till ingen tid att sköta djuren
- Dålig/ingen kunskap om getternas behov av foder
- Otillräcklig utfodring
- Många magra getter
- Hög dödlighet
Rekommendationer från studien:
- Kunskapsförmedling måste utvidgas
- Hitta och rekommendera bra lokala fodermedel
- Agroforestry el andra typer av planerade betesmarker
(Agroforestry - jordbruk som kombinerar träd med odling av grödor eller bete)
- Ge tillskottsfoder när de är inhysta
- Absolut nödvändigt med förbättrad skötsel av nyfödda/unga getter
- Utfodra i grupp!
- Vaccinera
- Avmaska
Mjölkproduktionens utveckling - Vietnam
Mjölken är ffa viktig för barn - en bra näringskälla
Antal kor är många fler, men kurvan för mjölkproduktionen har stigit desto mer pga avel och hållning
I norra Vietnamn har man gått över till stora gårdar
Hur ser omfattningen av mjölkproduktionen ut i Vietnam?
Produktionen täcker ca 30% av konsumtionen (därav krävs mycket import, men även export mellan länderna i asien)
Ca 72% små gårdar, ”small holder farmers”
Ofta korsning lokal ras (red sindhi vanlig) med Holstein upp till 75%
96% är HF korsningar i södra Vn
Man tittar på mjölkmängden inte proteinhalten osv, därav blandas även viss andel vatten in
Värmestress hos kor i södra Vietnam?
Värmestress - djuren slutar/äter sämre - sämre produktion och reproduktion - finns även en koppling mellan värmestress och mastit
Att skölja av djuren hjälper tillfälligt, men inte mer än så - för hög luftfuktighet
Taket är nödvändigt för att djuren ska ha skugga - ännu viktigare för bufflar som har känsligt skinn
Det är blött där de står men det hjälper bara tillfälligt
Vid denna värme är det otroligt viktigt att de har tillgång till foder, helst fri tillgång
Vissa har fläktar, vilket ger viss kylning men tyvärr är det ofta strömavbrott så att de förlorar funktionen
Inhysning och utfodring?
2-17 kor/gård
50% av djuren lakterande (man har många djur i besättningen som inte lakterar)
Ofta tight om utrymme
Ofta brist på vatten - kunskapsbrist, men i vissa områden kan det också vara svårt att få tag i tillräckligt med vatten
36% ger fri tillgång till vatten
Utfodras framförallt med gräs i “cut and carry” system (går och hämtar gräs varje dag)
Kvinnor går ut och plockar gräs och hämtar så mycket som de behöver om dagen - stor arbetsbörda - i bästa fall odlar de på gården men annars får de gå och leta längs vägen
Får foder vanligtvis 2 ggr per dag
Väldigt lika hur gårdarna ser ut och hur djuren hålls
Medelavkastning är 16 Kg/ko/dag (i Sverige är medelavkastningen för höglakterande djur ca 50 kg/ko/dag)
Varför är vatten så viktigt för kor?
Det går åt så mycket vatten för att producera mjölk
Utmaningar med mjölkproduktionen i södra Vietnam?
Bra foder året om
Tillräckligt med foder
Stor variation , vanligt är:
- restprodukter från tex risodling, gräs ”cut and carry” system (ofta letar foder varje dag), betesdrift- både intensiva och extensiva
Ett stort problem här och i många länder i tropisk miljö är brist på energi i fodermedlen
Ett annat problem är att färskt foder används - finns inte alltid tillgängligt
Rester från risodling vanligt, dvs rishalm (inte alltid tillgängligt)
Fler planterar multipurpose träd som proteinkälla (många har inte råd att köpa in kraftfoder)
Vissa köper in ensilage/hösilage
Det är problem att hitta/ha råd med fodermedel som innehåller tillräckligt med protein och även energi
- Vatten med dålig kvalitet
- Tvättar utrustningen från mjölkningen i samma vattenkar
- Klimatet
- Hög prevalens av mastit
- Stor anv av antibiotika
- Hög andel av kalvar har diarré
Är beroende av att få kunskap från rådgivare och andra kunniga, men det är en brist
Vad har kunskap lett till?
En lantbrukare i Vietnam investerade i en hackare som hackar upp gräset - Korna får i sig mycket mer foder
Metod att förbättra tex rishalm:
100 kg risstrå + 4 kg urea
+50 kg vatten + lite salt
Ökar kväveinnehåll, bryter ner struktur
Men, lågt foderintag om enda foder!
Risstrå är mer som halm med väldigt lågt näringsinnehåll
Fördelar med anv rishalm?
Finns i stor mängd
Mindre riskabelt
En slags konservering - man sparar detta för att nyttja under perioder då det är ont om foder
Blir bättre mha konserveringen men det är inte optimalt foder för djuren
Skötsel av kalvarna
Tas direkt från mamman
Utfodras ofta med kolostrum (den första mjölken utfodras i hink och inte direkt från mamman - bättre än inget)
Stora skillnader på inhysning av kalvarna
Tjurkalvarna mindre bra skötsel och många dör av dålig skötsel el slaktas vid ung ålder - man ser ingen nytta av dem, man ser inte att köttet från mjölkkorna kan användas som produkt - man utnyttjar inte resursen utan det är rent av slöseri
Kalvarna är uppbundna nära korna men går inte fritt med korna, eller är uppbundna en bit ifrån kostallet
Man har väldigt sällan boxar till kalvarna
Vissa större gårdar har börjat med kalvboxar så att kalvarna ska kunna gå tillsammans - kunskapsöverföring - sköter man kalvarna
Mjölkning?
Väldigt vanligt med handmjölkning fortfarande
Vakumsystem - många har satsat på det men går tillbaka till handmjölkning - dels för att de går sönder, det inte finns tillgängliga reservdelar/för dyrt, men ffa pga att det ofta är strömavbrott
Finns ofta en som mjölkar som går till olika gårdar - viktigt med hygien annars väldigt stor risk för smittspridning
Man rengör utrustningen i vattentrågen som korna dricker ur
När mjökningen är klar hälls mjölken i en okyld i hinkar - transporteras till milk collecting center där det kyls ner - därför ofta höga bakteriehalter och många gånger höga halter antibiotikarester - om man vill fortsätta förädla produkten (ost eller liknande) så funkar det inte
Antibiotikaanvändning
Jättehöga värden - miljoner
För att räknas som frisk ska siffran ligga på omkring 100 000 - här är det miljoner
Väldigt hög användning av antibiotika - väldigt lättillgängligt - ökar antibiotikaresistensen
För alla djurslag används mycket antibiotika
Vad händer när vi har så hög antibiotikaresistens, stannar det på gården? Nej det sprids snabbt genom vattendrag osv
Det krävs inte på samma sätt här - finns lagar som reglerar men ffa för att vi är väldigt duktiga på att sköta djuren - behöver inte tillsätta antibiotika i fodret i förebyggande syfte
Skötsel och hantering är väldigt viktigt för att minska användningen
Andra utmaningar i mjölkproduktionen?
Låg kunskapsnivå hos djurägarna
Långa kalvningsintervall
- Lägre produktion
- Kan dröja länge innan kon får den första kalven - kon är gamal
- Dröjer länge tills dess att kon får nästa kalv
- Otillräckligt med foder, värmestress - brist på skötsel och hantering
Hög kalvdödlighet
Låg BCS - body condition score
Dålig/långsam tillväx
Integrerade system i Asien
Ofta två eller fler produktionsformer
Produktionerna gynnar varandra, minskar miljöpåverkan och ökar livsmedelsproduktionen
Maximerar utnyttjandet av resurser
Viktigt för jordbruk i Asien, småskaligt
Majoritet på landsbygden i Sydasien, Sydostasien & östra Asien
Vanligt i hela Asien men ffa i sydostasien - funnits i väldigt många år
Risbaserade system
Ris och fisk
Finns i olika former i hela Asien
Avsiktligt för in fisk från odlade eller vilda fiskar till ett risfält
Stor vattenkontroll och fysiska barriärer som hindrar odlad fisk att rymma
Två under; samtidig ris-fisk kultur & omväxlande ris-fisk kultur
- Beror på geografin och hur landskapet ser ut där man bor
Ris och fisk
Fisk i risfält
Historiskt sett mest utbredda formen
Vanligt i områden med regn (utnyttjar verkligen i sådana områden)
Risfält + dammar, diken etc.
Fiskar och vattenlevande arter i risfälten (t.ex. sniglar/snäckor som odlas i samma system)
Vid översvämningsperioden migrerar fisken till risfälten
I Asien tar man tillvara på väldigt mycket
Fisk och djur
Fjäderfä, gris, nötkreatur, får m.m + fiskdamm
Vanligt i öst Asien och Sydostasien
Djurens gödsel gödslar vattnet
- Vill hålla djuren nära dammarna så att göseln kan nyttjas effektivt av fiskarna och dammarna
Leder till ökade inkomster i form av ökad fiskproduktion + animalieprotein
Inget avfall
Krav på damm som har vatten minst 8-9 månader om året
Varför håller man fast vid detta system?
- Sprider riskerna, misslyckas ena produktionen så har man den andra
- Produktionerna gynnar varandra - man får en högre produktion i samtliga ingående system
- Gödseln är superviktigt - mår jorden bra mår växterna bra - behöver inte köpas in
- Så länge vi har mer småskalig produktion kommer dessa systemen leva kvar
Anka
Lever och föds upp vid dammen
Gödsel direkt till vattnet
Kontroll av sjögräs, vatteninsekter, blötdjur och grodyngel
Äter skadedjur så att man minskar behovet av att bespruta (insatsmedel) - kostar pengar och stor arbetsinsats
Gris
Bor i ett hus över dammarna
Gödsling direkt ned i vattnet
Eller
Stall nära anslutning till dammen
Gödsel transporteras till dammen via rör
Varför hålla djur i staden?
Stadsnära djurhållning bidrar till hållbarhet och livsmedelssäkerhet genom att minska transportbehovet och erbjuda färska produkter lokalt. Matrester kan återvinnas som djurfoder och djurgödsel användas i stadens odlingar, vilket skapar ett effektivt kretslopp och minskar avfallet. Dessutom ger stadsnära djurhållning utbildningsmöjligheter och ökar medvetenheten om hållbar produktion bland invånare. Djurhållning nära staden stärker även den ekologiska balansen och skapar grönområden, vilket gynnar biologisk mångfald och förbättrar livskvaliteten i urbana miljöer.
Vilka gör det?
Väldigt viktigt i låginkomstländer
De allra flesta har bott ute på landsbygden och flyttat in till städerna - superhög arbetslöshet och svårt att skapa ett nytt liv - för att dra in lite pengar och sysselsätta sig är animalieproduktion i städerna vanligt - för att ha en försörjning
Inte rika personer
Fördelar/nackdelar med stadsnära produktion?
Fördelar:
Djuren är på samma ställe som människorna - marknad
Finns restprodukter som kan användas som foder till djuren - restauranger, hotell, mataffärer
Dålig infrastruktur på landsbygden - dåliga vägar etc.
Större tillgång till veterinärer, rådgivare (kan vara)
Nackdelar:
Foder in från annat ställe (brist på grovfoder) ex. landsbygden
Gödselhanteringen - måste kunna få bort gödseln från staden
Mycket enklare i en förort
Zoonoser - sjukdomsöverföring människa till djur
Dofter från djuren
Fler människor - fler risker för djur
Dålig välfärd - dåligt med utrymme etc.
I väldigt stora städer i t.ex. Vietnam har regeringen börjat förbjuda djurproduktion i storstäderna/city
