Djurproduktion, fokus Sydamerika 4/10

Question 1

Nötköttsproduktion i Pamps-biomet

Answer 1

Pampas är en gräsmarksregion i Argentina, Uruguay och södra Brasilien

Nötköttsproduktion, t.ex. Argentina

Intensifiering och hållbarhet inom nötköttsproduktionen, t.ex. i södra Brasilien

Question 2

Tre länder i världen med flest nötkreatur?

Answer 2

1. Indien
2. Brasilien
3. Kina

Dessa tre länder står för 65% av populationen

Question 3

Nötkreatursbesättning i Brasilien och Argentina

Answer 3

Brasilien: 252 miljoner djur → första exportören av nötkött (20 % av den totala globala produktionen)

Argentina: 54 miljoner djur

Question 4

Vad innebär gauchos?

Answer 4

Gaucho är en boskapsskötare i Sydamerika

Om du äger en gård bor du troligen i city och har anställda som arbetar på gården

Question 5

Nötköttsproduktion: t.ex. i Argentina.

Answer 5

Indelning av gårdar (produktionsenheter) enligt deras nötkreatursbestånd

6,7 % av produktionsenheterna har 45,3 % av det totala nötkreatursbeståndet

För att göra vinst måste gården vara riktigt stor

Nötkreaturen ägs av stora gårdar

Question 6

Produktionssystem i Argentina?

Answer 6

Ffa extensiva system - djuren lever mer eller mindre för sig själva

Question 7

Hur brukar det gå till?

Answer 7

Uppfödare/avel (genetiska) → Ko-kalv → Slutuppfödning → Marknad

Question 8

Hur skiljer sig raserna?

Answer 8

Det finns en mängd olika köttraser

Hereford i Argentina väger omkring 400 kg (nästan hälften av vad de väger i Sverige) - de vill inte ha för stora djur eftersom de är svårare att fodra (föda upp)

Question 9

Nötköttsproduktion i Argentina - Produktionssystem

Answer 9

Ko-kalv - 45%.

Slutuppfödning av djur - 40%.

ca 15% av bönderna sköter hela kedjan

Question 10

System med ko och kalv

Answer 10

Besättningens sammansättning :

Tjurar: 3-7% av antalet kor (kroppsvikt ≥ 700 kg).

Kor: kroppsvikt ≥ 400 kg (beroende på ras).

Ersättningskvigor: 20-25% av antalet kor.

Ammande kalvar

I de allra flesta fall klarar sig djuren i Argentina på bete och behöver ingen stödutfodring (undantag på vintern) eftersom de är relativt små

Djuren betar året runt

Pampasregionen: inhemska betesmarker

Grässorterna som nyttjas i Sverige används till stor del i Argentina också (timotej är vanligast)

Betessystem med uppskjuten och vilande rotation

Avvänjning (6-8 månader): kroppsvikt på 160-180 kg (de säljs antingen till en annan gård eller flyttas till en annan gård)

Kalvarna kan slutgödas på samma gård eller säljas/överföras till slutgödningssektorn (Stocker-finishing sector)

Question 11

Slutgödningssektorn - Stocker-finishing sector

Answer 11

Pampas-regionen: Festuca, Thinopyrum, Lolium; Dactylis, Bromus, Phalaris, Trifolium, Medicago, Lotus, etc.
+ ettåriga grödor:
- vintergrödor: vinterhavre, rågvete, rågvete, vete, korn (vanligt att använda på vintern för utfodring)
- sommargrödor: majs, sorghum (majs för majsensilage och sorghum för djurens bete under sommaren)

+ hö och ensilage

+ tillskott av spannmålskorn (majs, sorghum, korn)

Question 12

Slutgödningssektorn - Stocker-finishing sector

Answer 12

2-3 månaders stallperiod med spannmålsbaserad kost (efter avvänjning - tidig avvänjning) och/eller vid slutgödning
Användning av feedlot: antingen före eller efter vintern

Till skillnad från i andra länder där nötkreatur i huvudsak föds upp i feedlots, tillbringar de i Argentina endast upp till fyra månader i inhägnader.

Antalet djur som drivs till feedlots är mycket varierande (beroende på prisrelationen mellan spannmål och nötkött)

Korna på bilden är redo att gå till slakt - när formen är något rundare är fettdepositionen bra

Question 13

Återställande av mark: t.ex. i Brasilien
Utmaningar och möjligheter för animalieproduktion på naturbetesmarker: fallet med den brasilianska Pampasbiomen

Answer 13

expansion av jordbruket
betesmarker

Avskogning existerar här men inte som i Amazonas

urskillningslös återbeskogning (indiscriminate afforestation) - avverka skogen och plantera nya träd - du gör både avskogning och återbeskogning

oreglerad brand (un-prescribed fire) - detta är dåligt men har sina fördelar (kan bero på parasittryck etc.)

Ökenspridning (desertification) (”marken försvinner med luften”)
- Problemet med sojabönor är dels avskogningen, dels att det inte finns något kvar efter skörden, inget organiskt material

Främmande växter (alien plants)
- Eragrostis plana: oavsiktligt införd 1940
- Blev ett invasivt gräs (spred sig från hamnen till gårdarna) - svårt för kor att äta, är hårt som plast

Question 14

Brasilianska pampas: en hotad biom

Answer 14

främmande växter (alien plants)

okontrollerad eldning (un-prescribed fire)

Ökenspridning (desertification)

expansion av jordbruket

Överbetning (overgrazing)

urskillningslös skogsplantering (indiscriminated afforestation)

Question 15

Det finns verktyg som kan användas för att återställa markerna:

Answer 15

• resursfångst
• bevarande av resurser

Välskött betesdrift främjar funktionell mångfald

Question 16

Kan du ge exempel på intensifiering av jordbruket?

Answer 16

urskillningslös skogsplantering (indiscriminate afforestation)

roterande betesdrift

införande av baljväxter som ökar kvävetillgången

Question 17

Diskutera fördelar och nackdelar med intensifiering när det gäller hållbarhet

Answer 17

Fördelar:
- Intensifiering kan leda till högre produktivitet och bättre markanvändning utan att mer skog behöver avverkas.

• Använd baljväxter för att minska användningen av konstgödsel
• Rotationsbete för att jorden ska återhämta sig

Nackdelar:
- Rebound-effekt - Intensifiering kan ha en rebound-effekt, där ökad produktivitet gör jordbruket mer attraktivt, vilket i sin tur kan leda till mer avskogning

• Intensifiering kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser om övergödning och felaktig hantering tillämpas
• Felaktig hantering kan leda till markpackning, vilket påverkar markkvaliteten och vattenhållningen negativt
• Rotationsbete - för många djur på för liten yta kan påverka markkvaliteten