Kognitiv sjukdom- demenssjukdomar Flashcards
Vad innebär demens och vad är det för skillnad på ”demens” och ”demenssjukdom”?
Begreppet demens omfattar många olika sjukdomar. Demens är aldrig en sjukdom i sig utan en konsekvens av andra sjukdomar. Måste vara tillräckligt för att påverka det dagliga livet.
Att vara i ett demenstillstånd innebär att inte längre kunna leva ett självständigt liv. Kan inte längre ta hand om sig själv.
- Demens är inte en sjukdom i sig utan är en konsekvens med hundratals möjliga orsaker
- En person kan ha en demenssjukdom utan att ha (ännu) utvecklat demens eftersom det är ett progredierande tillstånd. Den kognitiva försämringen är inte så omfattande ännu.
- De flesta demenssjukdomarna är (ännu) obotbara – möjligen kan symptom lindras. Brukar benämnas bromsmedicin men det bromsar ingenting utan lindrar bara symptomen. Ett undantag är störningen i cerbrinolavästakan som leder till demensliknande symtom, där man kan opereras för att förbättra symtomen.
- Diagnostisering av demenssjukdom är komplex och kan inte göras med enbart en metod. Eftersom vi har så många olika orsaker, finns mycket som kan ligga till grund för diagnos.
Vad vet vi idag om riskfaktorerna för kognitiv sjukdom/demens?
40%
* Låg utbildningsnivå
* Hörselnedsättning - underaktivitet i hippocampus? som kan leda till ökad risk för kogntiv nedsättning
* Traumatisk hjärnskada
* Högt blodtryck
* Hög alkoholkonsumtion
* Fetma
* Rökning
* Depression
* Social isolering
* Fysisk passivitet
* Luftföroreningar
* Diabetes
60%
Okända riskfaktorer (det som är opåverkbart)
Om vi kan reducera den här riskfaktorn så minskar vår risk att få demens med x %. I tidigt liv så är de ffa utbildningsfaktorer. Genom att använda hjärnan mycket och utbilda oss så får vi ett bättre skydd. Vi kan drabbas av sjukdomarna men vi blir mer skyddade. Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.
Det går inte att säga att demensen utvecklats på grund av något man gjort “fel” för det finns så mycket annat som inte går att påverka.
Redogör för centrala symptom vid Alzheimer
⭐ Minnesfunktioner →Tydlig nedsättning i episodiskt minne (verbalt och visuellt) Upprepar sig, förlägger saker. Kommer inte ihåg vad man berättat. Tappar bort saker
Uppmärksamhetsfunktioner → ”Tappar tråden” i samtal men testresultat kan vara genomsnittliga. Minnet är mycket mer påverkat testmässigt än uppmärksamhet
Visuospatiala funktioner → Ökande orienterings-svårigheter, går vilse, svårt med påklädning. Svårigheter med perception av djup och avstånd, objektigenkänning Vid ovanliga AD-former kan spatial/perceptuell nedsättning vara första symptom, vid typisk AD kommer spatial problematik senare. Inte lika framträdande i början
Språkliga funktioner → Svårt hitta ord (konfrontationsbenämning), tappar tråden i samtal, parafasier kan förekomma, svårt att läsa, skriva och stava. Svårt förstå komplexa eller abstrakta meningar, nedsatt ordflöde. Det är svårt att se abstrakta likheter mellan olika begrepp. Tänkandet blir mer konkret.
Exekutiva funktioner → Svårt med multitasking och komplexitet. Ofta låga resultat även utan frontal atrofi. Även om vi inte ser på hjärnavbildning att de är skadat så visas det ändå på tester
I tidigt skede
* Ofta socialt relativt välfungerande
* Irritation och frustration kan öka
* Oro, nedstämdhet, gråtmildhet
* Påverkad självkänsla
* Intakt sjukdomsinsikt
I senare skede
* Nedsatt sjukdomsinsikt
* Social funktion varierar
* Svåra psykiatriska och beteendemässiga symptom kan förekomma såsom aggressivitet, vanföreställningar, rop, skrik
* Förvirring, hallucination, misstänksamhet
Vad är skillnaden på basal och utvidgad demensutredning?
Socialstyrelsens riktlinjer reglerar vad som ska ingå i de olika utredningstyperna
Basal demensutredning
* På vårdcentral
* Kognitiv screening, tex MMSE (kortare kognitiva tester)
* Undersökning av funktion och aktivitet (arbetsterapeut) Tittar ofta på funktionen i vardagen, t.ex. att fylla i en blankett osv
* Datortomografi (CT) - enklare hjärnavbildning för att utesluta t.ex. tumör. Ska alltid ingå.
* I praktiken: personer i hög ålder med en långt gången och ”enkel” symptombild
Allt börjar med en basal utredningen utan det behöver göras för att få remiss. Men enbart basal utredning kan göras om man kan få svar ganska enkelt och kan ställa diagnos direkt.
Utvidgad demensutredning
* På specialistenhet (t.ex. minnesmottagning)
* Neuropsykologisk undersökning
* Strukturell magnetresonanstomografi (MR) – hjärnan i detalj, atrofi
* Mätning av blodflöde i hjärnan
* Neurokemiska biomarkörer
* I praktiken: ”yngre” personer med lindriga svårigheter, komplex symptombild och/eller samsjuklighet där det är svårare att ställa diagnos.
Ingår alltid i båda utredningarna är : intervju, erbjudande om anhörigkontakt, skattningsskalor
Neuropsykologisk undersökning har högst prioritet av alla insatser vid utvidgad utredning
Beskriv neuropsykologens roll vid demensutredning.
- Den neuropsykologiska undersökningen görs:
- efter läkarbesöket
- ffa med patienter som har högre funktion
- oftast 2-3 besök, + återkopplingsbesök
Ca 3-4 utredningar / vecka och heltidstjänst
Visst utrymme för samtalskontakt med patienter/anhöriga (ffa krisstöd, strategier)
Aktuella frågeställninhar:
* Föreligger kognitiv nedsättning? Dvs är personen kognitivt förändrad?
* På vilken nivå?
* Vilka kognitiva domäner är drabbade?
* Förklaras symptomen bäst av en demenssjukdom eller annan orsak (differentialdiagnostik)?
* Vad kan vi säga om symptomutvecklingen? (vid uppföljning)
Bedömningen av personens funktion i vardagen är viktig, och bedöms på andra sätt än med kognitiva tester
Ofta används skalor med olika steg för att kunna sammanfatta patientens nivå
Nivåbestämningen är särskilt relevant vid dessa sjukdomar som försämras över tid
Neuropsykologisk utredning kan bara göras vid en lindrig problematik (1-4 stadierna)
Redogör för centrala symptom vid Frontoltemporal demens
Minnesfunktioner →
Ofta relativt intakt, mindre påverkat än vid AD
Ofta bättre på igenkänning än på fri återgivning
Varför man inte alltid får rätt diagnos. Dels för att man är yngre och för att minnet fungerar rätt så bra. Om man kommer till en vårdcentral som inte är insatt i demens kan detta feldiagnostiseras som en personlighetsstörning t.ex.
Uppmärksamhetsfunktioner→
Lättdistraherad (ffa vid klassisk form av FTD), tappar lätt fokus
Visuospatiala funktioner →
Ofta relativt intakt
⭐Språkliga funktioner→
Klassisk FTD sent stadium: reducerat språk, ekolali, perseverationer, fattigt språk, mutism. Språkliga problem kommer först senare i förloppet.
Semantisk form: ordförståelse, benämningssvårigheter, nedsatt läsning av oregelbundna ord, intakt meningsrepetition, flytande tal. Förstå meningen i talat och skrivet språk.
Primär-progressiv afasi: agrammatism, trögt och trevande tal, tydligt vid samtal, svårt böja ord, benämningssvårigheter tidigt nedsatt läs- och skrivförmåga. Vet vad som är rätt ord men kan inte få fram det.
⭐Exekutiva funktioner →
Omfattande påverkan redan tidigt (men kan också vara opåverkat vid begränsad frontal spridning)
Abstraktion, planering, kognitiv flexibilitet, inhibition, kontroll
Impulsivitet
psykiatriska symptom, social funktion och insikt:
* Klassisk FTD: tydlig påverkan tidigt i förloppet.
* Kan starta med impulsivitet och omdömeslöshet t.ex. överkonsumtion av mat mm, och senare övergå till passivitet och apati, oförmåga att göra något alls.
* Men kan också starta med passivitet och apati
* Social funktion tidigt påverkad vid klassisk och semantisk form – personlighetsförändring, likgiltighet, brist på empati
* Bristande sjukdomsinsikt tidigt. Det är svårt att få en person till utredning.
Redogör för centrala symptom vid vaskulär demens
Varierar mycket, beroende på lokalisation av skada
Minnesfunktioner →
Påverkat episodiskt minne, men mindre tydligt än t.ex. uppmärksamhet/snabbhet och exekutiv funktion
⭐Uppmärksamhetsfunktioner →
Ofta svårt med bibehållen uppmärksamhet, koncentration, samt kognitiv snabbhet
Visuospatiala funktioner →
Relativt intakt, men kan vara påverkat av nedsatt problemlösning
Språkliga funktioner →
Varierar, men relativt intakt. Svarslatens pga långsamhet. Nedsatt kreativitet i språket.
⭐Exekutiva funktioner →
Oftast tydlig påverkan, svårt med organisation, planering, problemlösning, initiering av uppgifter. Långsamhet. svårt att ha en överblick på det man behöver utföra
Nedsatt kognitiv snabbhet och uthållighet
Icke-kognitiva symptom: Gångmönstret påverkas ofta, motorisk långsamhet i rörelser. Ofta depression, apati, rastlöshet, irritabilitet. Emotionella symtom
Redogör för centrala symptom vid lewy-body demens
- Icke-kognitiva symptom: stelhet, begränsad mimik, störd drömsömn, rop och rörelser i sömnen, falltendens, synhallucinationer (ingen psykotisk hallucination, utan personen vet att de är något som inte finns där, men samtidigt svårt att ta upp de här symtomen då det är förknippat med psykotiska sjukdomar, viktigt att ställa direkta frågor kring det) , nedstämdhet, ångest, rastlöshet. Ofta mer sjukdomsinsikt än vid AD.
Minnesfunktioner →
Påverkat, men mildare (och senare) än vid AD, mer hjälpt av ledtrådar (jfrt AD).
Konfabulation och interferenser kan förekomma
⭐Uppmärksamhetsfunktioner
Fluktuerande uppmärksamhet (svårt mäta), visuell uppmärksamhet nedsatt, svårare skifta fokus jfrt med AD, lättdistraherad
⭐Visuospatiala funktioner
Visuella icke-psykotiska hallucinationer (med god insikt), mer visuospatial påverkan än vid AD, svårt med avståndsbedömning men relativt intakt orientering.
t.ex. svårigheter i trafiken
Språkliga funktioner
Kan vara osammanhängande i samtal
Ibland verbal perseveration, svarslatenser (att det dröjer lång tid innan man får svar)
⭐Exekutiva funktioner
Påverkad planering, abstraktionsförmåga, mental flexibilitet
svårt att vara flexibel med material
