Animalieproduktion i låginkomstländer 4/10 Flashcards
Kännetecknande för animalieproduktion i låginkomstländer
Låginkomstländer kan också kallas globala syd (mer tropiskt klimat)
Småskalig produktion ”small-holder farming”, ungefär 80% av lantbruken är småskaliga
Gårdarna är ofta i kluster, har många djurslag, och ofta kombinerat med växtodling - en mjölkare kan gå mellan olika gårdar
Äger lite mark, 0,5-3 ha mark, men många äger ingen mark alls
Få djur, men vanligt med olika djur, (tex 1-3 mjölkkor + några fjäderfä, några grisar + fiskodling etc)
Ofta lokala raser anpassade till klimatet, klarar sig på lite föda osv
Korsningar/”cross-breds” vanligt (för att öka produktionen lite - ex. mer högavkastande djur)
Familjebaserad
Ofta endast tillgång till informell marknad (på gården, vid vägkanten, gå ihop med grannarna och sälja på lokala marknader)
Stor variation i system
Bred indelning:
Extensiva, liten input, ofta låg produktivitet, låg avkastning, bete, ”scavenging”,
Stadsnära jordbruk, (alla djurslag) - animalieproduktion i storstäder. Biprodukter, rester/avfall från tex marknad, hotell, restauranger - för att ha som foder till djuren
Integrerade system, (de flesta djurslag); Vattenbruk + något djurslag, växtodling + djur (särskilt i Asien)
Intensiva, hög andel insatsmedel, (mjölkkor/nötkött, gris, kyckling, bra avelsmaterial). Ofta tusentals djur. Köper in ensilage, hö, kraftfoder. Helt annan nivå på detta systemet
Vad kännetecknar extensiva system?
Torrområden, (Drylands) 40% av all mark - här finns väldigt många av lantbruksdjuren
Ca 1/3 av alla människor bor där
Ca 50% av alla lantbruksdjur
Ca 25 milj pastoralister (boskapsskötare som flyttar sig tillsammans med djuren), 240 milj agro-pastoralists (mycket mer bofasta, men flyttar ibland djuren pga t.ex. extrem torka)
Vad är skillnaden på pastoralist och agro-pastoralist
pastoralister - boskapsskötare som flyttar sig tillsammans med djuren
agro-pastoralists - mycket mer bofasta, men flyttar ibland djuren pga t.ex. extrem torka
Hur får djuren mat i extensiva system och vart finns dessa?
Naturbetesmarker, väggrenar, diken, djuren letar mat på egen hand,(“scavenging”) endast liten om ens någon utfodring (ibland går ägaren ut för att leta föda)
Vanligt både i stadsnära prod och på landsbygd
Vad kännetecknar stadsnära produktion?
Alla typer av produktion (ffa kor, men även gris och kyckling)
Svårt att hitta foder - ffa kvinnor som sköter det
Svårt att bli av med gödsel - problem i städerna där man ofta skyfflar ut träck på gatan/trottoaren, vid skyfall ställer det till med problem - Tar inte tillvara på gödseln som egentligen kan säljas
Mycket bananskal över som sedan köps in av lantbrukare för att utfodra till djur (kor och grisar)
Inte optimalt foder, men innehåller vissa näringsämnen
Enkla inhysningssystem, inget strö
Vad kännetecknar integrerade system?
Akvakultur i komb. med risodling
Akvakultur i komb med andra djurslag
Djur i komb med odling
Vanligt att nyttja gödseln som biogas
Man får mer ris genom dessa integrerade system, högre avkastning
Ankorna gödslar marken med dess träck, men de äter även skadedjur
Kaniner i burarna - för att äta kött
Träcken trillar ner i vattnet och gödslar marken men är även foder för fiskarna
Fördelar med integrerade system?
Synergieffekter: ökad produktion, bekämpning av skadedjur och ogräs
Recirkulerar ämnen som N och P
Användning av produkter inom gården
Förbättra marken, jordkvaliteten-gödsel
Stabilare inkomster - om dålig skörd har lantbrukaren djur som inkomstkälla
Ett bra system, ffa småskalig produktion - behöver inte köpa lika mycket insatsmedel
Nackdel: bred kunskap
Intensiva system, (kyckling, gris och mjölk)
Väldigt stora besättningar
Ofta tusentals djur på en gård
Använder mycket antibiotika i förebyggande syfte - lättillgängligt
Kännetecknas av hög produktivitet och hög avkastning
Semi-intensiva system
Halv intensivt men inte så intensivt som 10 000 kor, utan kanske 20-30 st
Liten yta att röra sig på och ingen tillgång till utevistelse - dock sällan uppbundna
Utmaningar i dessa system
Värmestress
- ökad kroppstemp
- ökad andningsfrekvens
- minskat foderintag - minskad produktion
- försämrad reproduktion
- ökat vattenintag (om tillgång!)
- Sällan fri tillgång på vatten
- Lantbrukarna underskattar hur mycket vatten som behövs - de ger ofta mindre än vad de tror vilket resulterar i försämrad produktion
- Helt brist på foder under torrperioder
Köper in om det finns tillgängligt och om det rent ekonomiskt är möjligt - inte utifrån djurens behov - Lågt nutritionellt värde
- Tillskottsutfodring efter tillgång och inte efter djurets behov
- Arbetsintensivt hitta foder
- Dyrt köpa importerat
Vanliga fodermedel?
Bete, stora extensiva betesmarker. Ofta halvtorra och torra områden
Gräs, baljväxter, blad från träd
Biprodukter, från spannmål och frukt (strå, majs, bananskal, etc) - väldigt viktigt
Rester från tex restaurangkök
Grovfoder i tropiska områden
Sämre kvalitet på grovfoder i tropiska områden
Låg smältbarhet
Högt fiberinnehåll
Mognar snabbt
Tillåts ofta gå i blom innan skörd, dvs stor förlust i kvalitet
- Biomassan blir högre - större skörd men sämre kvalitet
- En annan anledning är att fröna faller ner till marken vilket är nödvändigt för ettåriga grödor, dock inte för perenna gräs som återkommer
Stora skillnader i kvalitet i olika delar samma växt
Antinutritionella faktorer; ger minskat näringsupptag, hämmad tillväxt
Betesmarker
4.9-8.5 MJ ME/kg DM, vanligt tropiska betesmarker
- ca 11, tempererade områden
Proteininnehåll mellan 4-9 %,
- Ca 20%, tempererade områden
Träd/buskar utmärkt proteinkälla
Exempel; Erythrina, jackfruit, mango (frukt att sälja och blad till djur)
Bra proteininnehåll och smältbarhet
Färskt el torkad
Kan vara tillgängligt när inget annat finns
Smakligt
MEN
Antinutritionella ämnen i många växter, tex blad hos flera träd/buskar
T.ex. tanniner, alkaloider, (vätecyanid; HCN - dödligt för får)
Kassava
Odlas för kassavarot till humankonsumtion
Torkade kassavablad och kassava hö utmärkt proteinkälla.
Möjligt foder året om
Färsk kassava innehåller HCN (Vätecyanid) - utan att vänja fåren kan det vara dödligt
Skillnaden mellan färsk, torkad och att göra hö av kassava
Tanninerna minskar drastiskt
Dock stor arbetsbelastning
Utmaningar, forts.
Dödlighet hos livsmedelsproducerande djur är 3-10 gånger högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer
För vuxna getter kan dödligheten vara så hög som 15% och hos unga/nyfödda getter ca 22-24%
Varför hålls djur på olika sätt och vilka faktorer avgör valet av produktionssystem?
Valet av produktionssystem påverkas av tillgång till resurser, ekonomiska mål, geografiska och klimatmässiga förutsättningar samt efterfrågan på olika produkter. De fyra systemen skiljer sig åt på flera punkter:
Extensiva system: Utnyttjar stora ytor med naturlig vegetation och kräver minimalt med foder och insatser. Vanligt i områden med begränsad odlingskapacitet, såsom bergs- eller torrområden, där djuren kan beta fritt.
Stadsnära jordbruk: Mindre skala och nära konsumenterna, ofta med fokus på färska produkter som ägg och mjölk. Detta system är anpassat för att möta efterfrågan i tätbebyggda områden och kan bidra till lokal matförsörjning.
Integrerade system: Kombinerar djurhållning med växtodling, exempelvis ris- och ankproduktion. Detta är vanligt i utvecklingsländer och erbjuder miljöfördelar genom att optimera användningen av resurser och minska behovet av gödningsmedel.
Intensiva system: Hög produktivitet med fokus på hög djurtäthet och snabb tillväxt, vanliga inom kommersiell kyckling- och grisproduktion. Systemet kräver mer insatser som foder och teknik men är ekonomiskt effektivt och ofta beroende av stordrift.
Hur påverkas djuren, deras välfärd och produktion i olika system?
Extensiva system: Ger djuren större utrymme och naturliga beteenden, vilket gynnar deras välfärd. Nackdelen är dock lägre produktivitet, särskilt eftersom väder och säsong kan påverka tillgången till bete.
Stadsnära jordbruk: Kan erbjuda god välfärd genom mindre skala och närhet till konsumenter som ofta prioriterar djurvänliga metoder. Begränsat utrymme kan dock vara en utmaning.
Integrerade system: Stöder djurens välfärd genom naturliga beteenden, som i anka-risodlingar. Dessutom minskar systemet miljöpåverkan genom effektiv resursanvändning, vilket kan förbättra produktionsstabilitet på längre sikt.
Intensiva system: Ger hög produktion per djur, men djurtätheten kan leda till stress, sjukdomar och begränsat utrymme, vilket ofta kräver särskilda välfärdsåtgärder.
Effekter av klimatförändringar och befolkningsökning från olika produktionssystem
Extensiva system är känsliga för extremväder och torka, vilket kan begränsa betet och därmed produktionen.
Stadsnära jordbruk kan hjälpa till att möta lokal efterfrågan från ökande befolkningar, men påverkas av begränsad markyta och högre markpriser.
Integrerade system har potential att anpassa sig till klimatförändringar genom att återvinna resurser och minska beroendet av externa insatser.
Intensiva system kan hantera hög efterfrågan på mat, men är samtidigt känsliga för klimatförändringar då foder och vatten kan bli dyrare och tillgången minskar.
Andra faktorer som kan påverka valet av produktionssystem
Ekonomiska faktorer: Tillgång till kapital, priset på insatsvaror och ekonomiska incitament kan styra val mot mer intensiva eller integrerade system.
Politisk och social acceptans: Efterfrågan på djurvänliga och miljövänliga produkter kan driva en övergång till stadsnära och extensiva system.
Teknik och innovation: Ny teknik för foderhantering, biotrygghet och resurseffektivitet kan göra intensiva och integrerade system mer hållbara.
Sammanfattningsvis påverkas valet av produktionssystem av en kombination av miljö, ekonomi, sociala värderingar och tillgång till teknik – alla med direkt inverkan på djurvälfärd, produktivitet och miljöeffekter.
