Djurproduktion, fokus Sydamerika 4/10 Flashcards
Nötköttsproduktion i Pamps-biomet
Pampas är en gräsmarksregion i Argentina, Uruguay och södra Brasilien
Nötköttsproduktion, t.ex. Argentina
Intensifiering och hållbarhet inom nötköttsproduktionen, t.ex. i södra Brasilien
Tre länder i världen med flest nötkreatur?
- Indien
- Brasilien
- Kina
Dessa tre länder står för 65% av populationen
Nötkreatursbesättning i Brasilien och Argentina
Brasilien: 252 miljoner djur → första exportören av nötkött (20 % av den totala globala produktionen)
Argentina: 54 miljoner djur
Vad innebär gauchos?
Gaucho är en boskapsskötare i Sydamerika
Om du äger en gård bor du troligen i city och har anställda som arbetar på gården
Nötköttsproduktion: t.ex. i Argentina.
Indelning av gårdar (produktionsenheter) enligt deras nötkreatursbestånd
6,7 % av produktionsenheterna har 45,3 % av det totala nötkreatursbeståndet
För att göra vinst måste gården vara riktigt stor
Nötkreaturen ägs av stora gårdar
Produktionssystem i Argentina?
Ffa extensiva system - djuren lever mer eller mindre för sig själva
Hur brukar det gå till?
Uppfödare/avel (genetiska) → Ko-kalv → Slutuppfödning → Marknad
Hur skiljer sig raserna?
Det finns en mängd olika köttraser
Hereford i Argentina väger omkring 400 kg (nästan hälften av vad de väger i Sverige) - de vill inte ha för stora djur eftersom de är svårare att fodra (föda upp)
Nötköttsproduktion i Argentina - Produktionssystem
Ko-kalv - 45%.
Slutuppfödning av djur - 40%.
ca 15% av bönderna sköter hela kedjan
System med ko och kalv
Besättningens sammansättning :
Tjurar: 3-7% av antalet kor (kroppsvikt ≥ 700 kg).
Kor: kroppsvikt ≥ 400 kg (beroende på ras).
Ersättningskvigor: 20-25% av antalet kor.
Ammande kalvar
I de allra flesta fall klarar sig djuren i Argentina på bete och behöver ingen stödutfodring (undantag på vintern) eftersom de är relativt små
Djuren betar året runt
Pampasregionen: inhemska betesmarker
Grässorterna som nyttjas i Sverige används till stor del i Argentina också (timotej är vanligast)
Betessystem med uppskjuten och vilande rotation
Avvänjning (6-8 månader): kroppsvikt på 160-180 kg (de säljs antingen till en annan gård eller flyttas till en annan gård)
Kalvarna kan slutgödas på samma gård eller säljas/överföras till slutgödningssektorn (Stocker-finishing sector)
Slutgödningssektorn - Stocker-finishing sector
Pampas-regionen: Festuca, Thinopyrum, Lolium; Dactylis, Bromus, Phalaris, Trifolium, Medicago, Lotus, etc.
+ ettåriga grödor:
- vintergrödor: vinterhavre, rågvete, rågvete, vete, korn (vanligt att använda på vintern för utfodring)
- sommargrödor: majs, sorghum (majs för majsensilage och sorghum för djurens bete under sommaren)
+ hö och ensilage
+ tillskott av spannmålskorn (majs, sorghum, korn)
Slutgödningssektorn - Stocker-finishing sector
2-3 månaders stallperiod med spannmålsbaserad kost (efter avvänjning - tidig avvänjning) och/eller vid slutgödning
Användning av feedlot: antingen före eller efter vintern
Till skillnad från i andra länder där nötkreatur i huvudsak föds upp i feedlots, tillbringar de i Argentina endast upp till fyra månader i inhägnader.
Antalet djur som drivs till feedlots är mycket varierande (beroende på prisrelationen mellan spannmål och nötkött)
Korna på bilden är redo att gå till slakt - när formen är något rundare är fettdepositionen bra
Återställande av mark: t.ex. i Brasilien
Utmaningar och möjligheter för animalieproduktion på naturbetesmarker: fallet med den brasilianska Pampasbiomen
expansion av jordbruket
betesmarker
Avskogning existerar här men inte som i Amazonas
urskillningslös återbeskogning (indiscriminate afforestation) - avverka skogen och plantera nya träd - du gör både avskogning och återbeskogning
oreglerad brand (un-prescribed fire) - detta är dåligt men har sina fördelar (kan bero på parasittryck etc.)
Ökenspridning (desertification) (”marken försvinner med luften”)
- Problemet med sojabönor är dels avskogningen, dels att det inte finns något kvar efter skörden, inget organiskt material
Främmande växter (alien plants)
- Eragrostis plana: oavsiktligt införd 1940
- Blev ett invasivt gräs (spred sig från hamnen till gårdarna) - svårt för kor att äta, är hårt som plast
Brasilianska pampas: en hotad biom
främmande växter (alien plants)
okontrollerad eldning (un-prescribed fire)
Ökenspridning (desertification)
expansion av jordbruket
Överbetning (overgrazing)
urskillningslös skogsplantering (indiscriminated afforestation)
Det finns verktyg som kan användas för att återställa markerna:
- resursfångst
- bevarande av resurser
Välskött betesdrift främjar funktionell mångfald
Kan du ge exempel på intensifiering av jordbruket?
urskillningslös skogsplantering (indiscriminate afforestation)
roterande betesdrift
införande av baljväxter som ökar kvävetillgången
Diskutera fördelar och nackdelar med intensifiering när det gäller hållbarhet
Fördelar:
- Intensifiering kan leda till högre produktivitet och bättre markanvändning utan att mer skog behöver avverkas.
- Använd baljväxter för att minska användningen av konstgödsel
- Rotationsbete för att jorden ska återhämta sig
Nackdelar:
- Rebound-effekt - Intensifiering kan ha en rebound-effekt, där ökad produktivitet gör jordbruket mer attraktivt, vilket i sin tur kan leda till mer avskogning
- Intensifiering kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser om övergödning och felaktig hantering tillämpas
- Felaktig hantering kan leda till markpackning, vilket påverkar markkvaliteten och vattenhållningen negativt
- Rotationsbete - för många djur på för liten yta kan påverka markkvaliteten
