Nedsättningar inom uppmärksamhet och minne Flashcards
Hur kan olika aspekter av uppmärksamhet och arbetsminne undersökas neuropsykologiskt? (ge exempel på tester och intervjufrågor)
Kvalitativa observationer:
* Kan patienten behålla koncentrationen på en uppgift?
* Kan patienten bortse från mindre störande stimuli, eller blir hen väldigt störd över t.ex. ljud utifrån?
* När testledaren introducerar en ny uppgift, kan patienten snabbt orientera om sitt fokus?
* Verkar patienten ha svårare att fokusera på visuellt material eller på auditivt material?
Intervjufrågor:
* Händer det ofta att du missar detaljer, t.ex. på arbetet?
* Är det ofta svårt för dig att ”hålla tråden” i ett samtal?
* Är det svårt för dig att behålla uppmärksamheten under en längre stund, t.ex. att läsa en bok eller se en film?
* Har du börjat undvika sysselsättningar som ställer krav på att du är koncentrerad?
* Tappar du ofta bort saker?
* Hur klarar du att bortse från distraherande ljud i omgivningen, t.ex. på jobbet?
* [alltid intressant: är det en förändring jämfört med tidigare?]
Tester:
Trail Making Test A& B (siffror /siffror+bokstäver) : visuell avsökning, kognitiv flexibilitet, dvs kunna skifta uppmärksamhet, samt visuomotorisk snabbhet
Verbalt flöde: Kognitiv flexibilitet
Vigilanstest: Testa förmågan att hålla sig alert över tid. Uppläsning av bokstäver, testpersonen ska reagera på endast ett stimuli.an en person behålla koncentrationen på en överinlärd uppgift (t.ex. räkna till 100) under åtminstone 1-2 minuter?
Kodning: Testpersonen ska inom en angiven tidsgräns (WAIS: 120 sek) kopiera enkla symboler och para ihop dem med rätt siffra utifrån en kodnyckel. Selektiv uppmärksamhet
Serial cancellation tasks (t.ex. d2-r):
Testpersonen presenteras för ett papper (eller digitalt) med 14 rader med bokstäver, antingen ”p” eller ”d” (totalt 658 bokstäver). Vid bokstaven finns 1-4 små streck. Testpersonen ska stryka över alla ”d” med två streck. Rad för rad, 20 sek per rad. Selektiv uppmärksamhet
Continuous performance test (CPT): Testperson exponeras för en monoton ström av ovidkommande stimuli, som plötsligt bryts av en stimulus som testpersonen ska reagera på. Detta kan bestå av en ström av siffror eller bokstäver som presenteras i snabb följd en i taget, och presenteras med olika intervall. Mäter förmågan att bortse från, inhibera, irrelevanta stimulin.
Basal uppmärksamhet: Antal ”targets” som TP missade att svara på (=omissions)
Impulskontroll/inhibition: Antal ”non-targets” (X) som TP svarade på (=commissions)
Processhastighet: Reaktionstid
Hur reaktionstiden och andel fel varierar vid snabb respektive långsa administrering (kan personen anpassa sig till förändrad hastighet)
Hur prestationen är i början och i slutet av testet (vigilans, uttröttbarhet? De flesta gör fel i början men lär sig efterhand)
Perseverationer (om personen har en onaturligt snabb reaktion indikerar det att hen trycker utan att registrera information)
Span test:
- verbalt (digit span) framlänges och baklänges
-icke-verbalt: blockrepetition framlänges och baklänges
Mäter korttidsminne samt lagring och justering av information
PASAT: selektiv uppm och arbetsminne
n-back test: Arbetsminne, specifikt uppdatering av arbetsminne.
Responshastighet (datoriserat)
* Kan göras i både visuellt och auditivt format
* Skillnad mot t.ex. sifferrepetition: TP behöver inte ”plocka fram” (retrieve/recall) informationen, utan enbart känna igen.
Vilka diagnoser är ofta relaterade till svårigheter med uppmärksamhet?
Specifik diagnoskod för uppmärksamhetsproblem sätts i praktiken bara för ADHD, men
problemen kan vara omfattande även vid andra diagnoser.
* ADHD
* Traumatisk hjärnskada
* Stroke
* Utmattningssyndrom
* Autism
* Schizofreni
* Post-infektiöst syndrom
* Fler…
Diagnoskod i ICD-10 för nedsatt uppmärksamhet: F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS
Vilka faktorer (utöver skada/sjukdom eller utvecklingsavvikelse) kan påverka vår uppmärksamhet negativt (och behöver därför beaktas vid en neuropsykologisk undersökning)?
- Trötthet, sömnbrist, fatigue [sömn under natten? sömn på längre sikt]
- Andra ohälsotillstånd som sekundärt leder till trötthet [t.ex. smärttillstånd, depression, somatisk sjukdom]
- Sensorisk nedsättning [oftast syn- eller hörselnedsättning]
- Medicinering [t.ex. sedativa, anxiolytika, antihistaminer]
- Miljöfaktorer vid testningen [buller, distraktioner]
- Emotionella faktorer, grad av motivation
Vad innebär ett hemispatialt neglektfenomen?
(Även kallat kontralateralt neglekt)
Definition: tillstånd då en person efter en skada i ena hemisfären (oftast höger parietallob, men kan också vara vänster) får svårt att uppmärksamma stimuli på motsatta sidan av skadan
* Kallas ibland visuellt neglekt eftersom det tydligast drabbas visuell perception (men drabbar även andra sinnen)
* Kallas också spatialt neglect eller unilateralt neglekt
* Orsakas oftast av stroke (hos 30% av personer med unilateral stroke i tidigt skede)
* Innebär inte en sensorisk nedsättning utan ses som en nedsättning i uppmärksamhet och spatial orientering
* Orienteringsförmågan hos den oskadade sidan har blivit ”överaktiv”
* Kan också få effekten att vänster sida av kroppen inte upplevs tillhöra den egna kroppen
Exempel på konsekvenser:
* Oförmåga att se ena sidan av tallriken
* Enbart uppmärksamma ena sidan av ansiktet när man rakar sig eller sminkar sig
* Frekventa fall, går in i saker till vänster (risken att falla är dubblerad hos personer med högersidiga skador jfrt med vänstersidiga)
Ge exempel på neuropsykologiska tester som kan användas för att undersöka olika typer av minnesfunktioner.
WMS wechslers memory scale
* En av de mest använda minnesskalorna
* 16-89 år
* Senaste svenska version 2008 (WMS-III)
* 11 deltest – 6 ordinarie
Fördelar:
* normerad tillsammans med WAIS, möjliggör jämförelse mot generell kognitiv nivå
* finns scoringprogram.
* omfattande mätning av många minnesfunktioner.
Nackdelar:
* saknas parallella versioner
* amerikanska normer
Rey complex figure test
* Kopiering och återgivning av en komplex geometrisk figur
* Mått på spatialt explicit minne, både inlärnings- och framplockningsfunktion
Rey auditory verbal learning test
* Inlärning och återgivning av 15 ord
* Mått på verbalt explicit minne, både
inlärnings- och framplockningsfunktion
Det ingår också en igenkänningsdel (tre ord läses upp, ett var med på ordinarie listan)
* Ett av de mest använda minnestesterna – kallas oftast för ett test av verbalt episodiskt minnestest
* Finns också andra ordliste-tester, t.ex. i batteriet RBANS (10 ord läses upp fyra gånger) och California Verbal Learning Test (ord uppdelade i kategorier)
Ger oss information om:
* Inlärning (learning), genom A1 till A5
* Framplockning (”recall” eller ”retrieval”), genom A6 (efter distraktionslista) och A7 (efter fördröjning)
* Lagring, genom igenkänningsdelen
Ger oss dessutom mått på
* Arbetsminne (A1 + B1)
* Interferenser (tendens att det kommer ord som inte hör till listan men som sagts tidigare vid undersökningen)
* Konfabulationer (helt andra ord kommer)
* Primacy-effekt och recency-effekt (vi minns bäst de ord som är i början och slutet av listan)
* Rekonsolideringseffekter – felaktiga ord som tp ”lagt till” blir en del av minnet av listan
Hur kan en neuropsykolog gå tillväga för att undersöka en persons minne (förutom med neuropsykologiska tester) och vilka för-och nackdelar kan finnas med olika metoder?
observationer:
* Upprepar sig patienten under samtalet?
* Minns patienten dina instruktioner?
* Minns patienten om hen träffat dig tidigare?
* Minns patienten om hen varit på platsen tidigare?
* Kan patienten berätta detaljer av minnen eller enbart ”generellt”?
Subjektiv bedömning som inte har lika hög reliabilitet
klinisk intervju:
* Typ av symptom – sortera minne från annat
* Förändring - fråga efter förändring snarare än svårigheter.
* Svårighetsgrad i förhållande till vardagen /ADL/I-ADL? (=activities of daily living/
instrumental)
* Alla faktorer som kan tänkas påverka minnet (psykiskt och somatiskt, demografi och bakgrund.)
* Sjukdomsinsikt
Mer koppling till vardagsituationer. Bättre förståelse. Det är svårt att veta vad man menar med minne. Vilken funktion är egentligen nedsatt?
Information från anhöriga
Självrapprotering:
Kan vara problematiskt då subjektiv minnesnedsättning inte visar samband med objekt minnesmätning
Finns mycket annat som kan påverka minnet negativt som psykologen bör ta hänsyn till:
Nedsättning i annan domän t.ex.
uppmärksamhet eller exekutiv funktion
* Sensorisk nedsättning
* Psykisk påverkan – direkt eller indirekt
* Oro/nervositet i testsituationen
* Låg motivation av annan orsak
* Läkemedelspåverkan
* Sömnbrist
* Tillfällig ouppmärksamhet
* (Friskt) åldrande
Global amnesi
- Innebär samtidig anterograd och retrograd amnesi
- Ej påverkat procedurellt minne eller korttidsminne
- Orsakas av skada i mediala temporalloben
- Kan vara övergående eller permanent, beroende på skadan
Retrograd amnesi
minnen från innan skadan, retrieval
Anterograd amnesi
= kunna bilda nya minnen, encoding, storage
Transitorisk global amnesi (TGA)
- Plötslig men tillfällig global minnesnedsättning
- Varaktighet från ca 30 min till ett dygn, därefter återgång till sedvanlig funktion
- Oftast minns inte personen episoden efteråt, och oftast återkommer inte problemet
- Sannolikt relaterat till förändrad blodcirkulation, men ej helt känd orsak
- Kan komma i samband med hjärnskakning, migrän, lågt blodsocker, epilepsi
- En person som drabbas av TGA ska alltid (få hjälp att) söka vård
Episodisk minnesnedsättning
- Svårt att minnas det du själv varit med om
- Påverkad hjärnaktivitet eller lesion i hippocampus eller dess närhet
Förhållandevis god intellektuell och hjärnfunktion för övrigt
Förekommer t.ex. vid:
* Alzheimers sjukdom (permanent)
* TGA
* Traumatisk hjärnskada
* Toxisk encefalopati (skada på hjärnan via substans)
* ECT-behandling (kort tid före behandlingen)
* Kronisk alkoholism
Semantisk minnesnedsättning
- Förlust av specifika kunskaper (t.ex. ord och begrepp, faktakunskap)
- T.ex. vid stroke, semantisk demens
- Oftast vänstersidiga skador
- Mycket mindre vanligt än episodisk minnesnedsättning
Procedurell minnesnedsättning (implicit)
- Svårt att minnas hur saker ska göras
- Oftast vid skada på basala ganglierna och fronto-parietalt, som vid Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom
- Kallas också ”kortikobasal degeneration”
Korsakoffs syndrom
Desorientering, relativt isolerad minnesnedsättning som kan vara global, konfabulerar (=”hittar på” minnesinnehåll utan att vara medveten om det), kan vara både anterograd och retrograd påverkan
* Oftast alkoholrelaterat tillstånd efter långvarigt alkoholmissbruk
* Orsakas egentligen inte av alkoholen, utan av tiaminbrist (långvarigt alkoholbruk minskar upptag av tiamin, + näringsfattig kost)
* Kan också förekomma vid andra tillstånd av näringsbrist såsom anorexia
* Orsakar hjärnatrofi i flera strukturer(förlust av hjärnvävnad)
* Ibland behandlingsbart (med tiamin) i tidigt skede
Psykologiskt trauma
- Det vetenskapliga underlaget är ofullständigt
- Viktigt komma ihåg att alla kan ha ”falska minnen” – minnet är sämre än vi tror.
- Det innebär att falska minnen kan ”planteras” hos oss
- Men minnesförlust i samband med trauma kan förekomma (däremot mindre sannolikt att
sådana minnen kan ”framkallas” igen genom traumaterapi - risken är större för att falska minnen då planteras)
