Nedsättningar inom visuoperceptuella och visuospatiala funktioner Flashcards
Vad innebär visuell agnosi?
- agnosi= ”utan kunskap”. Visuell agnosi= ”utan kunskap om det du ser” <
- Kopplat till de visuella ventrala och dorsala bansystemet (”vad”- och ”var”-systemen)
- Visuell agnosi är ett samlingsnamn där apperceptiv agnosi, associativ agnosi, visuospatial dysfunktion (och även alexi) kan innefattas
- Det går aldrig att veta exakt vilka specifika problem en person med skada i visuella system kommer att ha – de diagnostiska kategorierna är ett stöd för att kunna sortera i problemen men i praktiken är de individuella varianterna många.
Dorsalt var-system
Ventralt vad-system
vad innebär visuell apperceptiv agnosi funktionsmässigt?
i vilken del av hjärnan är problemen oftast lokaliserade och vid vilka sjukdomar/skador kan dessa typer av agnosi uppstå?
- Inkommande visuell stimuli upplevs som fragmenterad och utan mening. Vad som är olika objekt och hur de förhåller sig till varandra.
- Informationen kan inte kopplas till personens kunskap om objektet (men kunskapen finns fortfarande kvar) Men om vi pratar om ett objekt på ett sätt som inte är visuellt kommer kunskapen fortfarande finnas kvar
- Problemet är alltså på perceptuell nivå, för kunskapen om objektet finns kvar
Definition: Apperceptiv agnosi är en form av visuell agnosi där basal bearbetning av synintryck är nedsatt, trots att synen fungerar normalt. Det är hjärnans första primära bearbetning av synintryck som är nedsatt. Färger eller konturer flyter samman (men det är bara ett exempel) - Typen av symptom skiljer sig mycket åt från person till person
- Kan vara ett mer omfattande problem eller ett mer avgränsat, t.ex. begränsat till perceptionen av kroppsdelar, byggnader, djur…
- När dysfunktionen gäller igenkänning av ansikten kallas det prosopagnosi (skada i gyrus fusiformis).
Det är lättare för en person med visuell apperceptiv agnosi att känna igen ett objekt som ger mer komplett information. Ju mer komplett bilden är desto lättare, därför även lättare med 3D
Lokalisation:
* Occipitalloben är alltid inblandad, och ibland även temporala och parietala områden. Ffa ventrala (vad-) banan
* Kan ses efter syrebrist, vanligt problem efter koloxidförgiftning, men också efter till exempel traumatisk hjärnskada och infektion.
* Ofta högersidiga skador – höger sidas parietallob är viktig för spatial integration av visuella sinnesintryck
visuell associativ agnosi
i vilken del av hjärnan är problemen oftast lokaliserade och vid vilka sjukdomar/skador kan dessa typer av agnosi uppstå?
- Problem ”längre fram” i bearbetningskedjan jämfört med apperceptiv agnosi. För det första steget är intakt
- En person med associativ agnosi kan se ett objekt, korrekt beskriva hur det ser ut, men vet inte vad det är. kan rita av objektet, kan se konturer men inte identifera.Om man till exempel visar upp en nyckel kan man beskriva olika egenskaper som att den har rundad form, en spets som sticker ut, att den är taggig, men kan inte säga vad det är. Men kan fortfarande känna igen ljudet av hur en nyckel som skramlar låter. Det finns fortfarande kunskap om objektet men den är inte tillgänglig via det ventrala systemet.
- Personen kan ofta bli hjälpt av att använda andra sinnen för att identifiera objektet
- Logiskt tänkande är en viktig strategi – förutsägbarhet blir viktigt. Baserat på vart den finns, vad är rimligt att använda det här objektet till?
Definition: Associativ agnosi är en form av visuell agnosi där den basala bearbetningen av synintryck är intakt, men där kopplingen till kunskap/minne om objektet är nedsatt
Lokalisation:* Vanligast efter stroke eller traumatisk hjärnskada
* Ofta vänstersidiga skador, occipitalt, temporalt, parietalt – lokalisationen kan variera. Men vi befinner oss fortfarande i “gränsområdet” (occipitalt, temporalt, parietalt)
* Även här är det den ventrala (vad)banan som är påverkad (men längre fram i bearbetningskedjan jfrt med apperceptiv typ)
vad innebär visuospatiala nedsättningar funktionsmässigt?
i vilken del av hjärnan är problemen oftast lokaliserade och vid vilka sjukdomar/skador kan dessa typer av agnosi uppstå?
Kan t.ex. delas in i problem med:
* Perception
* Konstruktion
* Organisering
Viktigt vid utredning att först säkerställa att mer basala perceptuella funktioner är intakta. Om inte det fungerar kommer inte detta fungera. Det basala synintrycket (och även synen)
Skadelokalisation: den dorsala (var) banan.(parietallobens assoictaionkortex) bearbetning inom detta system ger visuell information om var et objekt befinner sig i förhållande till min egen kropp och i förhållande till min kropps rörelse. Det krävs en dubbelsidig skada på både höger och vänster sidas dorsala system för bestående symptom.
Svårigheter med visuospatial perception :
* Svårt uppfatta hur objekt rumsligt förhåller sig till varandra
* T.ex. vinklar, över/under, avstånd…
* Kopplat till det nedre segmentet av det dorsala (var)systemet
* Kan t.ex. orsaka svårigheter att klä på sig
Gränsområdet mellan parietal-och occipitalloben är involverat i skadeområdet vid nedsättningar i spatial perception av riktning, läge och /eller avstånd
Svårigheter med visuospatial konstruktion
* Svårt att sätta samman saker spatialt
* Vanligt med visuospatiala konstruktionsproblem efter både skador och sjukdomar i hjärnan. Eftersom denna typ av uppgift bygger på ett samspel mellan många olika delfunktioner.
- Eftersom många delar av hjärnan utöver det dorsala systemet är involverade. Också väldigt mycket exekutivt som vi har med oss.
- Några funktioner där nedsättningar kan leda till problem för visuokonstruktionen:
visuell perception
visuell association
spatial analys
problemlösning
kognitiv och motorisk kontroll
selektiv och bibehållen uppmärksamhet minne
Svårigheter med visuospatial orienteringsförmåga
* Svårt orientera sig, t.ex. förlorad känsla för riktningar
* Svårt att avläsa en karta eller ritning
* Svårt föreställa sig platsers spatiala relation
* Kan undersökas med labyrint-tester
* Kan orsakas av t.ex. stroke, alzheimers sjukdom
Hur kan dessa typer av problem (visuospatiala, visuell agnose…) undersökas neuropsykologiskt?
The visual object and space perception battery (VOSP)
* Fyra tester för att undersöka objektperception
* Fyra tester för att undersöka spatial (rumslig) perception
* Tester som inte ställer krav på praktiskt utförande (till skillnad från många andra spatiala tester)
Ur VOSP-batteriet: tester för objektperception
Incomplete letters: Där man får se en rad med bokstäver som är icke fullständiga
Kan en person identifiera en bokstavsform som inte är komplett?
Object decision task: Olika bilder, ingen av de är lätta att se. Ett av objekten är mer likt ett verkligt objekt.
Kan en person identifiera vilket objekt av fyra möjliga som föreställer ett verkligt objekt?
Silhouette: Bilder utan djup, i en udda vinkel.
Kan en person identifiera en silhouette, dvs en bild som saknar djup?
Progressive silhouette: Ökad svårighetsgrad. Börjar svårt och lättare för att se vilken nivå man kan se vad det är
Kan en person identifiera en form som ses från en udda vinkel?
Ur VOSP-batteriet: tester för visuospatial perception
Dot counting test: Ska kunna räkna punkter fastän de inte ligger uppradade utan ligger mer huller ombuller
Kan en person räkna punkter som är oregelbundet placerade?
Number location test: Var befinner sig punktionen i förhållande till siffrorna?
Kan en person matcha placeringen av en punkt i en bild genom att ange rätt siffra i en annan bild?
Position discrimination test: Kan en person avgöra vilken av två punkter som är helt centrerad och vilken som inte är det?
Cube analysis: Hur många kuber finns på bilden, och även kunna räkna med de som inte syns men som rimligtvis måste finnas med
Kan en person avgöra hur många kuber en bild består av (där inte alla kuber är synliga)
Line orientation task: Finns olika bilder som vi visar för patienten och två linjer högre upp. Identifiera vilka linjer är samma i lutningen? Vilka linjer motsvarar de två övre linjernas lutning?
Visuospatial konstruktion
* Undersöks t.ex. med testet Blockmönster
* Kan en person sätta samman delar till en helhet?
* Genomförs uppgiften på ett strategiskt sätt, eller mer ”trial-and-error”? Om man gör det som är bra strategiskt. Eller mindre fungerande strategi (att man bara försöker utan att ha någon plan tills man kommer fram till svaret)
* Behöver personen resonera högt för sig själv för att kunna klara uppgiften?
* Kräver också en intakt problemlösningsförmåga
Kan också undersökas med Rey komplex figur
Kopieringsdelen av uppgiften är ett mått på visuospatial konstruktion.
Framför allt tittar man på en persons förmåga att uppfatta, och konstruera, figuren som en helhet med detaljer (till skillnad från enbart detaljer utan helhet). Ibland ser man inte grundstrukturen utan man tar sig igenom det stegvis istället för att se hela figuren
Det är också intressant hur en person planerar/organiserar figuren
Konfabulation: När det kommer in helt ny information. Figuren blir något annat
Visuospatial orientering
Möjlighet till klinisk tillämpning av VR-tester? Kan kännas fattigt att rita upp en miljö med papper. Idé att bygga upp en miljö. Få det närmare den faktiska vardagsfunktioner men ändå göra det på ett standradiserat sätt. Kan finnas andra problem med det men är något som utvecklas
* Kan undersökas med labyrint-tester (djurparkskartan i BADS)
Vid undersökning av visuospatial dysfunktion
* Viktigt fråga om exempel från praktiska vardagssysslor – icke-verbala dysfunktioner rapporteras spontant mer sällan än verbala. T.ex. minnesproblem reflekterar man mer kring och berättar om.
* Viktigt observera personens rörelser i rummet och i relation till olika objekt. Från väntrummet till undersökningsrummet?
* Även undersökning av relaterade funktioner är relevanta – t.ex. numerisk förmåga, att hantera mängder, att uppfatta tidsbegrepp. Hur siffror förhåller sig till varandra
* Visuella hallucinationer kan förekomma
