Internationell handel, tillgång till marknad 7/10

Question 1

Vad ekonomi inte bara är?

Answer 1

Det handlar inte bara om pengar…
Det handlar inte om redovisning …
Det handlar inte bara om kostnader…
Och … det behöver inte vara tråkigt …

Question 2

Ekonomi omfattar?

Answer 2

knapphet
användning av resurser
respons på incitament
beslutsfattande
Förmögenhet
Finans

Question 3

Den ”ekonomiska” dimensionen av hållbarhet

Answer 3

Miljön
- Användning av naturresurser
- Förvaltning av miljön
- Förebyggande av föroreningar
- (luft, vatten, mark, avfall)

Sociala frågor
- Levnadsstandard
- Utbildning
- Samhälle
- Lika möjligheter

Ekonomi
- Vinst
- Kostnadsbesparingar
- Ekonomisk tillväxt
- Forskning och utveckling

Socialt - miljömässigt
- Rättvisa i miljöfrågor
- Förvaltning av naturresurser
- Lokalt och globalt

Miljö - Ekonomi
- Energieffektivitet
- Subventioner/incitament för användning av naturresurser

Ekonomisk - social
- Affärsetik
- Rättvis handel
- Arbetstagarnas rättigheter

Question 4

Varför ”ekonomi” är en viktig dimension för hållbarhet

Answer 4

Ekonomi belyser hur och varför människor gör val under knappa förhållanden och vilka konsekvenser dessa val får för samhället.

Bedömning av avvägningar: hur kan vi förena obegränsade önskemål med begränsade resurser?

Beteende och incitament: varför gör människor som de gör när de ställs inför avvägningar?

Question 5

Hur passar ekonomi in i djurproduktionens värld?

Answer 5

Beslut och resursfördelning

Ökad kostnadseffektivitet: optimering av utgifter

Förståelse för beslutsfattarnas drivkrafter, incitament och begränsningar

Insikter om potentiella effekter av olika policyer

Ekonomi bör tillhandahålla ett ramverk för att hjälpa till med förbättrat beslutsfattande i samband med djurproduktion

Question 6

Den ekonomiska ramen för animalieproduktion

Answer 6

Resurser → Varor och tjänster → Människor (samhället)

Djur → `Användningsvärde → Förmån (ekonomiskt värde)

Djur → ”Icke-användningsvärde” (etiskt) → nytta (ekonomiskt värde)

Question 7

Lantbruksdjur är resurser som klassificeras inom kategorin ”kapital” - antingen som

Answer 7

Rörelsekapital: - mjölkkor, värphöns,

Pågående arbete: - slaktsvin, slaktkor, slaktkycklingar eller

Investeringskapital: - avelstjurar, far- och morföräldrars slaktkycklingar.

Question 8

Fördelarna med internationell handel omfattar

Answer 8

Effektivitetsvinster och ökad konkurrens
- Konkurrenstrycket tenderar att leda till snabbare innovation och tillväxt. Extern konkurrens begränsar möjligheten för en inhemsk producent att utöva sin monopolmakt

Stordriftsfördelar i produktionen
- Producenterna har tillgång till större marknader som gör det möjligt för dem att producera i större skala och utnyttja eventuella stordriftsfördelar.

Främjande av regional fred och stabilitet
- Handel och fördjupad ekonomisk integration garanterar inte politisk fred och säkerhet, men minskar sannolikheten för konflikter.

Question 9

Kostnaden för isolering och autarki

Answer 9

Ljusstyrka nattetid i Sydkorea och Nordkorea

Question 10

Varför länder handlar med varandra

Answer 10

Ur ett klassiskt ”internationell handelsteori”-perspektiv är skälen till att länder handlar varor med varandra

• Skillnader i den teknik som används i varje land (dvs. skillnader i varje lands förmåga att tillverka produkter)
• Skillnader i den totala mängden resurser (inklusive arbetskraft, kapital och mark) som finns i varje land
• Skillnader i kostnaderna för offshoring (dvs. att producera de olika delarna av en vara i olika länder och sedan montera ihop den på en slutlig plats)
• Ländernas närhet till varandra (dvs. hur nära de ligger varandra)

Question 11

Hur gynnas länder av internationell handel?

Answer 11

Absolut fördel
- När ett land har den bästa tekniken för att producera en vara har det en absolut fördel i produktionen av den varan.
- Absoluta fördelar är inte en bra förklaring till handelsmönster.

Komparativ fördel
- Istället är komparativa fördelar den främsta förklaringen till handel mellan länder.
- Ett land har komparativa fördelar i att producera de varor som det producerar bäst jämfört med hur bra det producerar andra varor.

Question 12

Absoluta och komparativa fördelar

Answer 12

Tänk dig två länder (t.ex. Sverige och Sydafrika) som använder arbetskraft som insatsvara för att producera två varor: hamburgare och ull.

I Sverige kan en timme av en arbetares arbete producera antingen 5 balar ull eller 10 paket hamburgare.

I Sydafrika kan en timmes arbete ge upphov till antingen 20 balar ull eller 20 paket hamburgare.

Sydafrika har en absolut fördel i produktionen av hamburgare och ull.

Sydafrika har en komparativ fördel i produktionen av ull.

Sverige har en komparativ fördel i produktionen av hamburgare.

Question 13

Den globala boskapssektorn

Answer 13

Tillgångsvärde 1,4 biljoner USD; sysselsätter >1,3 miljarder människor.

Boskap bidrar med i genomsnitt 40 % av det globala jordbrukets BNP

Sektorn står för:
30 % av landytan
70 % av jordbruksmarken
8 % av människans vattenanvändning
+ 34% av den globala proteinförsörjningen

Vertikala och horisontella multiplikatoreffekter från boskapssektorn kan öka den ekonomiska tillväxten på två huvudsakliga sätt.

Question 14

Animalieproduktion och socioekonomisk utveckling

Answer 14

70 % av världens boskap (18,5 miljarder djur) finns i utvecklingsländer och andelen ökar

Antal fattiga boskapsskötare - globalt 766 miljoner

Question 15

Boskap och genus

Answer 15

Kvinnor bidrar i hög grad till animalieproduktionen i utvecklingsländerna, men står inför ett antal begränsningar jämfört med män.
- Begränsad tillgång till resurser, t.ex. mark, vatten och krediter
- Begränsad tillgång till marknadsinformation
- Begränsad makt att fatta beslut

Kvinnor kan förlora kontrollen över fördelarna med boskap när ett företag kommersialiseras

Question 16

Boskap mångdubblar inkomsterna på landsbygden

Answer 16

Inkomstmultiplikatorerna på landsbygden är högre för boskap än för andra råvaror (3x i Afrika söder om Sahara) och till och med högre än för icke-jordbruksaktiviteter

Question 17

Enligt de ”nya” målen för hållbar utveckling (SDG) ska vi fram till 2030:

Answer 17

• Mål 1. Utrota fattigdom i alla dess former överallt
• Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk

Question 18

Viktigaste drivkrafterna för ökad efterfrågan och högre priser på animalieprodukter

Answer 18

Huvudsakliga drivkrafter på efterfrågesidan: Befolkningstillväxt

Världens befolkning beräknas öka till mer än 9 miljarder år 2050, till stor del drivet av den kraftiga tillväxten i Afrika.

Question 19

De viktigaste drivkrafterna på efterfrågesidan: Urbanisering

Answer 19

Världens stadsbefolkning år 2050:

Urbaniseringen ökar andelen av befolkningen som köper livsmedel.

Nästan 90% av denna ökning kommer att ske i Asien och Afrika

Ökande BNP per capita driver kraftigt på den globala efterfrågan på kött

Question 20

Huvudsakliga drivkrafter på efterfrågesidan: Förändrade kostvanor

Answer 20

Bennetts lag: efterfrågan på variation och kvalitet i kosten ökar med inkomsterna.

De största förändringarna gäller kostens sammansättning, särskilt oljor, kött, mejeriprodukter, socker, frukt och grönsaker.

Mer blygsam tillväxt i efterfrågan på baslivsmedel som vete, ris och andra spannmålsprodukter.

Question 21

De viktigaste drivkrafterna på utbudssidan: Brist på vatten

Answer 21

Vattenbrist i många länder 2040

Vattenfotavtryck för livsmedelsprodukter
Summan av vattenbehovet i hela värdekedjan (t.ex. vid köttproduktion ingår djurens vattenbehov samt behovet av grödor som odlas för djurfoder). I detta värde ingår även mängden avloppsvatten eller vatten som förorenas till följd av jordbruksproduktionen.

Question 22

Huvudsakliga drivkrafter på utbudssidan: Klimatförändringar

Answer 22

Om boskap var ett land skulle det ligga på tredje plats när det gäller utsläpp av växthusgaser (efter kina och usa)

Question 23

Rysslands invasion av Ukraina hotar energiförsörjningen, handeln och tillgången till insatsvaror i jordbruket globalt, men framför allt i Afrika.

Diskutera kortfattat hur livsmedelsförsörjningen i Afrika påverkas av kriget i Ukraina, vilka konsekvenser det kan få och vad som bör göras för att minska riskerna.

Answer 23

Rysslands invasion av Ukraina har påverkat livsmedelsförsörjningen i Afrika på flera sätt. Ukraina och Ryssland är stora exportörer av spannmål som vete och majs, samt gödselmedel, och många afrikanska länder är starkt beroende av dessa importvaror. Kriget har lett till störningar i leveranskedjorna, högre råvarupriser och brist på viktiga insatsvaror, vilket försvårar både import och lokal produktion av livsmedel.

Konsekvenser
Ökad matosäkerhet – Stigande priser på spannmål och gödsel medför högre matpriser, vilket gör det svårt för många hushåll i Afrika att ha råd med baslivsmedel. Detta förvärrar matosäkerheten, särskilt i redan sårbara regioner.

Påverkan på lokal produktion – Brist på gödselmedel och insatsvaror kan minska produktiviteten inom det afrikanska jordbruket, vilket gör det svårt att kompensera för den minskade importen av spannmål och andra livsmedel.

Ekonomiska och sociala följder – Höga livsmedelspriser och brist på mat kan leda till social oro och ökad ekonomisk instabilitet, vilket förvärrar fattigdom och hunger.

Åtgärder för att minska riskerna:
För att hantera dessa risker bör afrikanska länder och internationella organisationer överväga att:

Diversifiera importkällor – Afrikanska länder kan söka andra handelspartners och regionala marknader för att minska beroendet av enskilda länder och regioner.

Investera i lokal produktion – Långsiktigt kan satsningar på inhemsk produktion, effektivare jordbruksmetoder och användning av alternativa gödselmedel stärka Afrikas självförsörjningskapacitet.

Förstärka regionala samarbeten – Genom att stärka regionala samarbeten kan länder i Afrika bättre hantera marknadsstörningar och samverka kring matlagring och handel inom kontinenten.

Finansiellt stöd och subventioner – Internationellt bistånd och tillfälliga subventioner kan hjälpa utsatta hushåll och lantbrukare att klara de höga priserna på insatsvaror och livsmedel.

Sammantaget är det viktigt att minska beroendet av importerade varor och stärka den lokala och regionala produktionen för att skapa en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning i Afrika.