Källa 9b: Milk and meat production in the drylands of Tanzania amidst climate change Flashcards
Vilka är de största utmaningarna för djurhållning i Tanzanias torrmarker?
Djurhållning i Tanzanias torrmarker står inför utmaningar som klimatförändringar med ökande torka, krympande betesmarker på grund av befolkningstillväxt och markallokering för andra ändamål. Detta leder till brist på vatten och bete, vilket i sin tur minskar produktiviteten och orsakar konflikter mellan olika markanvändare
Hur påverkar klimatförändringar boskapsskötseln i dessa områden?
Klimatförändringar medför ökande torkfrekvens och lägre nederbörd, vilket minskar tillgången på bete och vatten. Exotiska växtarter tränger ut inhemska gräsarter, vilket ytterligare begränsar födan för betande djur
Vilka anpassningsstrategier använder boskapsskötare för att möta dessa utmaningar?
Herders anpassar sig genom att öka antalet getter istället för kor, då getter klarar sig bättre på buskvegetation. Andra strategier inkluderar borrning av brunnar, övergång till småskalig odling och införande av mer produktiva och klimatresilienta växt- och djurarter
Vad innebär intensifiering av djurhållningen, och vilka för- och nackdelar finns?
Intensifiering innebär att förbättra produktiviteten per djur genom bättre foder, avel och hälsovård. Fördelarna inkluderar högre avkastning och minskade växthusgasutsläpp per produkt, men det medför också risker som förlust av inhemska arter och ökade kostnader för skötsel i torrt klimat
Hur påverkar markallokering konflikter mellan olika grupper i Tanzania?
Markallokering för skyddade områden och jordbruk begränsar herdarnas rörlighet, vilket leder till överbetning och markförsämring. Konflikter mellan herdar, jordbrukare och naturskyddare ökar, då tillgången till vatten och betesmark minskar
Vilka policyförslag nämns för att förbättra hållbarheten inom djurhållningen?
Förslag inkluderar att förbättra infrastruktur för betesmarker och vatten, införa ett statligt stöd för betesmarkshantering, selektiv avel av lokala raser och bättre marknadsintegration för att öka herdarnas inkomster och motverka fattigdom
Hur påverkas djurhållningens produktivitet i Tanzania jämfört med mer utvecklade länder?
Produktiviteten i Tanzanias djurhållning är låg; till exempel producerar kor i traditionella system mellan 0,6–2 liter mjölk per dag, jämfört med 21 liter per dag för mjölkkor i länder som Storbritannien. Den låga produktiviteten beror på begränsade resurser, dåligt foder och brist på modern teknik
Vilka kulturella värden har traditionell djurhållning i Tanzania?
Traditionella djurraser som den tanzaniska långsvansade fåren och röda Maasai-fåren har ett högt kulturellt värde, då de används för medicinska och symboliska ändamål. Dessa raser är även starkt kopplade till sociala traditioner som hemgift och rituella ceremonier
Hur kan selektiv avel av inhemska raser bidra till hållbar djurhållning?
Genom selektiv avel av lokala raser som är anpassade till det torra klimatet kan produktiviteten öka samtidigt som de genetiska egenskaperna för klimattolerans och sjukdomsresistens bevaras. Detta minskar behovet av dyra foder och minskar risken för sjukdom
Vilken roll spelar regeringen i att stötta hållbar djurhållning i Tanzania?
Regeringen har implementerat program som Tanzanias djurhållningsplan, som fokuserar på bättre fodertillgång, marknadsutveckling, avelsprogram och veterinärtjänster. Staten erbjuder också mark till herdar i nya områden och utvecklar infrastruktur för vatten och hälsa i dessa områden
Vilka miljörisker medför intensifierad djurhållning i torrmarker?
Intensifiering kan leda till ekologiska problem som förlust av inhemsk vegetation, ökade växthusgasutsläpp och markförsämring. Det finns också risk för att introduktionen av nya grässorter och djurraser tränger ut inhemska arter som är viktiga för både ekosystemet och lokalbefolkningen
Hur kan konflikter mellan olika markanvändare i Tanzania mildras?
För att minska konflikter föreslås ett tydligt markanvändningsplanering där hänsyn tas till både boskapsskötarnas, böndernas och naturvårdarnas behov. Regeringen överväger även att skapa nätverk av betesområden och migrationskorridorer för att underlätta herdarnas rörlighet vid miljökatastrofer
