Bakgrund och tillvägagångssätt Flashcards
Redogör för tre olika sätt att inhämta information under en neuropsykologisk utredning.
Remiss, bakgrundsinformation som vi inhämtar via en journal
Intervju patient - från att du träffar en patient i väntrummet startar utredning
Egna observationer
Intervju anhöriga, andra inblandade. Mindre förekommande med vuxna. Men inbegrips alltid med barn.
Bakgrundsinformation
Medicinsk bakgrund: symtom, konsekvenser och förlopp. Dokumenterad information i journaler som kan användas av psykologer.
Medicinsk status: faktorer som kan påverka resultatet [ex: sinnesstatus (förmågan att se, höra, motoriska förmågor), mediciner] Behöver ta hänsyn till i neuropsykologisk testningdå många funktioner bygger på att man kan se och synnedsättning påverkar därför testresultatet. Eller om patienten inte hör bra. Vissa medicinier kan negativt påverka utredningar.
Utbildning, arbete [premorbid status] Värdera hur en patient har presterat vid ingången av en neurologisk sjukdom. Premorbid kapacitet, värderar förändringar som ett resultat av sjukdomar och skador.
Psykiatriska besvär och missbruk - Tillståndsberoende problem, som ångest.
Social situation: boende, civilstånd, försörjning. Vilken situation lever patienten i? Hur kan vi ge stöd i förhållande till livssituationen?
Vardagsliv: arbete/sysselsättning, fritid
Intervju
Vad upplever patienten som är fel?
Aktuell status: ta reda på funktionsnedsättningar, vilken bibehållen kapacitet patienten har.
Förlopp av insjuknade/skada: hur beskrivs detta? [medvetenhet, minne kring skada]
Medvetenhet: Har patienten sjukinsikt? diskrepans med omgivningen [jmfr remiss, anhöriga, testresultat] vilken bild är mest rimlig?
Motivation: finns förutsättningar för att testa? Fokusera på att formulera tillsammans med patienten gemensamma mål. Inte så att man genomför utredning där det finns låg motivation
Psykisk ohälsa
”tjuv och rackarspel” Underprestation vid tester. Finns det skäl att prestera dåligt i utredningen? Ekonomisk vinning? Stödinsatser?
Observation
Några kognitiva funktioner är svårare att undersöka via tester därför faller man tillbaka till observationer.
Beteende: aktivitetsnivå, samspelsförmåga. Hur mycket orkar patienten ta del av testningen? Turtagning. Prata/lyssna. Betydelsefull om man har svårt att lyssna
Självreglering: impulsivitet, flexibilitet.
Minne: arbetsminne, lång- korttidsminne. Kommer patienten ihåg instruktioner?
Förståelse: språk, sociala signaler. Språklig uttrycksförmåga
[uttryck för kognitiva problem kan du inhämta under hela utredningens förlopp]
En testning kan ske under efterförloppet av en sjukdom eller skada. Beskriv kortfattat hur du väljer tester med utgångspunkt i när du testar patienten i förloppet. Vad behöver du tänka på?
Val av tester beror på hur stora funktionsnedsättningar patienten visar och var man befinner sig i en process.
Screening – Används i ett tidigt skede efter en allvarlig skada eller grov nedsättning. Inte använda oss av stora testbatterier. Montreal Cognitive Assessment (MOCA) är en screening som du kan använda då du snabbt vill få en översiktlig bild av patients kognitiva funktioner. Testet tar kort tid att genomföra och används främst då du värderar frågeställningen demens och ofta dess tidiga stadium.
Exempel på screeningstest: Uppmärksamhet, koncentrationsförmåga (sifferserier, aritmetik)
Orientering (tid, rum och person)
Minne (femsakstest, ord)
Språk (Lyssna, läsa, uttrycka sig)
Aritmetik (räkna)
Visuokonstruktiv förmåga (rita figurer, fritt och avbildning)
Exekutiva funktioner (Lurias test, observation)
Undersökning — Senare skede, moderat till mild skada, sannolikt testbar
Fördjupning — Senare skede, moderat till mild skada, testbar.
Uppmärksamhet, vigilans (CPT-III, datoriserat test)
Minne (Rivermead Behavioral Memory Test, WMS-III)
Språk (WAIS, verbal skala)
Visuokonstruktion (WAIS-IV-NI, BQSS)
Exekutiva funktioner (D-KEFS, BADS)
Förklara skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ analys av neuropsykologiska tester
Kvantitativ analys: Kvantitativ analys innebär att man främst fokuserar på att samla in och analysera numeriska data. Det handlar om att mäta och kvantifiera olika aspekter av kognitiv funktion, såsom reaktionstid, noggrannhet, poäng eller poängskalor. Kvantitativ analys använder vanligtvis standardiserade poängskalor och mätvärden för att bedöma prestationen. Det ger möjlighet att jämföra en individs resultat med normer eller populationer och kan ge en objektiv bild av kognitiv förmåga. Ett exempel på kvantitativ analys är att räkna antalet korrekta svar på ett minnestest och sedan jämföra resultatet med en normgrupp för att bedöma om patienten har minnesproblem.
Kvalitativ analys av patientens prestation innebär att vi tar del av hur patienten går tillväga när man löser uppgifter. Med hjälp av den processen kan vi dra slutsatser kring vad patienten ser. Missas några delar? Går patienten tillväga på ett systematiskt sätt? .ex. vid rey complex figure test: Åt vilket håll börjar patienten rita av figuren? Görs det på ett “logiskt” sätt? Bedömningen av patientens prestationer bedöms genom att man söker det som är utmärkande för individen och bedömer sedan om det föreligger ett mönster av karakteristiska beteenden som bildar ett hypotetiskt syndrom
Även kvalitativa beskrivningar av sätten som en persons beteende skiljer sig från andras utgör en sorts mätningar “measures without numbers”. Till exempel i form av observationer av beteenden och beteendeavvikelser.
Förklara skillnaden mellan fixt och flexibelt batteri samt beskriv vad ett basbatteri är
Förbestämt (”fixt”) batteri – samma vid varje tillfälle. Ett fixt batteri ger fördelen att det är konstant och kan användas för att göra jämförelser mellan individer, samt över tid för att mäta förändringar. Det är användbart i klinisk praxis och forskning eftersom det ger konsekventa data. Nackdelen med ett fixerat testbatteri är att det inte alltid hinner uppdateras i takt med att kunskapen utvecklas. Det kanske inte alltid heller är optimalt anpassat till individens specifika behov eller symtom.
Flexibelt testbatteri – styrs av hypotesprövning. Väljer ut tester på basen av de hypoteser man skapar genom intervjuer, anhöriga, observationer och svar som patienten ger. Ett flexibelt batteri möjliggör en mer individanpassad och kliniskt relevant bedömning. Neuropsykologen skaffar sig förtrogenhet med och erfarenhet av en vid uppsättning av metoder, varur man sedan väljer dem som svarar mot den aktuella frågeställningen och passar den aktuella patientens nivå.
Ett flexibelt standardbatteri: ex. basbatteriet
Flexibelt batteri är den vanligaste lösningen (basbatteri)
Ett basbatteri är en grundläggande uppsättning tester som utgör grunden för en neuropsykologisk bedömning.
Basbatteri: Uppmärksamhet, koncentrationsförmåga (Sifferrepetition, Blockrepetition WAIS IV)
Minne (RAVLT, RCFT minnesdel, Logiskt minne WMS)
Språk (Ordförråd, Förståelse WAIS IV)
Visuokonstruktion (Blockmönster WAIS IV, RCFT kopiering)
Exekutiva funktioner (WCST, CWIT, verbalt flöde D-KEFS)
Processhastighet (Purdue Pegboard, PASAT) [se alternativ WAIS IV]
Orientering (GOAT) [alt. ställ frågor kring tid, rum och person]
En uppsättning tester som du kan använda efter behov – att pröva hypotes, allmän
funktion. Basbatteriet ger en grundläggande översikt över individens kognitiva funktion och kan sedan kompletteras med ytterligare tester beroende på individens behov och kliniska frågor. Till exempel när det gäller frågor om specifika språkstörningar, läs- och skrivsvårigheter och ytterligare aspekter av minne och inlärning.
Beskriv översiktligt vad du behöver tänka på (riktlinjer) för hur en neuropsykologisk testning bör genomföras
Etablera en god relation till patienten. Resultatet blir annars inte tillförlitligt. Patienten blir omotiverad, frågande, sitter med frågor. Relationen startar redan i väntrummet. Försök skapa kontakt via att uppmärksamma patienten och försöka avdramatisera en situation som för de flesta är förenat med stress. T.ex. WAIS är ett test som är mycket förknippat med skola och kan då vara förknippad med obehag, därför behöver detta avdramatsieras.
Informera om testet och dess syfte. Förklara att det kan vara skolliknande uppgifter men att det har ett annat syfte.
Sök godkännande: >Tycker tp att det känns bra? Låt patienten säga ja, etiskt försvarbart. Är det okej att göra. Respektera patientens autonomi. Upplever patienten att detta är på allvar
Skapa en bra testmiljö. Tidigare har man haft en tom miljö för att inte störa patienten med utomstående stimuli, som laborationer. Detta kan associeras med obehag och som ett förhör istället. Idag genomförs de flesta tester inne i arbetsrum under förutsättningen att det inte finns saker runt omkring som kan störa patienten eller buller runt omkring. Om man inte tillgodoser en bra miljö påverkar det tillförlitligheten i resultaten
Ta hänsyn till funktionshinder. T.ex. behöver man ha ett höj och sänkbart bord. Behöver vara pålästa och ha klart för om patienten har hörsel eller synnedsättningar. Hjälpmedel om det skulle vara aktuellt. Prova försiktigt och se om patienten kan höra.
Ta hänsyn till tvåspråkighet.
Undvik överbelastning - mental trötthet, sömnighet. Det man behöver göra är att anpassa testsituationen efter patientens förmåga. Ser man tecken på trötthet så delar man upp testningen i mindre sektioner. 45 minuter är svårt för en patient med en hjärnskada att fokusera under.
= skapa så goda omständigheter som möjligt! Och så lite mätfel i undersökningen. Tillförlitliga och reliabla resultat
