Hållbar djurproduktion 10/10 Flashcards
Ökad efterfrågan på livsmedel från djur, när?
När ex. länder går från stor fattigdom till liten fattigdom - efterfrågan på livsmedel från djur ökar.
Om man flyttar in städer är tillgången på livsmedel högre vilket kan öka konsumtionen
Vad är skillnaden på Food safety och Food security?
Food safety - Livsmedelssäkerhet t.ex. matförgiftning
Food security - Livsmedelsförsörjning t.ex. spannmålsbrist (att man kan äta sig mätt, att ett lan kan försörja sina invånare)
Vad innebär One World - One Health?
Djur och människor delar samma livsmiljöer och vi påverkas av varandras hälsa och av hur vår miljö mår
One Health-konceptet innehåller både livsmedelssäkerhet och livsmedelsförsörjning
Livsmedelsproduktion
Infektioner
Antimikrobiell resistens
Ekosystem och miljöindikatorer
Klimatförändringar
Translationell och komparativ medicin
Djurs betydelse för människan
Naturupplevelser och hälsa
Husdjursproduktionens miljöpåverkan?
Zoonoser
Energiförbrukning
Vattenförbrukning
Klimatpåverkan
Övergödning
Markanvändning
Erosion
Utsläpp av giftiga ämnen
Antibiotikaanvändning → resistens
Biologisk mångfald
Påverkan på landskapet
Insatser och avkastning
Hög avkastning minskar påverkan per kg produkt
Låg användning av insatser minskar påverkan per kg produkt
Klimatpåverkan kan förändras på två sätt: öka avkastningen (ex. späder ut användningen av fossila bränslen över mer kött och ägg, per kilo mindre påverkan) eller minska användningen av insatsmedel (ex. konstgödsel)
Planetära gränserna?
Vi har ett jordklot och det ska vi klara oss med, men det finns en gräns hur mycket jorden klarar - illustreras mellan det röda och det gröna - vi ska hålla oss innanför det säkra området (gröna), annars kommer vi till ett stadium där vi inte kan förutse konsekvenserna
Ser värst ut för förlusten av biologisk mångfald, kväve kretsloppet och klimatförändringarna
Miljömålet - ingen övergödning: Kvävets kretslopp, N
Är kretsloppet slutet behöver man inte tillföra någon näring, men när man i lantbruket plockar bort delar genom skördning behöver man tillsätta kväve
Konstgödsel är en väldigt energikrävande process men är nödvändigt idag
Miljömålet - ingen övergödning: Näringens kretslopp är brutet - kväve och fosfor (inom lantbruket)
Lantbruk -> Mat -> avfall/avlopp -> (brutet) Lantbruk
Växtodling -> Djur -> Gödsel -> (brutet - konstgödsel) Växtodling
Gödsel från djuren kan ses som ett problem, t.ex. på ridskolor som inte har egen mark att sprida på
Kan vi knyta ihop kretsloppet kan problemet minska
Övergödning, P
Östersjön tar emot 30 000 ton fosfor per år
Optimal fördelning av stallgödsel och källsorterat toalettavfall skulle kunna täcka:
81% av kvävebehovet
52% av fosforbehovet
Ännu mer om återföring av växtnäringen i matavfall
Miljömålet - Ett rikt odlingslandskap: Förlust av biologisk mångfald
Hagmarker växer igen
Jordbruksmark med monokultur expanderar
Användning av bekämpningsmedel
Två sätt att tänka som helt krockar:
Har vi en så effektiv/intensiv produktion som möjligt krävs mindre mark - det blir mindre biologisk mångfald på den marken som brukas intensivt men å andra sidan kan den övriga marken användas till t.ex. naturreservat
En mer extensiv produktion - mer mark krävs - den marken som används i lantbruket kan främja biologiska mångfalden
‘Spare land’ ELLER ‘Share land’
‘Spare land’
Intensiv produktion:
- mindre markkrävande
- lägre biologisk mångfald på produktionsmark
- rum för naturreservat
‘Share land’
Extensiv produktion:
- mer markkrävande
- högre biologisk mångfald på produktionsmark
Total biomassa av levande däggdjur
60% husdjur
36% människor
4% vilda däggdjur
Miljömålet - Giftfri miljö
Bekämpningsmedel i foderodlingen
Mängd och toxicitet
Ibland används mg aktivsubstans
Resistensen växer
- I sydamerika har restistensen ökat drastiskt pga för stor användning av GMO - har lett till att man idag behöver använda med giftiga medel
Miljömålet - Begränsad klimatpåverkan: klimatförändringarna
Anpassa vår djurhållning till nytt klimat (adaptation) (anpassa grödorna utefter väderförändringarna (torka och blöta), djuren kan beta på natten istället för dagen, längre betessäsong)
Bromsa klimatförändringen (mitigation)
Klimatpåverkan från animalieproduktionen
Koldioxid, lustgas: från växtodling
Metan: från djuren
Metan, lustgas: från gödsel
Metan eller koldioxid?
Metan mycket högre klimatpåverkan än koldioxid (kortsiktigt)
- Metan är en mer kraftig växthusgas ut ett kortsiktigt perspektiv - hög temperaturökning, men går ner och försvinner
Koldioxid från fossila bränslen tillför “nytt” kol som stannar kvar i atmosfären
- Varje koldioxid som kommer ut från fossila bränslen ligger kvar och försvinner inte
Växthusgasutsläpp (kg) per kg animaliskt protein, 2019
Olika djurslag ger olika proportioner på dessa gaser
CO2-ekvivalenter nyttjas för att få en jämförbar skala
Högst till lägst:
1. Nötkreatur
2. Får
3. Gris
4. Kyckling
Hållbar svensk proteinkonsumtion
Globalt finns 0,2 ha jordbruksmark / person
Sverige har 2,6 milj ha jordbruksmark
Sverige bör försörja 13,5 milj personer
Växtodling för livsmedel eller för foder?
71% av världens jordbruksmark används för foder eller bete och 29% till mat
37% - permanent betesmark
29% - grödor för mat
20% - sådda gräsmarker:
- Denna markanvändning kan ifrågasättas, men vallen är värdefull i kretsloppet
14% - grödor för foder:
- Denna mark kunde hellre användas till matproduktion
Det svenska lantbrukets omvandling
Svenska djurbönder har svårt att konkurrera på en fri marknad (Öppen marknad inom EU)
9 av 10 lantbruk har lagt ned i slättbygden de senaste 25 åren
Strukturrationalisering – färre men större besättningar
Mer mjölk produceras tack vare avel och bättre omvårdnad
Många fler små gårdar i ex. Norge och Schweiz (inte med i EU)
Hållbara produktionssystem - hur utvärderar vi det?
Produktionsnivå
Produktkvalitet
Ekonomiskt resultat
Klimat och miljöpåverkan (positiv och negativ)
Hållbart nyttjande av insatsmedel och mark
Djurvälfärd
Landsbygdsutveckling
Arbetsmiljö
Landskapets skönhet
Påverkan på biodiversitet
Doughnut economy
De sociala aspekterna - vad är de viktigaste sociala frågorna för att ha utrymme för mänskligheten att utvecklas på ett hållbart sätt (inom de planetära gränserna)
Hon kom fram till 11 st
Planetära gränserna längst ut
Målkonflikter finns, hur ska de hanteras?
Målkonflikter:
Bra liv för oss, här och nu - Bra liv långt borta, och för kommande generationer
God arbetsmiljö - Låga produktionskostnader
Individen har rätt att välja, t ex mat och bostadsort - Sverige uppfyller miljömål och Paris-avtal
Billig mat - Kött, mjölk, ägg och odlad fisk med god djurvälfärd
Kött, mjölk och ägg för en hållbar framtid
Fortsätt arbeta för en effektivare produktion (sett till hela produktionen - livstids/gårds-effektivitet)
Djurens klimatpåverkan kommer till stor del från foderodlingen
Konsumtionsmönster behöver förändras (ingår också att minska svinnet)
Kan finnas visst utrymme för fler djur i Sverige (om minskad import)
Ta ansvar: producera mat i Sverige
Långsiktigt hållbar import och export
Identifiera och acceptera målkonflikter (måste erkännas - se till den samlade nyttan)
Se till den samlade nyttan och gör strategiska val
Lantbrukets djur ger inkomster åt många, särskilt i låginkomstländer
(SDG 1 - Ingen fattigdom)
Avel för hållbart nyttjande av djur här – men hur passar ”våra” djur där?
Genotyp-miljö-samspel, G x E
Stimulera uppbyggnad av inhemsk avelsarbete:
- Avel för mer robusta djur
- Systematiska korsningsprogram
- Korsningsprogram med inhemsk och ”exotisk” ras, utan att den inhemska rasen förloras
Avel för effektivare livsmedelproduktion
(SDG 2 - Ingen hunger)
Mer mat med mindre resurser
Mer mat med mindre negativ klimatpåverkan
Men konsumtionen (mängd animaliska livsmedel) måste ändå ändras i många länder
Och svinnet måste minskas
Välbefinnande och konsumenternas förtroende + antibiotikaresistens
(SDG 3 - Hälsa och välbefinnande)
Produktkvalitet: smak, näringsinnehåll, säkerhet, spårbarhet, äkta vara
“Etisk kvalitet” (bättre djurvälfärd)
Antibiotikaresistenta bakterier
En stor del av antibiotikan används till djur
Husdjur selekterade för bättre immunförsvar behöver mindre antibiotika
Avelsarbetet bidrar till lägre kostnader och högre inkomster
Arbetsvillkor, arbetsglädje
(SDG 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt)
Avelsarbetet bidrar till lägre kostnader och högre inkomster
- Hur stort ekonomiskt utrymme finns det för selektion för egenskaper viktiga för djurs välfärd?
Arbetsvillkor, arbetsglädje
Avel för god hälsa, låg dödlighet och “gott beteende”
Avla bort oönskade arbetsuppgifter: kastrera, avhorna, nödslakta
Vill kunna vara stolt över sin djurproduktion
Avel för hållbart nyttjande av djur - vadå hållbart?
(SDG 12 - Hållbar konsumtion och produktion)
Arbetet med att definiera vad ett hållbart avelsprogram är - ett steg i rätt riktning
Avel för hållbart nyttjande av djur - vadå hållbart?
(SDG 12 - Hållbar konsumtion och produktion)
(SDG 1 - Ingen fattigdom)
Robust: Förmågan att klarar sig (ganska) bra även i ”sämre miljöer” (ex. näringsfattigt foder)
Resilient: Förmågan att klara kortare, ovanliga störningar i miljön (ex. värmebölja)
men definitionerna är lite flytande
”Robustness” tålighet, härdighet
”Resilience” motståndskraft, motsats till sårbarhet
Finns genetisk variation i båda dessa egenskaper
Vad försvårar uppfyllandet av SDG 12 (Hållbar konsumtion och produktion)?
brand
torka och översvämning
värmebölja, storm, skyfall, hagel, köldknäpp
skeppsbrott och askmoln
strejk och krig
sjukdomsutbrott och pandemi
handelsrestriktioner och extrem kostnadsökning
Störning - hur mycket och hur länge varar störningen?
Resiliens (motståndskraft) – hur mycket och hur länge påverkas djuret?
Selektera för resilienta (motståndskraftiga) djur
Mindre och färre avvikelser från förväntad kurva = mer resilient
Nyttja dagliga ”gratis-registreringar” från mjölkroboten
Målkonflikt: Djur med anlag för hög resiliens har anlag för lägre produktion
Idisslare äter gräs :) och producerar mjölk och kött :) och producerar metan :(
(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)
Metanutsläpp från mjölkkor registrerat i mjölkningsrobot
Genetisk variation mellan kor i mängd metan per kg mjölk
- Selektera för
mindre metan
och eller
- bättre reproduktion och hälsa
ökad livslängd
Att selektera för lägre metanutsläpp är möjligt – men dyrt och krångligt
(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)
Samhällets mål, politiska beslut
Även stötta utveckling i låginkomstländer
Djur med
- lagom hög produktion
- bättre reproduktion
- bättre hälsa
För grisar och fjäderfä kommer klimatpåverkan främst från foderodlingen och gödselhanteringen
(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)
Effektivt foderutnyttjande i hela produktionssystemet
Effektivt utnyttjande av sådant vi inte kan äta (inte vill äta)
Avelsarbete och bättre skötsel gör att …
(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)
mängd växthusgas/kg mjölk minskar
färre mjölkkor behövs
Om vi då fortsätter äta lika mycket kött… behövs fler dikor
Dikor ger större mängd växthusgas/kg protein
Klimatpåverkan från kött+mjölk ökar
Förbättra produktionssystemet “mjölk-och-kött-ihop” och anpassa köttkonsumtionen
Låg miljöbelastning
(SDG 14 - Hav och marina resurser)
Kväve och fosforförluster
Effektivare grisar - lägre miljöbelastning
Genmanipulerade “miljögrisar” bildar eget fytas i saliven
EnviropigTM utnyttjar växtfosfor effektivare
Fosfor behöver inte tillsättas i fodret
60-70% lägre fosforutsläpp från grisarna
Låg acceptans för GMO i livsmedelsproduktion
Enviropig-linjen finns inte kvar
Idisslare äter gräs :) och producerar mjölk och kött :) och producerar vild biologisk mångfald :)
(SDG 15 - Ekosystem och biologisk mångfald)
Kulturlandskapet och de betande husdjuren som skapare av vild biologisk mångfald
Alternativ till kulturlandskap i Sverige: artfattigare skog
Kritisk fråga: Hur mycket betar egentligen våra svenska mjölkkor?
Alternativ målegenskap:
- Förmåga att producera mjölk & kött på bete och grovfoder
- Grovfoder-effektivitet istället för fodereffektivitet
Interbull Centre (placerat på SLU)
(SDG 17 - Genomförande och globalt partnerskap)
Interbull främjar utveckling och genomförande av avelsvärdering för nötkreatur (mjölk- och kött-raser)
Global semin-handel
Varje land har sin modell för avelsvärdering
På Interbull Centre ”översätts” nationella avelsvärden till jämförbara avelsvärden för en rättvis jämförelse av semintjurars avelsvärden mellan länder
Exempel: Nya Zeeland-tjur med högt avelsvärde kan passa mjölkbönder i Sverige som vill ge korna mycket grovfoder och nyttja betet
Arbetsordning för avel för ett mer hållbart nyttjande av djur
- Arbeta interdisciplinärt
- Erkänn målkonflikter
- Kom överens om avelsmålet
- Utveckla bättre produktionssystem
- Avla djur (och växter) som passar för dessa system
- Utvärdera produktionssystemens hållbarhet
- Utveckla produktionssystemen vidare
- Revidera avelsmålet
hur kan utfodringen hjälpa till att förbättra och uppnå FNs hållbarhetsmål?
Utfodring kan bidra till FN
hållbarhetsmål genom att förbättra djurens hälsa, effektivisera resursanvändningen och minska utsläppen. Genom precisionsutfodring kan foder anpassas för att optimera näringsupptaget och minska svinn, vilket leder till lägre metanutsläpp och mindre behov av mark och vatten för foderproduktion. Detta stödjer hållbar konsumtion och produktion (mål 12), bekämpar hunger genom ökad produktivitet (mål 2), och minskar klimatpåverkan från djurhållning (mål 13).
Hur kan utfodringen stjälpa/försvåra att vi uppnår hållbarhetsmålen?
Utfodring kan försvåra uppnåendet av hållbarhetsmålen om den är ineffektiv eller resursintensiv. Användning av stora mängder foder kräver omfattande mark, vatten och energi, vilket kan bidra till avskogning, vattenbrist och höga utsläpp. Dessutom kan foderproduktion leda till konkurrens om resurser med livsmedelsproduktion för människor, vilket påverkar livsmedelsförsörjningen negativt och motverkar målen för hållbar konsumtion (mål 12), klimatåtgärder (mål 13) och minskad hunger (mål 2).
Framtiden är oförutsägbar, men vi vet att…
klimatet förändras
alla människor behöver mat
jordens befolkning ökar
fler bor i städer
minskad fattigdom förändrar konsumtionen
konkurrensen om jordbruksmark ökar
Framtiden är oförutsägbar, men vi vet att…
det är vi som skapar framtiden
Antropocen (vi påverkar den värld vi lever i)
På vilket sätt kan du (och jag) bidra till att SDG uppfylls?
Vi kan bidra till FN
hållbarhetsmål (SDG) genom att göra hållbara val i vår vardag, som att minska matsvinn, välja miljövänliga produkter och stödja företag som arbetar för social och miljömässig hållbarhet. Vi kan också minska vår energiförbrukning, använda hållbara transportmedel och sprida kunskap om hållbarhetsmålens betydelse. Genom att aktivt engagera oss i samhällsfrågor och delta i hållbarhetsinitiativ kan vi tillsammans främja en mer hållbar framtid.
Vad är One Health?
One Health är ett holistiskt tillvägagångssätt som erkänner sambanden mellan människors, djurs och ekosystemens hälsa. Målet är att samarbeta tvärvetenskapligt för att förebygga sjukdomar och främja hälsa på ett sätt som tar hänsyn till hur dessa tre områden påverkar varandra. One Health är särskilt viktigt för att hantera globala utmaningar som zoonotiska sjukdomar (exempelvis COVID-19), antibiotikaresistens och klimatförändringars effekter på hälsa.
