Hållbar djurproduktion 10/10

Question 1

Ökad efterfrågan på livsmedel från djur, när?

Answer 1

När ex. länder går från stor fattigdom till liten fattigdom - efterfrågan på livsmedel från djur ökar.

Om man flyttar in städer är tillgången på livsmedel högre vilket kan öka konsumtionen

Question 2

Vad är skillnaden på Food safety och Food security?

Answer 2

Food safety - Livsmedelssäkerhet t.ex. matförgiftning

Food security - Livsmedelsförsörjning t.ex. spannmålsbrist (att man kan äta sig mätt, att ett lan kan försörja sina invånare)

Question 3

Vad innebär One World - One Health?

Answer 3

Djur och människor delar samma livsmiljöer och vi påverkas av varandras hälsa och av hur vår miljö mår
One Health-konceptet innehåller både livsmedelssäkerhet och livsmedelsförsörjning

Livsmedelsproduktion
Infektioner
Antimikrobiell resistens
Ekosystem och miljöindikatorer
Klimatförändringar
Translationell och komparativ medicin
Djurs betydelse för människan
Naturupplevelser och hälsa

Question 4

Husdjursproduktionens miljöpåverkan?

Answer 4

Zoonoser
Energiförbrukning
Vattenförbrukning
Klimatpåverkan
Övergödning
Markanvändning
Erosion
Utsläpp av giftiga ämnen
Antibiotikaanvändning → resistens
Biologisk mångfald
Påverkan på landskapet

Question 5

Insatser och avkastning

Answer 5

Hög avkastning minskar påverkan per kg produkt

Låg användning av insatser minskar påverkan per kg produkt

Klimatpåverkan kan förändras på två sätt: öka avkastningen (ex. späder ut användningen av fossila bränslen över mer kött och ägg, per kilo mindre påverkan) eller minska användningen av insatsmedel (ex. konstgödsel)

Question 6

Planetära gränserna?

Answer 6

Vi har ett jordklot och det ska vi klara oss med, men det finns en gräns hur mycket jorden klarar - illustreras mellan det röda och det gröna - vi ska hålla oss innanför det säkra området (gröna), annars kommer vi till ett stadium där vi inte kan förutse konsekvenserna

Ser värst ut för förlusten av biologisk mångfald, kväve kretsloppet och klimatförändringarna

Question 7

Miljömålet - ingen övergödning: Kvävets kretslopp, N

Answer 7

Är kretsloppet slutet behöver man inte tillföra någon näring, men när man i lantbruket plockar bort delar genom skördning behöver man tillsätta kväve

Konstgödsel är en väldigt energikrävande process men är nödvändigt idag

Question 8

Miljömålet - ingen övergödning: Näringens kretslopp är brutet - kväve och fosfor (inom lantbruket)

Answer 8

Lantbruk -> Mat -> avfall/avlopp -> (brutet) Lantbruk

Växtodling -> Djur -> Gödsel -> (brutet - konstgödsel) Växtodling

Gödsel från djuren kan ses som ett problem, t.ex. på ridskolor som inte har egen mark att sprida på
Kan vi knyta ihop kretsloppet kan problemet minska

Question 9

Övergödning, P

Answer 9

Östersjön tar emot 30 000 ton fosfor per år

Question 10

Optimal fördelning av stallgödsel och källsorterat toalettavfall skulle kunna täcka:

Answer 10

81% av kvävebehovet
52% av fosforbehovet
Ännu mer om återföring av växtnäringen i matavfall

Question 11

Miljömålet - Ett rikt odlingslandskap: Förlust av biologisk mångfald

Answer 11

Hagmarker växer igen

Jordbruksmark med monokultur expanderar

Användning av bekämpningsmedel

Två sätt att tänka som helt krockar:
Har vi en så effektiv/intensiv produktion som möjligt krävs mindre mark - det blir mindre biologisk mångfald på den marken som brukas intensivt men å andra sidan kan den övriga marken användas till t.ex. naturreservat

En mer extensiv produktion - mer mark krävs - den marken som används i lantbruket kan främja biologiska mångfalden

Question 12

‘Spare land’ ELLER ‘Share land’

Answer 12

‘Spare land’
Intensiv produktion:
- mindre markkrävande
- lägre biologisk mångfald på produktionsmark
- rum för naturreservat

‘Share land’
Extensiv produktion:
- mer markkrävande
- högre biologisk mångfald på produktionsmark

Question 13

Total biomassa av levande däggdjur

Answer 13

60% husdjur
36% människor
4% vilda däggdjur

Question 14

Miljömålet - Giftfri miljö

Answer 14

Bekämpningsmedel i foderodlingen

Mängd och toxicitet

Ibland används mg aktivsubstans

Resistensen växer
- I sydamerika har restistensen ökat drastiskt pga för stor användning av GMO - har lett till att man idag behöver använda med giftiga medel

Question 15

Miljömålet - Begränsad klimatpåverkan: klimatförändringarna

Answer 15

Anpassa vår djurhållning till nytt klimat (adaptation) (anpassa grödorna utefter väderförändringarna (torka och blöta), djuren kan beta på natten istället för dagen, längre betessäsong)

Bromsa klimatförändringen (mitigation)

Question 16

Klimatpåverkan från animalieproduktionen

Answer 16

Koldioxid, lustgas: från växtodling

Metan: från djuren

Metan, lustgas: från gödsel

Question 17

Metan eller koldioxid?

Answer 17

Metan mycket högre klimatpåverkan än koldioxid (kortsiktigt)
- Metan är en mer kraftig växthusgas ut ett kortsiktigt perspektiv - hög temperaturökning, men går ner och försvinner

Koldioxid från fossila bränslen tillför “nytt” kol som stannar kvar i atmosfären
- Varje koldioxid som kommer ut från fossila bränslen ligger kvar och försvinner inte

Question 18

Växthusgasutsläpp (kg) per kg animaliskt protein, 2019

Answer 18

Olika djurslag ger olika proportioner på dessa gaser

CO2-ekvivalenter nyttjas för att få en jämförbar skala

Högst till lägst:
1. Nötkreatur
2. Får
3. Gris
4. Kyckling

Question 19

Hållbar svensk proteinkonsumtion

Answer 19

Globalt finns 0,2 ha jordbruksmark / person
Sverige har 2,6 milj ha jordbruksmark
Sverige bör försörja 13,5 milj personer

Question 20

Växtodling för livsmedel eller för foder?

Answer 20

71% av världens jordbruksmark används för foder eller bete och 29% till mat

37% - permanent betesmark

29% - grödor för mat

20% - sådda gräsmarker:
- Denna markanvändning kan ifrågasättas, men vallen är värdefull i kretsloppet

14% - grödor för foder:
- Denna mark kunde hellre användas till matproduktion

Question 21

Det svenska lantbrukets omvandling

Answer 21

Svenska djurbönder har svårt att konkurrera på en fri marknad (Öppen marknad inom EU)

9 av 10 lantbruk har lagt ned i slättbygden de senaste 25 åren

Strukturrationalisering – färre men större besättningar

Mer mjölk produceras tack vare avel och bättre omvårdnad

Många fler små gårdar i ex. Norge och Schweiz (inte med i EU)

Question 22

Hållbara produktionssystem - hur utvärderar vi det?

Answer 22

Produktionsnivå
Produktkvalitet
Ekonomiskt resultat
Klimat och miljöpåverkan (positiv och negativ)
Hållbart nyttjande av insatsmedel och mark
Djurvälfärd
Landsbygdsutveckling
Arbetsmiljö
Landskapets skönhet
Påverkan på biodiversitet

Question 23

Doughnut economy

Answer 23

De sociala aspekterna - vad är de viktigaste sociala frågorna för att ha utrymme för mänskligheten att utvecklas på ett hållbart sätt (inom de planetära gränserna)
Hon kom fram till 11 st
Planetära gränserna längst ut

Question 24

Målkonflikter finns, hur ska de hanteras?

Answer 24

Målkonflikter:

Bra liv för oss, här och nu - Bra liv långt borta, och för kommande generationer

God arbetsmiljö - Låga produktionskostnader

Individen har rätt att välja, t ex mat och bostadsort - Sverige uppfyller miljömål och Paris-avtal

Billig mat - Kött, mjölk, ägg och odlad fisk med god djurvälfärd

Question 24

Kött, mjölk och ägg för en hållbar framtid

Answer 24

Fortsätt arbeta för en effektivare produktion (sett till hela produktionen - livstids/gårds-effektivitet)
Djurens klimatpåverkan kommer till stor del från foderodlingen
Konsumtionsmönster behöver förändras (ingår också att minska svinnet)
Kan finnas visst utrymme för fler djur i Sverige (om minskad import)
Ta ansvar: producera mat i Sverige
Långsiktigt hållbar import och export
Identifiera och acceptera målkonflikter (måste erkännas - se till den samlade nyttan)
Se till den samlade nyttan och gör strategiska val

Question 25

Lantbrukets djur ger inkomster åt många, särskilt i låginkomstländer

(SDG 1 - Ingen fattigdom)

Answer 25

Avel för hållbart nyttjande av djur här – men hur passar ”våra” djur där?

Genotyp-miljö-samspel, G x E

Stimulera uppbyggnad av inhemsk avelsarbete:
- Avel för mer robusta djur
- Systematiska korsningsprogram
- Korsningsprogram med inhemsk och ”exotisk” ras, utan att den inhemska rasen förloras

Question 26

Avel för effektivare livsmedelproduktion

(SDG 2 - Ingen hunger)

Answer 26

Mer mat med mindre resurser

Mer mat med mindre negativ klimatpåverkan

Men konsumtionen (mängd animaliska livsmedel) måste ändå ändras i många länder

Och svinnet måste minskas

Question 27

Välbefinnande och konsumenternas förtroende + antibiotikaresistens

(SDG 3 - Hälsa och välbefinnande)

Answer 27

Produktkvalitet: smak, näringsinnehåll, säkerhet, spårbarhet, äkta vara

“Etisk kvalitet” (bättre djurvälfärd)

Antibiotikaresistenta bakterier
En stor del av antibiotikan används till djur
Husdjur selekterade för bättre immunförsvar behöver mindre antibiotika

Question 28

Avelsarbetet bidrar till lägre kostnader och högre inkomster

Arbetsvillkor, arbetsglädje

(SDG 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt)

Answer 28

Avelsarbetet bidrar till lägre kostnader och högre inkomster
- Hur stort ekonomiskt utrymme finns det för selektion för egenskaper viktiga för djurs välfärd?

Arbetsvillkor, arbetsglädje
Avel för god hälsa, låg dödlighet och “gott beteende”

Avla bort oönskade arbetsuppgifter: kastrera, avhorna, nödslakta

Vill kunna vara stolt över sin djurproduktion

Question 29

Avel för hållbart nyttjande av djur - vadå hållbart?

(SDG 12 - Hållbar konsumtion och produktion)

Answer 29

Arbetet med att definiera vad ett hållbart avelsprogram är - ett steg i rätt riktning

Question 30

Avel för hållbart nyttjande av djur - vadå hållbart?

(SDG 12 - Hållbar konsumtion och produktion)

(SDG 1 - Ingen fattigdom)

Answer 30

Robust: Förmågan att klarar sig (ganska) bra även i ”sämre miljöer” (ex. näringsfattigt foder)

Resilient: Förmågan att klara kortare, ovanliga störningar i miljön (ex. värmebölja)

men definitionerna är lite flytande

”Robustness” tålighet, härdighet

”Resilience” motståndskraft, motsats till sårbarhet

Finns genetisk variation i båda dessa egenskaper

Question 31

Vad försvårar uppfyllandet av SDG 12 (Hållbar konsumtion och produktion)?

Answer 31

brand
torka och översvämning
värmebölja, storm, skyfall, hagel, köldknäpp
skeppsbrott och askmoln
strejk och krig
sjukdomsutbrott och pandemi
handelsrestriktioner och extrem kostnadsökning

Störning - hur mycket och hur länge varar störningen?

Resiliens (motståndskraft) – hur mycket och hur länge påverkas djuret?

Question 32

Selektera för resilienta (motståndskraftiga) djur

Answer 32

Mindre och färre avvikelser från förväntad kurva = mer resilient

Nyttja dagliga ”gratis-registreringar” från mjölkroboten

Målkonflikt: Djur med anlag för hög resiliens har anlag för lägre produktion

Question 33

Idisslare äter gräs :) och producerar mjölk och kött :) och producerar metan :(

(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)

Answer 33

Metanutsläpp från mjölkkor registrerat i mjölkningsrobot

Genetisk variation mellan kor i mängd metan per kg mjölk
- Selektera för
mindre metan
och eller
- bättre reproduktion och hälsa
ökad livslängd

Question 34

Att selektera för lägre metanutsläpp är möjligt – men dyrt och krångligt

(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)

Answer 34

Samhällets mål, politiska beslut

Även stötta utveckling i låginkomstländer

Djur med
- lagom hög produktion
- bättre reproduktion
- bättre hälsa

Question 35

För grisar och fjäderfä kommer klimatpåverkan främst från foderodlingen och gödselhanteringen

(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)

Answer 35

Effektivt foderutnyttjande i hela produktionssystemet

Effektivt utnyttjande av sådant vi inte kan äta (inte vill äta)

Question 36

Avelsarbete och bättre skötsel gör att …

(SDG 13 - Bekämpa klimatförändringarna)

Answer 36

mängd växthusgas/kg mjölk minskar

färre mjölkkor behövs

Om vi då fortsätter äta lika mycket kött… behövs fler dikor

Dikor ger större mängd växthusgas/kg protein

Klimatpåverkan från kött+mjölk ökar

Förbättra produktionssystemet “mjölk-och-kött-ihop” och anpassa köttkonsumtionen

Question 37

Låg miljöbelastning

(SDG 14 - Hav och marina resurser)

Answer 37

Kväve och fosforförluster

Effektivare grisar - lägre miljöbelastning

Genmanipulerade “miljögrisar” bildar eget fytas i saliven

EnviropigTM utnyttjar växtfosfor effektivare

Fosfor behöver inte tillsättas i fodret

60-70% lägre fosforutsläpp från grisarna

Låg acceptans för GMO i livsmedelsproduktion

Enviropig-linjen finns inte kvar

Question 38

Idisslare äter gräs :) och producerar mjölk och kött :) och producerar vild biologisk mångfald :)

(SDG 15 - Ekosystem och biologisk mångfald)

Answer 38

Kulturlandskapet och de betande husdjuren som skapare av vild biologisk mångfald

Alternativ till kulturlandskap i Sverige: artfattigare skog

Kritisk fråga: Hur mycket betar egentligen våra svenska mjölkkor?

Alternativ målegenskap:
- Förmåga att producera mjölk & kött på bete och grovfoder

• Grovfoder-effektivitet istället för fodereffektivitet

Question 39

Interbull Centre (placerat på SLU)

(SDG 17 - Genomförande och globalt partnerskap)

Answer 39

Interbull främjar utveckling och genomförande av avelsvärdering för nötkreatur (mjölk- och kött-raser)

Global semin-handel

Varje land har sin modell för avelsvärdering

På Interbull Centre ”översätts” nationella avelsvärden till jämförbara avelsvärden för en rättvis jämförelse av semintjurars avelsvärden mellan länder

Exempel: Nya Zeeland-tjur med högt avelsvärde kan passa mjölkbönder i Sverige som vill ge korna mycket grovfoder och nyttja betet

Question 40

Arbetsordning för avel för ett mer hållbart nyttjande av djur

Answer 40

1. Arbeta interdisciplinärt
2. Erkänn målkonflikter
3. Kom överens om avelsmålet
4. Utveckla bättre produktionssystem
5. Avla djur (och växter) som passar för dessa system
6. Utvärdera produktionssystemens hållbarhet
7. Utveckla produktionssystemen vidare
8. Revidera avelsmålet

Question 41

hur kan utfodringen hjälpa till att förbättra och uppnå FNs hållbarhetsmål?

Answer 41

Utfodring kan bidra till FN
hållbarhetsmål genom att förbättra djurens hälsa, effektivisera resursanvändningen och minska utsläppen. Genom precisionsutfodring kan foder anpassas för att optimera näringsupptaget och minska svinn, vilket leder till lägre metanutsläpp och mindre behov av mark och vatten för foderproduktion. Detta stödjer hållbar konsumtion och produktion (mål 12), bekämpar hunger genom ökad produktivitet (mål 2), och minskar klimatpåverkan från djurhållning (mål 13).

Question 42

Hur kan utfodringen stjälpa/försvåra att vi uppnår hållbarhetsmålen?

Answer 42

Utfodring kan försvåra uppnåendet av hållbarhetsmålen om den är ineffektiv eller resursintensiv. Användning av stora mängder foder kräver omfattande mark, vatten och energi, vilket kan bidra till avskogning, vattenbrist och höga utsläpp. Dessutom kan foderproduktion leda till konkurrens om resurser med livsmedelsproduktion för människor, vilket påverkar livsmedelsförsörjningen negativt och motverkar målen för hållbar konsumtion (mål 12), klimatåtgärder (mål 13) och minskad hunger (mål 2).

Question 43

Framtiden är oförutsägbar, men vi vet att…

Answer 43

klimatet förändras
alla människor behöver mat
jordens befolkning ökar
fler bor i städer
minskad fattigdom förändrar konsumtionen
konkurrensen om jordbruksmark ökar

Question 44

Framtiden är oförutsägbar, men vi vet att…

Answer 44

det är vi som skapar framtiden
Antropocen (vi påverkar den värld vi lever i)

Question 45

På vilket sätt kan du (och jag) bidra till att SDG uppfylls?

Answer 45

Vi kan bidra till FN
hållbarhetsmål (SDG) genom att göra hållbara val i vår vardag, som att minska matsvinn, välja miljövänliga produkter och stödja företag som arbetar för social och miljömässig hållbarhet. Vi kan också minska vår energiförbrukning, använda hållbara transportmedel och sprida kunskap om hållbarhetsmålens betydelse. Genom att aktivt engagera oss i samhällsfrågor och delta i hållbarhetsinitiativ kan vi tillsammans främja en mer hållbar framtid.

Question 46

Vad är One Health?

Answer 46

One Health är ett holistiskt tillvägagångssätt som erkänner sambanden mellan människors, djurs och ekosystemens hälsa. Målet är att samarbeta tvärvetenskapligt för att förebygga sjukdomar och främja hälsa på ett sätt som tar hänsyn till hur dessa tre områden påverkar varandra. One Health är särskilt viktigt för att hantera globala utmaningar som zoonotiska sjukdomar (exempelvis COVID-19), antibiotikaresistens och klimatförändringars effekter på hälsa.