Utmattningssyndrom och hjärntrötthet Flashcards
Beskriv vilken påverkan på kognitiva funktioner som ofta ses vid utmattningssyndrom.
Forskningsstudier har visat varierande resultat, men många finner svårigheter inom:
* Exekutiva funktioner - hantering av mycket information blir svårt
* Arbetsminne - svårt att fokusera på det vi ska göra, finns inte plats i arbetsminnet
* Koncentration/uppmärksamhet
* Processhastighet - svårt att göra saker snabbt. tänka snabbt/utföra snabbt. Personen blir ganska lätt blockerad när det ställs krav på utförandet. Reaktionstid
Generellt ökade svårigheter vid ökad ”cognitive load”. Ju mer information, desto svårare blir det. (mer än genomsnittet för en frisk person))
Vid neuropsykologisk undersökning:
- Tydlig uttröttbarhet, första tecknet på trötthet syns väldigt snabbt vid undersökningen
- Svårt hantera stort informationsflöde
- Svårt hantera tidspress
- ”Klarar” ibland testerna, men behöver flera dagars återhämtning. Att man gett allt man har under den kognitiva utmattningen och sedan krävs för mycket tid för att återhämta sig.
Vid UMS finns ofta en stor diskrepans mellan subjektiva (självrapporterade) och objektiva kognitiva mått (tester) Ofta är det så att personen rapporterar problem på en annan nivå än vad vi kan se på testerna. T.ex. kan testerna inte alltid fånga upp problematiken. En tanke är att den kognitiva funktionen fungerar bra men att det är vardagen med alla stressmoment som påverkar prestationen. Testa att lägga till störningsmoment? Resultat av sådana studier visar att det inte påverkar kognitiva resultat men gör att man känner sig mycket tröttare efteråt.
Den kognitiva påverkan tycks kunna bero både på fysiologiska förändringar i hjärnan (t.ex. nedsatt aktivitet prefrontalt), och på emotionella/psykiska faktorer.
Ge exempel på något neurobiologiskt eller fysiologiskt fynd som har gjorts i studier av personer med utmattningssyndrom.
Bland annat:
* Immunsystemet kan påverkas negativt. inflammatorisk processer kan förklara trötthetssymtomen som rapporteras av individer med utbrändhet
- Bl.a. via störningar i HPA-axeln - kortisolet. Förhöjda nivåer av prolaktin skulle
vara att förvänta sig vid klinisk utbrändhet, och detta ämne förtjänar vidare utredning. - I vissa studier: Tecken på förändring i prefrontala nätverk (exekutiva funktioner) och limbiska systemet t.ex. hippocampus och amygdala – såväl strukturella som funktionella fynd. De funktionella kopplingarna för personer med US verkar de känslo- och stressbearbetande limbiska nätverken förändras och förknippas med en minskad förmåga att nedreglera responsen på känslomässig stress, vilket i sin tur kan bidra till att ytterligare underlätta stressreaktioner. indikerar att de förlorar förmågan att hämma stressreaktioner hos limbiska system från de högre kortikala centra. betydande minskningar i serotonin (5-HT1A) receptorbindning i hippocampus, den främre insular cortex och främre cingulate cortex.
- Mag-tarm-problem, högt blodtryck (varierande resultat i forskning) Även om allmän bild indikerar ett tillstånd av autonom hyperarousal och en något högre kardiovaskulär risk bland patienter, resultaten är långt ifrån avgörande
Hur kan utmattningssyndrom skiljas från depression?
Sinnestämning: Vid UMS finns en bristans intiativförmåga som präglas mer av brist på energi. Man vill men kan inte. Mindre djup i självanklagelser, mer passiva än aktiva självmordstankar. Vid depression finns en ihållande låg sinnesstämning, glädjelöshet och meingslöshet. Glädjelöshet och meningslöshet kan också finnas vid UMS men man kan ändå säga vad som skulle kunna göra en glad om man skulle orkat göra det.
Förlopp: Vid UMS sker en långsam utveckling med snabb debut och kvarstående symptom. Det finns alltid en tydlig orsak i bakgrunden. UMS utvecklas gradvis, ofta under en period av många år, och dess symtomdebut upplevs ofta som fulminant och mycket dramatiskt. Återhämtningsperioden är förlängd, ofta kräver flera år. Depression innebär avgränsande episoder, de behöver inte finnas en identifierbar orsak. Uppkomsten av depression upplevs inte som dramatiskt och dess förlopp är episodiskt, med hög risk för återfall. Mellan depressiva episoder kan individen uppleva betydande förbättringar av symtomen
Dygnsrytm: Vid UMS ökar oftast symptomen under dagen men i en depression mår man oftast sämst på morgonen . Sömnsvårigheter som ses vid UMS kännetecknas oftare av svårigheter att somna, medan personer med depression rapporterar oftare tidiga uppvaknanden. Patienter med UMS upplever vanligtvis en minskning av symtomen på morgonen medan deprimerade patienter upplever en förbättring på kvällen.
Behandling: Antidepressiva fungerar ofta sämre för UMS. Långsam beteendeaktivering där vi vill stabilisera först. Vid UMS vill vi minska aktivitetsgraden och lära sig känna igen sina gränser medan vid depression vill vi öka aktivitetsgraden. Vid depression vill vi få en beteendeaktivering och arbeta med negativ tankeinehåll (KBT)
Gemensamma symptom är sömnbesvär, kogntiva svårigheter, omfattande trötthet.
Medan koncentrationssvårigheter, trötthet, energiförlust och sömn funktionsnedsättningar, är vanliga vid båda tillstånden, saknar UMS det ihållande låga humöret, självbeskyllning och/eller självmordstankar som är kännetecken för depression.
Om patienten uppfyller kriterier för major depressive disorder (MDD), dystymic disorder, (DD), eller generaliserat ångestsyndrom (GAD), ska utmattningsyndrom användas som en sekundär diagnos
Hur kan vi förstå att utmattningssyndrom av en del ses som en enbart svensk företeelse?
Stressrelaterade tillstånd finns självklart över hela världen. Skillnader: vilka ord vi använder, hur vi mäter, hur vi söker vård, och möjlighet till sjukskrivning
Själva diagnosen är unik för Sverige men förekommer i hela världen. Vi har olika möjligheter att ställa diagnos, olika mönster när vi söker vård.
Kulturella skillnader påverkar hur människor uppfattar och uttrycker stress och utmattning. I vissa kulturer kan det finnas en större stigma kring att prata om psykisk ohälsa, medan i andra kulturer kan det vara mer socialt acceptabelt.
Vad är hjärntrötthet och vilka är dess vanligaste symptom?
Minskad viljemässig kraft i samband med ansträngning. Den mentala upplevelsen av trötthet har beskrivits som en obalans mellan den mängd kraft eller aktivitet som krävs för att utföra en uppgift och de interna resurser som en individ har tillgängliga för att utföra den, Det är vanligtvis förknippat med tillstånd där en persons kognitiva resurser uttöms snabbt och kan påverka förmågan att utföra mentala uppgifter.
– När den drabbade, eller en vårdgivare/anhörig, bedömer att Hjärntrötthet påverkar den drabbade i vardagen på ett sätt som begränsar möjligheten att leva sitt liv som innan skadan/sjukdomen (trait fatigue)
– Och/eller att ett eller flera objektiva mått på mental uttröttbarhet (t.ex. kognitionstester) tyder på detsamma (trait och state fatigue)
– Att den patologiska hjärntröttheten inte går att koppla direkt till sjukdom eller skada där trötthet är ett kardinalsymptom, t.ex. depression (differentialdiagnosticering), oro,ångest, narkolepsi, smärtdiagnoser. Detta ska vara något annat.
- Nedsatt uppmärksamhet och koncentration över tid
- Oproportionellt lång återhämtningstid efter mental utmattning (t.ex. efter arbetspass, kognitivt test)
- Subjektiv minnesstörning
- Känslighet för ljud
- Känslighet för ljus
- Emotionell labilitet - “gråtmildhet” lätt till att gråta, kan komma snabbt, gråta utan förståelse för varför
- Irritabilitet
- Känslighet för stress
- Nedsatt simultanförmåga
- Sömnstörning
- Huvudvärk efter mental aktivitet.
(Johansson and Rönnbäck, 2014)
Man kan ha mild skada och ändå få hjärntrötthet. Det är inte kopplat till graden av skada.
Hur kan hjärntrötthet påverka en persons dagliga liv och funktion?
- “Anytime I have to focus . . . I’m fatigued.”
- “Like sometimes I feel that I need to be alone, I have to be alone, yes, no more stimulation.”
- “Responding to noise and light and people, in a restaurant, I know, I have to sit on the end of the table and face the wall. Otherwise, I know that I have to leave the restaurant.”
- “Your brain gets full, so it is both a response but also what you can do . . . it’s inaccuracy in things that you used to be able to do.” (Cantor et al., 2013)
Översiktsstudie om hjärntrötthet. Oftast så här beskriver man det i intervjuer. Svårt t.ex. att åka spårvagn (för mycket stimuli)
Sociala relationer
Arbete
Vardagssysslor
Beskriv vilken påverkan på sömn som ofta ses vid utmattningssyndrom.
- Kortisolet reglerar dygnsrytmen – störd kortisolbalans kan ge störd sömn. Stresshormoner påverkar störd sömn. Ond cirkel. Dålig sömn, dålig start på dagen, trötta, oroliga och sen sover vi dligt igen.
- Oro och stresspåslag ger insomningssvårigheter
- Fragmenterad sömn, fler uppvaknanden, mer ”ytlig” sömn. Sömn präglas av fler mikro-arousal och sömnfragmentering, mer vaken tid och steg 1-sömn, sämre sömneffektivitet, mindre långsam sömn och REM sömn
- Graden av sömnbesvär har relaterats till prognos vid UMS
- Ca 15% av personer med UMS sover ”för mycket” – kopplat till högre grad av depression, sömnighet dagtid
