Tvärgruppsdiskussion Flashcards
Det finns många faktorer som påverkar världens djurpopulationer (vilka djur som finns, hur många djur, var de finns och vad de används till).
1a. Diskutera hur klimat, vattentillgång och infrastruktur påverkar fjäderfäpopulationer i olika regioner i världen.
Klimatet påverkar var fjäderfäpopulationerna finns i världen genom både djurens välfärd i olika klimat samt möjligheten att tillverka foder till fjäderfärna. Om klimatet är för varmt eller för kallt påverkar det produktionen negativt då det ger negativa konsekvenser på fåglarnas välfärd samt att det blir svårigheter med att odla fram foder. Det leder i sin tur till att produktionen blir ogynnsam och därför brukar inte fjäderfä-producenter finnas i dessa områden. Att produktionen gynnas av klimatet är en viktig faktor för att få en effektiv och gynnsam produktion. Klimatet kan även påverka energiförbrukningen i form av extra ventilation eller tillskottsvärme. Att sänka energiförbrukningen kan leda till en ökad lönsamhet och därmed bättre förutsättningar för att bedriva produktionen.
I varmare och tropiska klimat, som i Sydasien och delar av Afrika, kan fjäderfä drabbas av värmestress, vilket minskar tillväxt, reproduktion och äggproduktion. I kalla klimat krävs isolerade byggnader, värmekällor och extra resurser för att upprätthålla temperaturkontroll, vilket ökar produktionskostnaderna.
Vattentillgången är också viktig både för fåglarna i produktionen och för fodertillverkningen. Om tillgången på vatten är bristande, då missgynnas produktionen. Fjäderfä är extremt känsliga för störningar i vattentillförseln, därför är en säker vattentillgång en viktig faktor för att lyckas med produktionen.
Tillräckligt vatten är nödvändigt för både djurens behov och produktionen av deras foder. Fjäderfä kräver tillgång till rent vatten för både konsumtion och hygien, särskilt i varmare klimat där vattenbehovet ökar. Begränsad vattentillgång kan leda till lägre produktivitet och försämrad hälsa hos djuren och kräva import av vattenintensiva resurser. Detta kan leda till högre produktionskostnader och göra produktionen mindre hållbar.
Infrastrukturen är viktigt i fjäderfäproduktion då många intensiva system med höga fjäderfäpopulationen inte är integrerade, dvs att kycklingarna inte kläcks på samma ställe som de sedan hålls i produktionen. Ofta sker kläckningen på ett kläckeri för att kycklingarna sedan transporteras till gården där de ska födas upp för produktion. Detta gör att infrastrukturen till och från gården är en viktig del i produktionen. Infrastrukturen är även viktig med tanke på foderproduktion då stora maskiner skall kunna transporteras på vägarna. Import och export av foder, insatsmedel, och varor är beroende av bra infrastruktur, särskilt för stora intensiva system.
Tillgång till el, vägar och transport är avgörande för fjäderfäproduktionens effektivitet. I regioner med välutvecklad infrastruktur kan stora anläggningar enkelt transportera foder och produkter, medan bristfällig infrastruktur i låginkomstländer kan begränsa fjäderfäpopulationens storlek och distributionsmöjligheter. I mindre utvecklade regioner kan brist på sådana resurser begränsa produktionen till småskaliga system och lokala marknader, vilket kan hämma expansionsmöjligheter och göra fjäderfäproduktionen mindre konkurrenskraftig.
Alla dessa tre faktorer bidrar till var det går att bedriva fjäderfäproduktion i världen. Alla områden är inte lämpliga för en storskalig produktion både i hänsyn till djurens välfärd och möjlighet att producera samt för gynnsamheten av produktionen. Dessa faktorer påverkar därför fjäderfäpopulationens utbredning.
1b. Välj tre andra faktorer (andra än i 1a) som påverkar världens grispopulationer. Beskriv och diskutera dessa faktorers påverkan kortfattat.
Efterfrågan:
För att bedriva en lönsam produktion behövs en efterfrågan på produkterna, annars finns det inget behov för verksamheten.
Tradition/religion:
Religion och tradition spelar stor roll för efterfrågan då ex muslimer inte äter fläskkött. I länder och regioner där religioner som islam och judendom har en stark närvaro, som i Mellanöstern och Nordafrika, är grisproduktion och konsumtion av fläskkött starkt begränsade eller helt förbjudna. Detta innebär att grispopulationerna är mycket små eller obefintliga i dessa regioner, vilket påverkar den globala distributionen av grisar och fläskprodukter.
Fodertillgång ( miljöförutsättningar)
Den geografiska platsens tillgång på olika fodermedel påverkar vilken produktion som bedrivs. Vilka grödor är möjliga och lönsamma att producera? Finns det tillgång till mycket betesmark? För grisproduktionen behövs spannmål, proteinfodermedel och strö. Därför är dessa produktioner vanliga i områden med stor spannmålsodling.
Om möjligheterna för egen foderproduktion inte är optimala behövs en god ekonomi för att kunna importera mycket och bra foder. Det gör att ekonomi spelar en viktig roll i möjligheten att bedriva en effektiv och lönsam produktion. Tillgången till och kostnaden för foder har stor betydelse för grisproduktionens omfattning. Grisar kräver protein- och energirikt foder, främst från spannmål och sojabaserade produkter. I regioner med god tillgång till dessa resurser, som i Nordamerika och Europa, kan grisproduktionen bedrivas intensivt. I områden där foder är dyrt eller svårtillgängligt, som i delar av Afrika, begränsas produktionen och kan påverka både storlek och effektivitet.
Kunskap: För att kunna bedriva en grisproduktion som är lönsam och effektiv behövs kunskap. För att få grisarna att må bra och ha en hög tillväxt krävs god kunskap om foder och hur mycket energi de behöver för att växa. Det behövs även god kunskap om djurhållningen för att grisarna ska må bra och inte utveckla onormala beteenden och skada varandra.
Även kunskap om smittskydd och sjukdomar har en stor påverkan på populationen då ex utbrott av afrikanska svinpesten kan innebära stor minskning.
Ekonomiska förutsättningar: Ekonomisk utveckling och välståndsnivå påverkar efterfrågan på fläskkött, då ökad köpkraft ofta leder till ökad konsumtion av animaliska produkter. I snabbväxande ekonomier som Kina har hög efterfrågan stimulerat en intensiv och industrialiserad grisproduktion. Däremot kan ekonomisk instabilitet i andra regioner leda till minskad produktion, lägre investeringar i grisuppfödning och en ökad osäkerhet för grisproducenter.
Sjukdomsutbrott: Infektionssjukdomar som afrikansk svinpest (ASF) har en direkt påverkan på grispopulationer globalt. Utbrott kan leda till massavlivningar för att förhindra smittspridning, vilket har haft en särskilt stor effekt i Asien och Europa de senaste åren. Sjukdomsutbrott minskar inte bara populationerna utan påverkar även internationell handel, då vissa länder infört importrestriktioner för att skydda sina egna djurpopulationer.
Miljöregleringar: Strikta miljöregleringar, särskilt i Europa, påverkar produktionen genom att sätta gränser för exempelvis ammoniakutsläpp, vattenförbrukning och hantering av djuravfall. Dessa regleringar kan göra det kostsamt att utöka produktionen eller leda till att mindre producenter får svårt att klara konkurrensen. I regioner med färre regleringar kan produktionen växa mer intensivt, men med högre miljöpåverkan.
Teknisk och industriell utveckling gör grisproduktionen mer effektiv och hållbar. Genom automatisering och digital övervakning kan djurhälsa förbättras och produktionskostnader sänkas, vilket ökar produktiviteten. Framsteg inom avel och reproduktionstekniker, som artificiell insemination, leder till snabbare genetiska förbättringar och högre tillväxt, vilket optimerar populationen. Dessutom möjliggör hållbar teknik bättre avfallshantering och energiåtervinning, vilket minskar miljöpåverkan och gör det möjligt att upprätthålla stora grispopulationer med färre resurser.
Teknisk och industriell utveckling gör att grispopulationer varierar stort mellan regioner. I högutvecklade länder, där automatisering, avelsteknik och hållbara produktionssystem är vanligt, kan grisarna växa snabbare och mer effektivt, vilket möjliggör hög produktion med färre resurser och mindre miljöpåverkan. I utvecklingsländer, där tillgången till modern teknik och infrastruktur är begränsad, är produktionen ofta mindre effektiv, mer småskalig och lokal, vilket ger lägre tillväxt och fler resurser per djur. Detta leder till att grispopulationernas storlek, kvalitet och hållbarhet varierar stort globalt.
1c. Gå sedan igenom faktorerna ovan (1b) en gång till, och diskutera om (och hur) den pågående klimatförändringen förändrar det ni beskrivit för världens grispopulationer ovan.
Efterfrågan kan både minska och öka beroende på konsumenternas syn på grisproduktionens inverkan på klimatförändringarna. Det kan minska om konsumenter anser att griskött är en sämre proteinkälla för klimatet än exempelvis kyckling eller vegetariskt. Efterfrågan kan även öka om konsumenter anser att griskött är ett mer klimatsmart val än till exempel nötkött. Eftersom efterfrågan styr produktion och populationer av olika djurslag, kan alltså klimatförändringar påverka grispopulationer i olika delar av världen utifrån konsumenters efterfrågan.
Kulturella/religiösa faktorer: I vissa regioner påverkar klimatförändringen även kulturellt baserad grisproduktion. Om extrema väderförhållanden, som torka, förstärks i områden där grisproduktion redan är begränsad på grund av religiösa eller kulturella skäl, kan dessa samhällen välja att avstå från grisar till förmån för mer tåliga djurarter, som getter eller får. Därmed kan klimatförändringen ytterligare minska grispopulationerna i dessa regioner.
Klimatförändringarna kan påverka foderproduktionen i stor utsträckning. I många delar av världen är påverkar klimatförändringarna foderproduktionen negativt. Mer torka och extremväder i form av skyfall och översvämningar försvårar spannmålsodlingen. Detta kan påverka grisproduktionen negativt på grund av att fodertillgången minskar. Alternativt kan inköp av foder bli dyrt vilket gör att grisproduktionens ekonomi påverkas negativt. I vissa regioner kan foderproduktionens förutsättningar förbättras då klimatet blir varmare och möjligheten att producera proteinfodermedel ex soja bidrar till en ökad grisproduktion. Detta kan särskilt drabba länder som redan kämpar med foderförsörjning, och tvinga producenter att minska sina grispopulationer eller söka alternativa, mindre näringsrika foder, vilket kan sänka produktiviteten och djurens hälsa.
I och med klimatförändringarna behövs det mer kunskap om hur det påverkar produktionen. Både inom djurens välfärd, avel och fodertillverkningen. När klimatet förändras behövs djur som är anpassade och klarar av framtida klimat, vilket betyder att kunskap om förändrad avel för robustare och anpassade djur krävs. Dessutom behövs kunskap om hur inhysning och skötsel behöver förändras för att djuren ska må bra och kunna producera i ett förändrat klimat.
Ekonomiska förutsättningar: Klimatförändringen leder till ökade kostnader för produktion, exempelvis genom högre foderpriser, vattenbrist och investeringar i klimatresilient infrastruktur. För länder med god ekonomi är dessa kostnadsökningar mer hanterbara, vilket gör det möjligt att fortsätta investera i produktionen och upprätthålla stabila grispopulationer. Däremot riskerar låginkomstländer, som inte har råd att täcka de ökade kostnaderna, att få svårigheter med grisproduktionens lönsamhet, vilket kan minska populationerna och göra dem mer sårbara.
Sjukdomsutbrott: Klimatförändringen bidrar till spridningen av sjukdomar genom att förändra miljöer för vektorburna patogener och öka djurens stressnivåer, vilket kan försvaga deras immunförsvar. I varmare klimat kan sjukdomar som afrikansk svinpest spridas snabbare och få större konsekvenser. Länder med avancerad sjukdomsövervakning och bioteknik kan hantera detta bättre, medan regioner med begränsade resurser förlorar fler djur, vilket drastiskt påverkar grispopulationerna lokalt.
Miljöregleringar: Ökade miljökrav kan komma att bli mer omfattande som svar på klimatförändringarnas effekter, med fokus på att minska utsläpp och skydda vattenresurser. För grisproducenter innebär detta potentiellt högre kostnader för att efterleva nya regler kring exempelvis avfallshantering och energi, särskilt i länder med strikta miljömål. I regioner där regler är mindre strikta kan produktionen få ökad miljöpåverkan, vilket på sikt riskerar att ytterligare förvärra klimatförändringarna.
Teknologisk utveckling: Klimatförändringen driver på behovet av ny teknik för att anpassa grisproduktionen till extremväder och temperaturhöjningar. Exempelvis ökar efterfrågan på kylsystem och temperaturreglering för att skydda djuren i varmare klimat, samt på hållbara produktionssystem som effektivare vatten- och energiåtervinning. Länder med tillgång till avancerad teknologi kan anpassa sig bättre och bibehålla grispopulationer, medan regioner utan sådan teknik riskerar att minska sin produktion. Klimatförändringarna driver också på utvecklingen av genetiskt mer anpassade grisraser som är bättre på att tåla värmestress och effektivt omvandla alternativa foder. Genom att utveckla tåligare genotyper anpassade för högre temperaturer kan man minska dödligheten och bevara produktionen i varmare klimat. Detta innebär dock att de länder med hög genetisk kapacitet har en fördel, medan regioner utan sådan tillgång kan drabbas av en minskad och mer utsatt grispopulation.
Under kursens gång har ni fått exempel på olika produktionssystem för småskalig och storskalig animalieproduktion. Välj två olika djurslag för denna fråga.
Vi har valt: fjäderfä och gris
2a. Vilka besättningsstorlekar och produktionsvolymer handlar det om – ungefär vad kan betraktas som småskaligt och vad kan betraktas som storskaligt för detta djurslag? Ur vems perspektiv? beskriv kortfattat
Fjäderfä:
Småskalig produktion innebär ofta besättningar på cirka 50-500 fåglar och inriktar sig främst på lokal försörjning eller små marknader, vanligt i utvecklingsländer eller hos hobbyuppfödare. Produktionen är ofta enkel, utan avancerad teknik.
Småskalig produktion kan producera runt 500–10,000 kycklingar per år eller cirka 1,000–10,000 ägg årligen, beroende på besättningsstorlek och lokala resurser. Denna produktion är oftast begränsad till lokala marknader eller självhushållning.
Storskalig produktion omfattar besättningar på tiotusentals upp till flera miljoner fåglar, med en starkt industrialiserad och automatiserad infrastruktur. Detta är vanligt i länder med högt utvecklad fjäderfäindustri, som USA och Kina, och riktar sig mot nationella och globala marknader.
Storskalig produktion kan uppnå produktionsvolymer på flera miljoner kycklingar eller ägg per år. Exempelvis kan en stor broileranläggning producera över 1 miljon kycklingar årligen, medan en kommersiell äggproducent kan producera upp till 10 miljoner ägg eller mer.
Gris:
Småskalig produktion består vanligtvis av 1–100 grisar och kan vara inriktad på familjeförsörjning, lokala marknader eller småskaliga företag. Den är vanligt förekommande i utvecklingsländer och bland småbrukare i exempelvis Europa.
Småskalig produktion kan producera cirka 1–100 slaktfärdiga grisar per år. Denna produktion inriktas ofta på familjebehov eller små marknader och har en begränsad volym för lokal försäljning.
Storskalig produktion innebär besättningar på tusentals grisar, ofta i stora anläggningar med automatisering och effektiv produktionsteknik. Detta system är vanligare i USA och Europa, där produktionen är kommersiellt inriktad på att möta efterfrågan från större marknader. Storskalig produktion kan producera tusentals grisar årligen. Stora kommersiella anläggningar i USA eller Europa kan ha en årlig produktionsvolym på över 10,000 slaktfärdiga grisar, med infrastruktur för kontinuerlig tillväxt och optimerad foderhantering.
2b. För- och nackdelar med storskalig produktion? För- och nackdelar för vem? beskriv kortfattat
Fördelar med storskalig produktion:
Effektivitet och kostnad:
- För producenter: Högre produktivitet och lägre enhetskostnader genom storskalig produktion och automatisering. Detta kan leda till högre vinster.
- För konsumenter: Lägre priser på kött och ägg på grund av massproduktion och effektiv distribution.
Kvalitet och säkerhet:
- För konsumenter: Strikta kvalitetskontroller och säkerhetsstandarder, vilket ofta leder till högre produktkvalitet och mindre risk för livsmedelsburna sjukdomar.
Innovation och teknik:
- För producenter: Större möjligheter att investera i forskning och utveckling, vilket kan leda till bättre djurhälsa och produktionsmetoder.
Stordriftsfördelar: foder, insatsmedel, byggnader, bättre kontrakt med slakterier.
Bättre avelsmaterial → bättre produktion
Bättre kunskap: bättre utfodring, skötsel
Arbetsmöjligheter
Nackdelar med storskalig produktion:
Miljöpåverkan:
- För samhället: Storskalig produktion kan leda till ökad belastning på miljön, såsom vattenförorening och utsläpp av växthusgaser. Detta påverkar samhällen negativt genom försämrad livsmiljö och ekosystem.
Djurvälfärd:
- För djuren: Hög täthet och stressiga förhållanden kan leda till sämre djurvälfärd och ökad risk för sjukdomar, vilket ifrågasätter etiken i storskalig produktion.
Ekonomisk sårbarhet:
- För producenter: Storskaliga system är ofta beroende av globala marknader och kan bli sårbara för prisfluktuationer och handelsrestriktioner. Mindre producenter kan också pressas ut ur marknaden om de inte kan konkurrera.
Sämre koll på djuren
Stor utslaktning vid sjukdomsutbrott: etiskt?
2c. Beror svaret på fråga 2a-b på var i världen vi är? Beskriv i så fall hur, med exempel. beskriv kortfattat
Ja, exempelvis om vi jämför Sveriges och Kinas grisproduktion ses antagligen de stora besättningarna i Sverige som en liten produktion i Kina. Det kan även skilja sig mot exempelvis låginkomstländer i Afrika där förutsättningarna är sämre.
För- och nackdelar kan variera i olika delar av världen då man tex i låginkomstländer kan ha bättre koll på djuren i storskalig produktion och mindre koll på djuren i extensiv produktion där djuren vandrar fritt.
Ja, svaren på fråga 2a-b beror starkt på var i världen vi befinner oss, eftersom kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer varierar kraftigt mellan regioner. Här är några exempel:
Fjäderfä
Utvecklade länder (exempelvis USA och Europa):
Här är storskalig produktion vanlig, med stora anläggningar som utnyttjar avancerad teknik och automation för att uppnå hög produktivitet och effektivitet. Kostnaderna för produktion är ofta låga, vilket resulterar i lägre priser för konsumenter.
Fördelar: Konsumenterna får tillgång till billig och säker mat, medan producenterna kan investera i innovation och förbättrade produktionsmetoder.
Nackdelar: Miljöpåverkan och djurvälfärdsfrågor kan bli mer akuta.
Utvecklingsländer (exempelvis delar av Afrika och Asien):
Här är småskalig produktion vanligare, med fokus på familjeförsörjning och lokala marknader. Det finns begränsad tillgång till teknik och kapital för att etablera storskaliga anläggningar.
Fördelar: Små producenter kan bevara traditionella metoder och bevara lokal kultur, och produktionen kan vara mer hållbar i lokala sammanhang.
Nackdelar: Lägre effektivitet och högre priser för konsumenter på grund av begränsade resurser och teknik.
Gris
Kina och Brasilien:
I dessa länder finns det stora grisbiodlingsanläggningar som producerar hög volym av griskött för både inhemska och internationella marknader. Storskaliga system har vuxit snabbt för att möta den ökande efterfrågan.
Fördelar: Låga priser på griskött och hög produktivitet.
Nackdelar: Utmaningar med djurvälfärd och miljöpåverkan, samt ekonomiska sårbarheter vid prisfluktuationer.
Sverige:
I Sverige finns en stark tradition av småskalig grisproduktion, ofta med fokus på hållbarhet och djurvälfärd. Storskalig produktion finns också, men den är ofta förenad med stränga miljökrav och djurskyddslagar.
Fördelar: Hög djurvälfärd och miljöstandarder, vilket ger konsumenterna högkvalitativa produkter.
Nackdelar: Högre kostnader för producenter och potentiellt högre priser för konsumenter.
Regionala skillnader:
Ekonomiska förutsättningar:
- I utvecklade länder har producenter ofta tillgång till kapital och teknologi som möjliggör storskalig produktion. I utvecklingsländer är resurserna begränsade, vilket ofta leder till småskalig produktion.
Kulturella och sociala faktorer:
- I vissa kulturer kan traditionella produktionsmetoder och lokala kostvanor styra efterfrågan på småskalig produktion, medan andra regioner kan föredra kostnadseffektivitet och massproduktion.
Miljö- och klimatförhållanden:
- Olika klimat och tillgång till resurser som vatten och foder påverkar hur effektivt djurproduktion kan bedrivas. Regionen kan också påverka vilka produktionsmetoder som är hållbara och ekonomiskt lönsamma.
Regler och riktlinjer:
- Strängare djurvälfärds- och miljölagar i vissa länder kan begränsa storskalig produktion, medan andra länder med mer lax reglering kan se en ökning av storskaliga anläggningar.
Exempel:
Utvecklade länder (som USA och EU) har ofta högre produktionsvolymer och storskaliga system, medan utvecklingsländer (som många afrikanska och asiatiska länder) ofta är mer småskaliga och inriktade på lokala marknader.
3a. Hur kan animalieproduktionen bidra till att uppfylla SDG1 och SDG2
Bidrag till SDG1 (Ingen fattigdom):
- Inkomstgenerering: Djurskötsel och akvakultur kan ge småskaliga bönder en stabil inkomstkälla. För många hushåll i utvecklingsländer är försäljning av djurprodukter en viktig del av deras ekonomiska överlevnad.
- Sysselsättning: Animalieproduktionen skapar arbetstillfällen inom både produktion och distribution. Detta bidrar till att förbättra levnadsstandarden för många människor och minskar fattigdomsnivåerna i lokalsamhällen.
- Diversifiering av försörjning: Genom att inkludera djurhållning i sina jordbrukssystem kan bönder diversifiera sina inkomster och minska risken för ekonomiska chocker orsakade av dåliga skördar eller marknadsfluktuationer.
- Djur kan användas som kapital, byta till sig saker osv. Istället för att ha pengar på banken så har man djuren
- Behöver inte så stora insatser, en ko och get äter det som vi människor ändå inte kan äta
- Ger kvinnors möjlighet att få en inkomst → hjälper hela familjen
Bidrag till SDG2 (Ingen hunger):
- Näringsrik mat: Animalieprodukter som kött, mjölk och ägg är rika på protein, vitaminer och mineraler, vilket bidrar till att förbättra kosthållningen och bekämpa undernäring, särskilt bland sårbara grupper som barn och gravida kvinnor.
- Livsmedelsförsörjning: Genom att öka produktionen av animaliska livsmedel kan länder förbättra sin livsmedelsförsörjning och minska beroendet av importerade livsmedel. Detta är särskilt viktigt i regioner med hög risk för hungersnöd.
- Hållbara produktionssystem: Djurskötsel och akvakultur kan integreras i hållbara jordbrukssystem som främjar resursåtervinning, vilket bidrar till mer motståndskraftiga livsmedelssystem och minskad miljöpåverkan. Djur genererar gödsel → bättre odlingar
Kan animalieproduktionen också försvåra uppfyllandet av dessa mål? Förklara!
Negativa effekter på SDG1 (Ingen fattigdom):
- Ojämlikhet i inkomst: Storskalig animalieproduktion kan gynna stora företag och försvåra för småskaliga bönder att konkurrera. Detta kan leda till ökad ekonomisk ojämlikhet och marginalisering av småproducenter.
- Resursutnyttjande: Överutnyttjande av resurser, som vatten och mark, i storskalig produktion kan göra det svårare för småbönder att få tillgång till dessa resurser, vilket påverkar deras försörjningsmöjligheter negativt.
Negativa effekter på SDG2 (Ingen hunger):
- Miljöpåverkan: Djurskötsel, särskilt i stor skala, kan leda till miljöproblem som avskogning, vattenförorening och utsläpp av växthusgaser. Dessa faktorer kan påverka livsmedelsproduktionen negativt genom att förstöra ekosystem och minska tillgången till odlingsbar mark.
- Hälsoproblem: Djurhållning under dåliga förhållanden kan leda till sjukdomar som sprids till människor, vilket kan hota livsmedelssäkerheten och öka risken för hungersnöd, särskilt i sårbara samhällen.
Klimatet kan ta skada av animalieproduktionen om det inte sköts bra - vilket kan göra att man inte kan bedriva något mer lantbruk (Påverkar både SDG1 och SDG2)
Kan vara bättre att odla direkt till människan istället för att ge djuren mat i väldigt intensiva system
Kunskapsbrist - kanske inte har rotationsbete → leder till markförstörelse och överbetad → marken blir obrukbar i framtiden
Traditioner - tar hand om korna så som man alltid gjort, höga insatser utan att få ut mycket
Befolkningsökning - mindre mark och högre efterfrågan. Är det redan brist på resurser kommer ännu färre får mat.
Akvakultur - fiske för att mata den odlade fisken - strider mot mänsklig konsumtion
Mer djur - mer sjukdomar och zoonoser - mer dör → mer fattigdom
Sammanfattning
Trots de positiva bidragen kan animalieproduktionen också skapa hinder för att uppnå SDG1 och SDG2 genom att öka ojämlikhet, orsaka miljöskador och hota livsmedelsförsörjningen, vilket gör det viktigt att sträva efter hållbara och rättvisa produktionsmetoder.
4a) I låginkomstländer är integrerade produktionssystem med husdjur vanligt. Vilka fördelar kan det finnas med integrerade system? Förtydliga svaret genom att ge exempel.
- Resursåtervinning
Integrerade system möjliggör effektiv återanvändning av resurser. Till exempel kan gödsel från boskap användas som naturligt gödningsmedel för grödor, vilket minskar behovet av kemiska gödningsmedel och sänker kostnaderna. - Ökad mångfald och stabilitet
Genom att kombinera olika produktionsgrenar, som växtodling och djurhållning, kan bönder minska risken för ekonomiska förluster vid dåliga skördar. Till exempel kan inkomster från äggproduktion kompensera för lägre skördar av spannmål. - Förbättrad näringsförsörjning
Djuren bidrar till hushållens kosthållning genom att erbjuda näringsrika livsmedel som kött, mjölk och ägg. Detta kan särskilt förbättra kosthållningen för barn och gravida kvinnor. - Synergier mellan produktion
Djur och växter kan stödja varandras tillväxt. Till exempel kan ankor som hålls i risfält hjälpa till att kontrollera skadedjur och ogräs, vilket minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel. - Ekonomiska fördelar
Integrerade system kan skapa ytterligare inkomstmöjligheter. Till exempel kan mjölkproducenter sälja överbliven mjölk som ost eller yoghurt, vilket ger mer värde till deras produktion.
Sammanfattning
Integrerade produktionssystem med husdjur i låginkomstländer erbjuder många fördelar, inklusive effektiv resursanvändning, ökad stabilitet i produktionen, förbättrad näringsförsörjning och ekonomiska möjligheter, vilket bidrar till en mer hållbar och resilient livsmedelsproduktion.
4b) Vilka nackdelar kan det finnas med integrerade system? Förtydliga svaret genom att ge exempel
Dålig djurvälfärd i vissa system. T.ex. kaniner och fiskar. Dålig välfärd för kaniner på nätgolv, får inte vara ute. Man måste se till att ha balans i systemet så att båda parter drar nytta av varandra utan bekostnad av den andra. Ställer höga krav på kunskap för att få båda produktionerna att fungera och dra nytta av varandra. Om det hamnar i obalans finns det en risk att arbetsbördan blir större för att de olika produktionerna ska fungera. Kunskap som ärvs genom traditioner. Det finns risk att smittor och ogräs hålls kvar i systemet.
- Måste ha en balans så det inte blir för mycket av något. T.ex. inte för mycket ankor i en risodling så att alla ankor får för lite mat
- Kan vara så att parasiter fortsätter att cirkulera i systemet och att man inte blir av med det, eftersom man inte använder pesticider
- Risk för sjukdomsspridning
När djur och växter odlas tillsammans kan sjukdomar spridas lättare mellan olika arter. Till exempel kan en sjukdom hos fjäderfä snabbt överföras till andra djur i systemet, vilket kan leda till stora förluster. - Ökad arbetsbelastning
Integrerade system kan kräva mer arbetskraft och tid, vilket kan vara en belastning för bönder som redan har begränsade resurser. Att sköta både djur och växter effektivt kan vara utmanande, särskilt i familjeägda företag. - Begränsad specialisering
Integrerade system kan hindra specialisering och därmed begränsa produktionskapaciteten. Om en bonde fokuserar på både djur och växtproduktion kan det bli svårare att optimera varje del av verksamheten. - Konkurrens om resurser
Djur och växter kan konkurrera om begränsade resurser, såsom vatten och foder. I torka kan det till exempel bli svårt att ge tillräckligt med vatten både till grödor och djur, vilket påverkar hela produktionen negativt. - Marknadsrisker
Priserna på djurprodukter och växtprodukter kan variera, vilket kan leda till ekonomiska förluster. Om marknaden för kött sjunker medan grödorna ger god avkastning kan bönder hamna i en ekonomiskt osäker situation.
Sammanfattning
Trots fördelarna med integrerade produktionssystem kan det också finnas betydande nackdelar, inklusive sjukdomsspridning, ökad arbetsbelastning, begränsad specialisering, konkurrens om resurser och marknadsrisker, vilket kan påverka den totala hållbarheten och lönsamheten i systemet.
5a. Hur definierar ni ”hållbar produktion” och ”hållbar konsumtion”? Vad är skillnaden mellan dessa begrepp?
Hållbar produktion och konsumtion handlar om att se till och stärka samtliga hållbarhetsaspekter, både den sociala-, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten. Produktionen fokuserar på hur varor tillverkas, medan konsumtionen fokuserar på hur varorna används och efterfrågas.
Hållbar produktion innefattar alla produktionssteg fram till konsumenten, från avelsarbetet fram till försäljningstillfället. Exempelvis skötsel av djuren från födsel till slutprodukt, kunskapen kring t.ex. fodring, smittskydd samt management, ska vara hållbart från alla aspekter. Produktionen ska vara funktionell på lång sikt, alltså kunna tillgodose dagens behov utan att äventyra morgondagen.
Hållbar konsumtion handlar om konsumentens hållbara och medvetna val och hur man väljer att konsumera. Närproducerat, importerat, eko, djurvälfärd, är exempel på sociala samt miljömässiga hållbara alternativ. Den ekonomiska hållbarheten är också av stor vikt för att allas vardag ska gå ihop, vilket betyder att en hållbar konsumtion bör vara en balans mellan social, miljömässig samt ekonomisk hållbarhet
Hållbar produktion
Hållbar produktion avser metoder och processer för att skapa varor och tjänster på ett sätt som skyddar miljön, bevarar naturresurser och upprätthåller social rättvisa. Detta innebär att produktionsmetoder är effektiva, minskar avfall och föroreningar, och använder förnybara resurser när det är möjligt. Hållbar produktion syftar till att möta nuvarande behov utan att kompromissa med framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.
Hållbar konsumtion
Hållbar konsumtion handlar om att använda och förbruka varor och tjänster på ett sätt som minimerar negativa effekter på miljön och samhället. Det innebär att konsumenter väljer produkter som är miljövänliga, etiska och hållbara, samt att de tar ansvar för sina inköp genom att överväga produkters livscykel och dess påverkan. Hållbar konsumtion syftar till att främja en livsstil som stödjer hållbar utveckling.
Skillnad mellan begreppen
Skillnaden mellan hållbar produktion och hållbar konsumtion ligger i perspektivet:
Hållbar produktion fokuserar på hur varor och tjänster produceras, med betoning på effektivitet och miljöpåverkan.
Hållbar konsumtion fokuserar på hur varor och tjänster används och konsumeras, med betoning på konsumenternas val och beteenden.
Båda begreppen är sammanlänkade och viktiga för att uppnå en hållbar utveckling, där produktion och konsumtion arbetar i harmoni för att minimera miljöpåverkan och främja social rättvisa.
5b. Vilka hållbarhetsaspekter är särskilt relevanta för att utvärdera konsumtionen av ull, ylleprodukter och lammkött i Sverige? (nej, vi äter inte yllestrumpor men generellt ligger vår klädkonsumtion på en hög nivå).
Social:
mångkulturen har ökat i Sverige, vi har blivit mer influerade att äta lamm. Förr var vi dåliga på att laga lamm ”smakar kofta” men idag har konsumtionen ökat
importen av lamm gör att vi inte vet de sociala aspekterna kring produktionen
Vargfrågan är väldigt känslig, kan ge dödshot till fårägare som vill berätta sin bild
Efterfrågan är generellt sett låg vilket gör det svårt att bedriva produktionen
En ökad inhemsk produktion kan erbjuda fler arbetstillfällen och trygga försörjningen
Ekonomisk:
Inköpt lammkött som visat sig vara fårkött
Svårt att bedriva produktionen som heltidssysselsättning
Mer införstådda att plast och syntetiska material är dåligt för miljön, mer efterfrågan på naturmaterial
Har blivit en dyrare nischmarknad
Import påverkar den inhemska produktionen negativt, när det alltid finns produkter är det svårare att starta en större inhemsk produktion
Självförsörjningsgraden borde öka för att förbättra alla aspekter kring hållbar produktion av lamm- ylle- och ullprodukter, men behöver öka exporten för att “break even” med den större inhemska produktionen
Att kunna ta till vara på större delar av djuret bidrar med att lantbrukaren kan diversifiera sina inkomster vilket bidrar med ekonomisk stabilitet, framförallt under osäkerheter.
Miljö:
I dagsläget importeras en väldigt stor andel av fårprodukterna som konsumeras i Sverige, vilket är problematiskt med avseende på transport och utsläpp. Produktionskedjan kan sträcka sig över en stor andel länder och innebära både långa och många transportsträckor fram till färdig produkt och försäljning. Genom att öka den inhemska produktionen kan andelen transport minska.
Att man kan ta till vara på större delar av djuret är positivt ut miljösynpunkt.
Får bidrar även genom att hålla landskapen öppna, att de kan hållas på andra marker och äta sådant som andra djurslag inte föredrar, men också bidraget till den biologiska mångfalden.
Kan sambeta med andra djurslag för att minska parasit förekomsten på beten
- Miljöpåverkan
Fårskötsel och produktion av ull och lammkött påverkar klimatet genom växthusgasutsläpp, särskilt metan från får. Produktionen bör utvärderas utifrån sin klimatpåverkan, vattenanvändning och markanvändning. - Djurvälfärd
Djurskydd och etiska produktionsmetoder är viktiga. Att säkerställa goda levnadsförhållanden och undvika dålig behandling av djuren är centrala faktorer för hållbar konsumtion. - Social och ekonomisk hållbarhet
Att stödja lokala producenter i Sverige kan bidra till landsbygdens utveckling och bibehålla arbetstillfällen, vilket ger ekonomiska och sociala fördelar. - Produktens livslängd och kvalitet
Ull och ylleprodukter har lång hållbarhet, vilket gör dem till mer hållbara val om de används och vårdas över tid. Att konsumera färre men högkvalitativa plagg kan minska behovet av frekventa inköp och minska miljöbelastningen från textilindustrin. - Konsumentbeteende och överkonsumtion
Sveriges höga konsumtionsnivå av kläder innebär att även hållbara material, som ull, kan bidra till överkonsumtion. Hållbar konsumtion innebär att efterfråga långvariga och funktionella produkter istället för kortlivade modeplagg.
Idag sker handel över hela världen med alla typer av varor inklusive animaliska livsmedelsprodukter och andra animalieprodukter.
6a. Vad vinner vi på att ha internationell handel, d.v.s. vilka fördelar finns det med denna handel.
Exportera de produkter vi inte har användning av till länder i behov av sagda produkter
Social trygghet mellan länder, starka internationella kontakter med global handel
Tillgång till produkter vi annars inte hade kunnat producera, t.ex. avokado, banan, choklad, kaffe, bomull, etc.
Foder såsom soja, fiskmjöl
Handeln gör att länder kan specialisera sig på det som de är bäst på - effektivare resursanvändning
Stärker den globala ekonomin
Teknik, maskineri, kunskapsöverföring som vi annars inte hade haft tillgång till
Konkurrens mellan olika länder kan pressa marknadspriset nedåt och ge konsumenterna fler valmöjligheter
- Ökad tillgång och variation
Handel gör det möjligt för länder att få tillgång till produkter som de inte själva kan producera i tillräcklig mängd eller kvalitet. Detta ökar tillgången till olika livsmedel, exempelvis tropiska frukter eller specifika köttprodukter. - Ekonomisk tillväxt och arbetsmöjligheter
Export av animalieprodukter kan stärka ekonomin i länder som har specialiserat sig på denna produktion. Det skapar inkomster och arbetsmöjligheter, särskilt i utvecklingsländer där djurhållning ofta är en viktig ekonomisk sektor. - Konkurrens och kostnadseffektivitet
Handel främjar konkurrens, vilket kan leda till effektivare produktion och lägre priser för konsumenter. Länder som kan producera animaliska produkter billigare och mer hållbart kan leverera till andra marknader, vilket ger fördelar både ekonomiskt och miljömässigt. - Teknik- och kunskapsutbyte
Genom handel kan länder lära av varandra och implementera bättre produktionsmetoder och teknik, vilket kan leda till ökad produktivitet och förbättrad djurvälfärd globalt.
Sammanfattning
Internationell handel med animaliska produkter skapar tillgång till fler varor, bidrar till ekonomisk tillväxt och konkurrens, och möjliggör kunskapsutbyte, vilket kan förbättra produktiviteten och hållbarheten globalt.
6b. Finns det även nackdelar? Ge exempel.
Vid krig eller konflikter kan global export/import leda till livsmedelsbrist
Större produktionsplatser utomlands kan konkurrera ut mer småskalig inhemsk produktion på grund av fler och billigare producerade produkter än den inhemska marknaden kan producera
Konkurrens minskar marknadspriset, vilket kan anses vara negativt för producenter med olika regler och klimatmöjligheter då de får mindre betalt
Beroendeställning till andra länder, genom import och export kan bli sårbart
Export från låginkomstländer kan vara så stor att den tar upp hela produktionen, då befolkningen inte har råd/möjlighet att införskaffa sagda produkter
Utnyttjandet av billig arbetskraft för att hålla nere priserna - dåliga arbetsförhållanden
Transport av produkter och levande djur - utsläpp, klimatpåverkan, bristande djurvälfärd
- Miljöpåverkan från transporter
Långväga transporter av animaliska produkter genererar stora mängder utsläpp av växthusgaser och förbrukar mycket energi, vilket bidrar till klimatförändringarna och försämrar den globala miljön. - Risk för sjukdomsspridning
Handel över gränserna kan underlätta spridning av sjukdomar mellan djurbestånd och även från djur till människor, såsom zoonoser. Detta kräver noggranna kontroller och kan leda till hälsokriser, exempelvis spridningen av fågelinfluensa. - Ekonomisk ojämlikhet
Internationell handel kan gynna större producenter och länder med bättre produktionsvillkor, vilket gör det svårare för mindre eller lokala producenter att konkurrera. Detta kan försvåra för småbönder och bidra till ekonomisk ojämlikhet. - Ökat tryck på hållbar produktion
Den globala efterfrågan kan leda till intensivare djurproduktion för att möta marknadens behov, vilket ibland sker på bekostnad av djurvälfärd och hållbarhet. Exempelvis kan intensiv uppfödning belasta miljön genom övergödning och avskogning.
Sammanfattning
Internationell handel med animaliska produkter kan leda till negativa effekter som hög miljöpåverkan, risk för sjukdomsspridning, ekonomisk ojämlikhet och ökat tryck på hållbar produktion, vilket gör det viktigt att balansera handelns fördelar med dessa utmaningar.
- Beroendeställning till andra länder
Länder kan bli beroende av import för viktiga livsmedel, vilket gör dem sårbara vid handelshinder, konflikter eller kriser. Detta minskar deras självförsörjningsgrad och kan hota livsmedelssäkerheten. - Utnyttjande av billig arbetskraft
I många låginkomstländer används billig arbetskraft för att hålla produktionskostnader låga. Detta kan leda till dåliga arbetsförhållanden och låga löner, där arbetare inte får del av vinsterna som exporten genererar. - Effekter av krig och konflikter
Krig och konflikter kan allvarligt störa handelsflöden och försörjningskedjor. Detta kan leda till brist på viktiga animaliska produkter och påverka både producent- och konsumentländer. - Export som tar upp hela produktionen
I låginkomstländer kan en stor del av produktionen gå till exportmarknader, vilket leder till att lokalbefolkningen inte har råd eller tillgång till dessa produkter. När all mark används för exportgrödor kan detta bidra till matbrist och göra det svårt för lokala producenter att möta efterfrågan på inhemska marknader.
Sammanfattning
Internationell handel kan skapa beroenden, utnyttja billig arbetskraft, påverkas negativt av krig och konflikter samt leda till att låginkomstländer prioriterar export över lokal konsumtion. Detta kan minska livsmedelssäkerheten och förvärra sociala och ekonomiska problem i ursprungsländerna.
6c. Diskutera hur livsmedelsförsörjningen i Afrika påverkas av det pågående kriget i Ukraina.
Ukraina stor spannmålsproducent, har höjt spannmålspriser samt bensin- och dieselpriserna
Högre dieselpriser leder till högre produktionskostnader → tvingade högre priser på produkter och större chans till svält i låginkomstländer
Ryssland har världens största produktion av konstgödsel, vilket har påverkat kostnaden samt produktionen över hela världen, genom att minska avkastningen!
Brist och högre priser gör att den lokala produktionen blir lidande - det blir svårt att kompensera för den minskade importen
Social oro och ekonomisk instabilitet
Kriget i Ukraina har haft stor påverkan på livsmedelsförsörjningen i Afrika eftersom Ukraina och Ryssland är stora exportörer av spannmål, särskilt vete, till många afrikanska länder. Med minskad export och höga spannmålspriser på världsmarknaden har flera afrikanska länder sett kraftigt ökade matpriser, vilket leder till större livsmedelsosäkerhet och hunger. Kriget har också påverkat tillgången på gödningsmedel, då Ryssland är en stor exportör av denna resurs. Begränsad tillgång på gödningsmedel gör det svårare för afrikanska jordbrukare att producera egna grödor, vilket ytterligare förvärrar livsmedelsbristen.
Det pågående kriget i Ukraina påverkar livsmedelsförsörjningen i Afrika allvarligt, eftersom många afrikanska länder är starkt beroende av import av spannmål, särskilt vete, från både Ukraina och Ryssland. Konflikten har medfört följande effekter:
- Högre priser och brist på spannmål
Kriget har störda handelsflöden och drivit upp priserna på spannmål och gödningsmedel, vilket gör baslivsmedel dyrare och svårare att få tag på för många afrikanska länder. - Minskat jordbruk till följd av dyrare insatsvaror
Dyrare gödningsmedel och bränsle, som också delvis kommer från Ukraina och Ryssland, försvårar för afrikanska jordbrukare att producera tillräckligt mycket mat lokalt. - Ökad matosäkerhet och risk för hungerkriser
Högre matpriser och minskad tillgång till spannmål gör redan utsatta grupper ännu mer sårbara för matosäkerhet. Flera afrikanska länder riskerar att hamna i hungerkriser om bristen på grundläggande livsmedel och insatsvaror fortsätter.
