Djurproduktion, fokus torrområden i Afrika 10/10 Flashcards
Torra resp halvtorra områden
Ungefär 41% av jordens landyta, mkt i Afrika
Ca. 2 miljarder människor lever och är beroende av dess naturresurser
Ca. 90% av människorna i torrområden för till de allra fattigaste
Ca. 25 milj pastoralister (människor som lever av djur, flyttar mer med djuren), ca. 240 milj agro-pastoralister (de är ffa/mer bofasta och odlar något, men under torrperioder flyttar de också med djuren (samer oftast)) i Afrika
Viktiga som betesmarker (många savanner)
Ca. hälften av världens lantbruksdjur (nötkreatur, getter, får, kameler) finns där - beror på att varje person/pastoralist har många djur
Torrområden
Ekosystem som är extremt känsliga för klimatförändringar, framförallt för mer torka och för större variationer i nederbörd
Redan idag med längre och mer frekventa torrperioder, kraftigare skyfall, översvämningar och gräshoppsinvasioner (ger sig ffa på odlingar och gräs som odlas till djuren)
Vad händer med klimatförändringarna?
en del områden kommer bli ännu torrare - hypertorra - kommer bli svårt att leva där
transhumans?
flyttar djuren men har en kärna hemma - alla i familjen följer inte med djuren, inte heller alla djuren (kalvar etc.)
Vilka är då pastoralisterna?
Lever/beroende av lantbruksdjur för sin försörjning
Det finns många olika stammar, (t.ex. Maasai, Borana, Sukuma, Turkana, Porkot)
Problem när många djur dör - Tappar identiteten som pastoralist om man inte lyckas bygga upp besättningen igen
Det är en social status
För en del stammar gäller nötkreatur, andra kameler - men det är djuren som är deras identitet
Som agro-pastoralister har man nytta av djurens gödsel
Stammarna konkurrerar om markerna
Viktigt att finna alternativa inkomstkällor, t.ex. sälja fröer
Det viktiga är att många av pastoralister faktiskt är bofasta, men de flyttar djuren utefter olika omständigheter och under året - har en hemkärna - kan finnas gemensamma och uppdelade betesmarker, vissa privata - men man gör mycket tillsammans i byarna
Kenya?
väldigt torrt land - många torra och halvtorra områden
Många pastoralister och agro-pastoralister
Getter?
gallagoat - lokal ras som används för köttets skull
Getterna klarar sig längre i torra områden
Getterna får ofta skulden för överbetning osv för att de är de som klarar sig sist
Utfodring
väldigt få som utfodrar under torrperioden - djuren får klara sig på de som finns eller så flyttar man dem
Mest till minst:
1. Gräs (blött)
2. Majs räddning (torrt)
3. Foder träd (torrt)
4. Avfallsmaterial (torrt)
4. Napier gräs (blött)
4. Hö (torrt)
Stängsel
har ofta levande växter som stängsel
kaktusar son används som stängsel - hindrar getter från att rymma - men dessa kaktusar breder ut sig och tar upp allt större del av betesmarken vilket är problematiskt
Kameler mkt vanliga i torrare områden i Kenya och Somalia
Kamelmjölk är väldigt populärt och således tjänar man mer pengar jämfört med ex. komjölk- hög efterfrågan
Också olika i olika stammar, vissa vill man ha kameler andra inte
Betar träd och buskar
Finns en begränsning av hur många kameler man kan ha - finns risk att de också överbetar
Försäljning?
Köper och säljer djur på en marknad varje torsdag
Kan vara alla olika typer av djur
Djuren går dit - ytterst sällsynt att de transporteras
Miombo woodlands, Tanzania
Torrområden ca. 50% av ytan i Tanzania
Träd som växer här växer inte på något annat ställe i världen
Stort tryck på dessa områden
De tappar bladen/löven under torrperioden
En blandning av djur som ägs av olika familjer
Överbetning?
Betas det för mycket kan det leda till att värdefulla grässorter försvinner pga för högt betestryck - mindre värdefulla/smakliga sorter blir kvar - betesmarken blir mindre värdefull
land-use-plan
I många områden har man en land-use-plan - planerar för hur olika områden ska brukas eller inte brukas - men kan vara svårt att efterfölja och mäta (inte alltid det hålls)
Det är inte alltid djuren och pastoralisterna är där de vill vara utan de kan bli tvingade att flytta till specifika områden
Nakna träd?
torrperiod - bladen är borta - djuren behöver flyttas till annat område eller utfodras
Om det inte finns något kvar där man bor måste man flytta djuren någon annanstans, men där kanske det redan finns andra djur - uppstår hela tiden konflikter
Pastoralistena hjälper väldigt ofta varandra
Bladen är en bra proteinkälla
Uganda
Betesmarker, “rangelands” täcker ca 44% av Ugandas yta, kallas för “cattle corridor”
Ca. 95% av alla nötkreatur finns här och bidrar till 85% av all mjölk som prod och 95% av nötköttet
Stor del av markerna är kraftigt överbetade och med markförstöring
lokala raser
naturligt vattendrag - men finns inte hela året utan de torkar ut (även större floder under riktigt torra år)
Kor med horn i Uganda
renrasiga kor
dessa producerar inte mycket mjölk men har man dessa har man hög status - har de väldigt stora horn har man ännu större status
Proteininnehåll naturbetesmark i Uganda
mycket lägre än i t.ex. Sverige
Behöver hitta andra fodermedel
Man försöker så in grödor med högre proteininnehåll
Lablab till hö
hög proteininnehåll - ett sätt att förbättra produktionen
Skydd och tillskottsutfodring
Väldigt sällan stödutfodring - stor del av dygnet som de inte äter vilket har en stor negativ påverkan på välbefinnandet
Mjölkas ofta bara en gång per dag pga låg arbetskraft
många pastoralister har minskat antalet djur och har de sällan på bete, måste samla och utfodra djuren
Förvaring av foder?
väldigt sällan man har tillgång till förvaring
trädet - ett typiskt sett att förvara grovfodret - håller borta bla termiter
Ska transporteras till “milk collection center”
Mjölk som kommer från flera olika gårdar
Det är först mjölken kommer hit som den kyls
Mjölken pastöriseras och säljs därefter vidare
cyklar till “milk collection center”
mjölken som inte kommer till “milk collection center” säljs hemma
Utmaningar för lantbrukarna/pastoralisterna
Klimatförändringar
Varför är det en utmaning?
Det som man gjort förut kanske inte funkar längre
Mer oberäkneligt
För odlingar är man beroende av att det kommer regn vid rätt tidpunkt
För djuren att överleva
Markförstöring ökar - skyfall osv
Utmaningar för lantbrukarna/pastoralisterna
Befolkningsökning
Fördelar:
Större marknad att sälja på
Medelklassen ökar - de har råd med animalier
Nackdelar:
Att kunna fortsätta vara pastoralist
Större påfrestning på marken - fler behöver tillgång till mark och vill använda den
Vägar
Ger utrymme för mer konflikter - fler som vill ha mark
Utmaningar för lantbrukarna/pastoralisterna
Markförstöring
Markförstöring (bar mark, raviner, invasiva arter)
Marken försvinner
“Stenarna växer” - jorden runt stenarna försvinner - stenarna syns mer och mer
Invasiva arter (kan orsaka stora problem)
Förbuskning
Utmaningar för lantbrukarna/pastoralisterna
Konflikter
Fattigdom
Konflikter (“cattle rustling”)
stjäl boskap av varandra och kan döda varandra
Hög nivå fattigdom
Många barn och kvinnor i dessa områden är undernärda pga fattigdom
Utmaningar för lantbrukarna/pastoralisterna
Politik
Investeringar
Politiska beslut
- Uganda: politiker tycker att alla pastoralister ska vara bofasta och ha ett hus
- Utmaning och har stor effekt på tillvaron och möjlighet till försörjning
Investeringar
- För att det ska bli någon förbättring och för att markerna ska kunna förbättras
- Utgrävning för att få tillgång till vatten
- Kunskapsöverföring
Utmaningar - Raviner
Djupa raviner som kommit av skyfall - jorden försvinner - extremt stora krafter
har ravinerna väl börjat komma kommer de växa - de har en förmåga att expandera
Utmaningar - Invasiva arter
tar man inte itu med det direkt kommer inget annat kunna växa, blir ett stort problem
stora tuer som har ett grovt gräs som inte kan ätas av lantbruksdjuren
förbuskning
Halvmånar med vatten?
var massor av raviner och extrem torka
man handgrävde halvmånar som kunde fyllas med vatten
man kan plantera gräs för att stoppa jorden
extrem arbetsinsats
en svensk investering
satt gräs för att stoppa ravinerna och för att marken ska återhämta sig
lyckades återställa områdena med hjälp av att gräva halvmånar och sått i dem
Vad är torrområden?
Torrområden är regioner med låg nederbörd och begränsad växtlighet, ofta med vattenbrist. Exempel på torrområden är öknar och halvöknar där klimatet är varmt och torrt.
Vad kan de användas till? Är de betydelsefulla etc?
Torrområden kan användas för bete, särskilt av djur som är anpassade till torra förhållanden, som kameler och getter. De är betydelsefulla för biodiversitet och har unika ekosystem som är anpassade till torka. Dessutom kan torrområden användas för energiproduktion, exempelvis genom solkraft, och de är viktiga för mineralutvinning i vissa regioner.
Varför så många lantbruksdjur där?
Många lantbruksdjur finns i torrområden eftersom djurhållning, särskilt med torktåliga djur som kameler, får och getter, ofta är mer praktisk än växtodling i dessa områden. Dessa djur kan överleva på det begränsade bete som finns, och djurhållning blir ett effektivt sätt att utnyttja resurserna i torra klimat där jordbruk inte är lika möjligt.
Hållbara sätt att utnyttja halvtorra och torra områden, som kanske blir ännu torrare
Hållbara sätt att utnyttja halvtorra och torra områden, särskilt i en tid av ökande torka, inkluderar flera strategier:
Vattenförvaltning: Effektiva bevattningssystem, såsom droppbevattning, kan minska vattenförbrukningen och maximera avkastningen. Samla regnvatten och använd det för bevattning.
Agroekologiska metoder: Integrera olika växt- och djurarter för att skapa resilienta system. Växtrotssystem kan stabilisera jorden och bevara fukt, medan djur kan bidra med gödsel och minska ogräs.
Jordförbättring: Användning av organiska material och täckgrödor kan förbättra jordens struktur, öka dess vattenhållande förmåga och minska erosion.
Resilienta grödor: Välj och odla växtsorter som är anpassade till torra förhållanden och har låg vattenförbrukning. Detta kan inkludera perenna grödor eller växter som tolererar salinity.
Kombination av boskap och växtodling: Integrerade system där djur betar på marker som också används för växtodling kan öka markens produktivitet och minska behovet av externa resurser.
Agroforestry: Plantera träd tillsammans med grödor och/eller betesmark kan förbättra mikroklimatet, bevara vatten och öka den biologiska mångfalden.
Behöver förändring ske av produktionssystemet?
Klimatförändringar: Med ökande torka och oregelbundna nederbördsmönster krävs anpassning av både växt- och djurproduktionsmetoder för att säkerställa livsmedelsförsörjning.
Vattenbrist: Effektiv vattenhantering är avgörande. Djurhållning kan integreras med växtodling för att optimera vattenanvändningen, som genom att använda gödsel för att förbättra markens vattenhållande förmåga.
Markdegradation: Att kombinera djurhållning med växtodling kan hjälpa till att förhindra erosion och förbättra markens bördighet. Betande djur kan bidra till att återföra näringsämnen till jorden.
Ekonomisk hållbarhet: Diversifiering genom att inkludera både växt- och djurproduktion kan öka inkomstmöjligheterna och minska risken för förluster. Djur kan ge både kött, mjölk och gödsel.
Sociala faktorer: Hållbar djurhållning kan stödja lokalsamhällens stabilitet, förbättra livskvaliteten och bidra till livsmedelsförsörjning.
Bli helt bofasta? Om så, hur kan/bör produktionssystemen se ut?
Att bli helt bofasta i torra områden kan vara en strategi för att öka stabiliteten och hållbarheten i djurhållningen. Här är hur produktionssystemen kan se ut:
Integrerade system: Kombinera djurhållning med växtodling för att optimera resursanvändningen. Djur kan beta på grödor, vilket ger naturlig gödsel och minskar behovet av externa resurser.
Rörlig betesdrift: Använda system för rotation av betesmarker för att förhindra överbetning och bevara grönområden. Detta främjar markens hälsa och ökar den biologiska mångfalden.
Effektiv vattenanvändning: Implementera bevattningssystem som är effektiva och hållbara, exempelvis droppbevattning, och samla regnvatten för djurens behov.
Resilienta djurarter: Välja och avla djur som är anpassade till torra förhållanden och har hög motståndskraft mot sjukdomar och stress.
Jordförbättring: Användning av djurens gödsel för att förbättra jordens bördighet och vattenhållande kapacitet, vilket gynnar både växt- och djurproduktion.
Utbildning och samarbete: Utbilda lokala bönder i hållbara metoder och främja samarbete för att dela resurser och kunskap.
Faktorer som påverkar och driver förändring av dem?
Faktorer som påverkar och driver förändring av torra områden inkluderar:
Klimatförändringar: Ökande temperaturer och oregelbundna nederbördsmönster förändrar vattenförhållanden och påverkar både växt- och djurproduktion.
Befolkningsökning: Ökad efterfrågan på livsmedel och resurser leder till intensivare jordbruk och djurhållning, vilket kan belasta ekosystemen.
Ekonomiska faktorer: Marknadens efterfrågan och tillgång till finansiella resurser påverkar hur jordbrukare anpassar sina metoder och val av grödor och djur.
Teknologiska framsteg: Utvecklingen av nya odlingstekniker och resurshanteringssystem kan förbättra produktiviteten och hållbarheten i torra områden.
Politisk och social påverkan: Policys och stödprogram för hållbar utveckling och jordbruksinnovationer kan stimulera förändring och anpassning av produktionssystem.
Traditioner och kunskap: Lokala traditioner och traditionell kunskap om hållbara metoder kan påverka hur förändringar implementeras och accepteras.
Varför är torrmarker så viktiga?
Torrmarker är en livsviktig men ofta förbisedd resurs.
De som bor i torra områden är beroende av skogar och andra trädbevuxna marker samt gräsmarker för sin försörjning och för att tillgodose sina grundläggande behov.
Träd och skogar i torra områden utgör också livsmiljöer för biologisk mångfald, skyddar mot erosion och ökenspridning och bidrar till att öka landskapens och samhällenas motståndskraft mot globala förändringar.
Vad är torrområden sårbara för?
Dessa ekosystem är dock sårbara för vattenbrist, torka, ökenspridning, förändrad markanvändning och markförstöring samt klimatförändringarnas effekter, vilket får farliga konsekvenser för befolkningens livsmedelsförsörjning, försörjningsmöjligheter och välbefinnande.
Det krävs omedelbara åtgärder för att förbättra förvaltningen och återställandet av torrmarkerna och uppnå neutralitet i fråga om markförstöring.
Hur ska klimatförändringarna i torrområden hanteras?
Utvärderingsresultaten visar att torrmarker inte är ödemarker utan produktiva landskap med betydande ekonomisk potential och miljövärde. De belyser vikten av att investera i skogs- och skogsmarksresurser i torrmarker, inklusive träd utanför skogarna.
Resultaten kan användas som en baslinje för att belysa viktiga framväxande hot mot torrmarker och deras befolkningar på global och regional nivå, inklusive klimatförändringar, biologisk mångfald och utmaningar för livsmedelsförsörjningen. De kan därmed bidra till att prioritera och rikta de investeringar som behövs för att återställa torrmarker.
Bedömningen bör vara ett steg mot regelbunden övervakning av förändringar i torra landskap, vilket är avgörande för att utvärdera effekterna av klimatförändringar och mänskliga aktiviteter, resultaten av anpassnings- och begränsningsåtgärder och framstegen mot att uppfylla regionala mål för neutral markförstöring.
Regelbunden övervakning kan ytterligare stödja bedömningen av effekterna av olika ramverk för styrning, politik och lagstiftning som rör markanvändning, för att på ett mer effektivt sätt förbättra försörjningsmöjligheterna och motståndskraften mot klimatförändringar för befolkningen i torra områden.
Huvudbudskap - torrområden?
Torrmarker är inte ödemarker, utan produktiva landskap med betydande ekonomisk potential och miljövärde.
Att blicka framåt - torrområden?
Målen för hållbar utveckling kan inte uppnås utan sociala och ekonomiska investeringar i torra områden.
Global Drylands Assessment kan användas för att hjälpa länder att utveckla strategier för en hållbar förvaltning av torrmarker, så att beslutsfattare och planerare kan identifiera lämpliga investeringar.
Dessa kan till exempel omfatta följande:
Brådskande återväxtåtgärder för att återställa och bevara sårbara och kritiskt hotade naturresurser som hotas av allvarlig försämring eller ökenspridning.
Åtgärder för att förhindra att torra områden breder ut sig och att invasiva växtarter sprids för att uppnå neutralitet i fråga om markförstöring.
Förbättrad resurseffektivitet, inklusive hållbara livsmedelssystem som återställer naturresurser och upprätthåller försörjningsmöjligheter.
Uppmuntra forskning om och investeringar i genetiska resurser som kan bidra till anpassning till klimatförändringar och till kritiska förhållanden i samband med torka, höga temperaturer, skadedjur och sjukdomar.
Återvinning och värdering av lokal kunskap som kan bidra till anpassningen, till nytta för samhället.
